Arkiv för januari 2009

Recensioner

X-Men: Kingbreaker #1

söndag 11 januari, kl 23:27 av 0 kommentarer

Geekporr kallar det för «Seriepepp 2009». Och det har han såklart helt rätt i. Med första numret av X-men: Kingbreaker så kan vi väl säga att vårens crossover War of Kings har dragit igång på allvar. För er som är helt ovetande om vad detta är så ta en titt här. Kingbreaker gör ingen besviken. Den levererar just precis det som förväntas. En jävla massa rymdskepp, tuffa aliens, och en sinnessjuk och despotisk Emperor Vulcan. Spot on! Precis så där enkelt och lagom ointelligent som man ibland vill ha det.

x-men_kingbreaker_1_coverKingbreaker tar vid precis där miniserien X-men: Emperor Vulcan slutade. X-männen Alex ”Havoc” Summers och Lorna ”Polaris” Dane samt Starjammers-medlemmarna Raza och Ch’od är nu mera krigsfångar hos Shi’ar. När Gabriel ”Vulcan” Summers inte är ute och invaderar närliggande stjärnsystem så roar han sig med att spela in filmer när han tortera Lorna Dane och sedan visa upp dem för brorsan Alex. Den sjuke fan. Samtidigt utkämpar Lilandra, Shi’ars förre detta kejsarinna, tillsammans med Rachel ”Phoenix” Gray och Korvus Blade of the Phoenix, sitt eget lilla gerillakrig. Lilandra är fast besluten att störta Vulcan från Sh’iars tron innan han sabbar hela universum. Så kan man kort sammanfatta vad Kingbreaker handlar om.

Illustratören Dustin Weaver har vad jag förstått jobbat med en del Star Wars-titlar för Dark Horse innan han hoppade på denna miniserie för Marvel. Jag kan inte tänka mig ett bättre val. Weaver kan onekligen teckna rymdskepp. Och det blir några stycken i Kingbreaker.

Utifrån det vi får se i första numret Kingbreaker så tror jag att vi kommer att ha en mycket trevlig vår. War of Kings verkar vara att det som Secret Invasion inte lyckades vara. Så Geekporr, du kan fortsätta vara seriepepp.

Manus: Chris Yost
Illustration: Dustin Weaver
Tusch: Jaime Mendoza
Färgläggning: Nathan Fairbarn
Förlag: Marvel Comics
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Recensioner

No Hero #3

lördag 10 januari, kl 21:33 av 0 kommentarer

För dig som kommer ihåg saker så kanske du minns att jag benämnde nummer 2 av No Hero som ett ”pratnummer, i princip helt befriat från klassisk superhjälteaction”. Bristen på standardaction fortsätter faktiskt även i nummer 3, som inleds med 4 st helt dialoglösa heluppslag som ägnas åt Josh Carvers mardrömshallisar efter att han frivilligt satt i sig superkraftsdrogen FX7 i föregående nummer. Rätt vågat, kan jag tycka, att ägna en rätt stor del av ett lösnummer åt extremt detaljerade (och faktiskt rätt vidriga) psykosscenarier som egentligen inte driver handlingen framåt, men det är nog viktigt att se No Hero som en lång sammanhängande berättelse, som inte tar särskilt mycket hänsyn till att försöka fylla varje lösnummer med sin egen kvot av nyckelhändelser eller action.

Fortsätt läsa No Hero #3

Manus: Warren Ellis
Illustration: Juan Jose Ryp
Tusch: Juan Jose Ryp
Färgläggning: Digikore Studios
Förlag: Avatar Press
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Daredevil: The Devil, Inside and Out, vol. 1

fredag 2 januari, kl 22:49 av 0 kommentarer

Jag jobbar än så länge rätt bakvänt när det kommer till Daredevil, då jag läser Ed Brukares uppföljning till Brian Michael Bendis långkörare innan jag ens läst föregångaren. Bjuder mig själv därför på en hel del spoilers från BMB:s arc, men det får jag väl leva med. Volym 1 av Daredevil: The Devil, Inside and Out är en direkt fortsättning på Bendis avslut, där Matt Murdock gripits och satts i högriskfängelse, misstänkt för diverse olagliga aktiviteter. På Ryker’s Island finns av en händelse även Kingpin, Owl, Hammerhead, Bullseye och en hel bunt andra superbrottslingar som Daredevil, både i rollen som superhjälte och advokat, hjälpt att sätta dit. Intrigerna duggar såklart därför tätt, och Daredevil tyr en svartnande tillvaro medan han blir hårt ansatt både från kriminella galningar, fångvaktare och FBI.

The Devil, Inside and Out är en väldigt mörk och tung historia, utan några egentliga ljuspunkter. Känns en hel del som Oz (eller Kvinnofängelset för den som gillar det bättre), men istället för labila sociopater så bjuder Brubaker på labila sociopater med superkrafter. Det är inte många superhjältar som mår så dåligt och hamnar i så många otrevliga och desperata situationer som Daredevil, och det är detta som gör allt så bra. Ser nu ännu mer fram emot att läsa hela storyn som leder fram till den här misären.

Manus: Ed Brubaker
Illustration: Michael Lark
Tusch: Stefano Gaudiano, Michael Lark
Färgläggning: Frank D'Armata
Förlag: Marvel Comics
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer

  • Laddar...