Recensioner

The Wake #1

fredag 7 juni, kl 08:26 av 2 kommentarer

thewake1Scott Snyder och Sean Murphy är närmast en drömkombo sedan magnifika miniserien American Vampire: Survivial of the Fittest för ett tag sedan. Jag hade inte koll på att de hade ett nytt samarbete på Vertigo på g i form av The Wake. Men när den nu släpptes så var den ett givet digitalt köp. Å den gjorde mig definitivt inte besviken. Murphy är en lysande tecknare och öppningssekvensen är så sjukt snygg. En kvinna glidflyger genom en översvämmad storstad innan hon landar och kontaktar en cyborgdelfin. Förskräckt tittar hon upp och säger förtvivlat ”Det kan inte… Vi är så nära…” Enorma vågor sköljer mellan skyskraporna och ur vattnet ser man delar av gigantisk människoliknande varelse resa sig. Så ska en serie inledas. Redan efter de första tre sidorna är jag fast. Därefter blir det ett hopp två hundra år bakåt i tiden och vi får stifta bekantskap med marinbiologen Lee Archer, som hamnat i någon form av tvist med de amerikanska myndigheterna. Hon kontaktas av agent Cruz från Homeland Security och mot löfte att följa med in i värmen går hon med på att följa honom till en bas i norr där hennes expertis behövs. De har hittat något väldigt speciellt uppe i Alaska.

Förstanumret av The Wake är ett av de bättre jag läst. Jag vill bara ha mer nu. På direkten. The Wake är planerad för tio nummer så det är ingen ongoing men jag räknar med att det blir tio suveräna nummer. Snyder packar in så mycket på ett så elegant sätt i första numret så det är bara att glida med och njuta av berättandet. Det är inte så att handligen i The Wake känns originell utan det är bara så bra gjort. Dialogen är kanon och karaktärerna känns redan så intressanta de kan, framförallt gillar jag redan Lee Archer som uppenbarligen skiter i vad folk tycker och gör det hon anser är rätt. Dessutom, sista sidan. Tack för den. Som om jag inte var nog sugen redan. Det finns så många bra element i The Wake ochs å mycket som lockar. Så pass att jag t.o.m. kan få svårt att tradevänta vilket jag vanligtvis gör. Grattis till dig som har The Wake oläst. Vänta inte, gört. Utöver Snyders lysande berättande så kan du njuta av Murphys teckningar, en mästare. Kolla in Forbidden Planets blogg för lite utdrag.

Manus: Scott Snyder
Illustration: Sean Murphy
Färgläggning: Matt Hollingsworth
Förlag: Vertigo
Betyg: 4+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Berättelser från Engelsfors

torsdag 6 juni, kl 07:47 av 0 kommentarer

engelsforsSara Bergmark Elfgren och Mats Standbergs romaner Cirkeln och Eld är tydligen storsäljare. Så pass att Rabén & Sjögren, inte kända för sin serievurm, ger ut ett seriealbum med karaktärerna från romanerna. Tecknar gör inga mindre än Kim W Andersson, Lina Neidestam och Karl Johnsson. Sara Bergmark Elfgren har haft texter med i Utopi och känner tydligen tecknarna och på den vägen är det. Ett bra initiativ iaf, det är bättre att serien som i Berättelser från Engelsfors tillför något nytt än att bara föra över en bok till serie. Serien och böckerna utspelar sig i staden Engelsfors med fokus på ett antal personer som går på högstadiet/gymnasiet och de övernaturligheter som försiggår i staden. När jag köpte serien på SIS av Karl Johnsson och fick den signerad så fick jag tipset att läsa böckerna först eftersom jag då skulle få ut mer av albumet. Lydde jag detta goda råd? Nä. Skulle jag läsa ungdomslitteratur! Knappast.

:) Det är inte pga ålder eller elitism som jag inte läst dem utan tidsbrist. Läsning av såväl Den amerikanska högern av Magnus Gelin som Americanos av Magnus Linton har påbörjats men inte avslutats. Jag läser dessutom långsamt. Faktiskt en (iofs mindre) anledning till att jag läser så mkt serier. Serier går fortare och jag är lite rastlös. Men åter till Engelsfors. Ja, jag skulle definitivt fått ut mer av serien om jag läst böckerna. Nu förstår jag hur en del karaktärers förhållande till varandra och en del av det som hänt i böckerna men hade jag haft mer koll på karaktärer och Engelsfors så hade det varit en bättre läsupplevelse. Ett plus är jag iaf blev mer sugen på böckerna efter att ha läst serien.

Det är dock absolut inte bortkastad tid att läsa serien om man inte läst böckerna. Andersson, Johnsson och Neidestam tillhör alla den yppersta eliten bland svenska tecknare, framförallt Johnsson har haft en fantastisk utveckling från Mara från Ulthar till Vei och Berättelser från Engelsfors. Alla tre har distinkt personliga stilar som man inte kan missta sig på. Att tre olika tecknare bidrar är bara ett plus som bidrar till variation. Berättelser från Engelsfors innehåller en blandning av tonårsdramatik, åtra, död och övernaturligheter och jag anar varför böckerna blivit så poppis. Det finns inga svaga kort bland de korta novellerna och det är svårt att plocka ut en favorit så jag låter bli. Jag kan rekommendera Berättelser från Engelsfors men lyd rådet jag inte gjorde och läs böckerna först. Det är de säkert värda.

Manus: Sara Bergmark Elfgren & Mats Strandberg
Illustration: Kim W. Andersson, Karl Johnsson & Lina Neidestam
Förlag: Rabén & Sjögren
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Preview: Lazarus #1

onsdag 5 juni, kl 09:23 av 1 kommentar

lazarus

Henrik har redan gått i spinn över Greg Ruckas och Michael Larks Lazarus som släpps i sommar. ”Lazarus is set in a dystopia where society has reverted to a feudal state — the elite Families who control the wealth control every aspect of the world, and those without are their vassals and serfs. Serving these powerful Families are individuals called their “Lazarus” — lethal protectors of their families’ interests. The Lazarus of the Carlyle Family, which controls the world’s genetic research and development, is a young woman called Forever. Her story starts the day she is killed” New York Post har en sneak preview och det finns även en prelude att ladda ner i form av en pdf-fil från Ruckas hemsida via The Beat. CBR har ytterligare lite om serien med kommentarer från Rucka och Lark. Eller spana in lite efter hoppet. Pepp!

Fortsätt läsa Preview: Lazarus #1

Skriv en kommentar
Recensioner

Theos ockulta kuriositeter- Deus Ex Machina: Fadern

tisdag 4 juni, kl 21:36 av 0 kommentarer

theo4fadernDags att samla sig för ett blogginlägg. Inte helt lätt efter att precis ha sett avsnitt nio, säsong tre av Game of Thrones. Satan i gatan vilken käftsmäll. Men Theo då. 2008 var ett hyfsat startår för intressanta serieprojekt i Sverige. Förutom Jakob Nilssons första Stieg Trenter-bearbetning så kom första albumet med Ola Skogängs ockulte detektiv Theo, Mumiens blod. Detta följdes sedan upp med det Urhunden-nominerade De förlorade sidornas bok. Efter det kom en samling med kortare serier som jag ännu inte läst, I dödsskuggans dal. I Deus Ex Machina är det en mörkare stämning som ackompanjeras fint av Daniel Thollins dito teckningar. Theo och polisen Max kallas till Dalarna där en sjö torrlagts och en märklig byggnad visat sig. Två barn har försvunnit i byggnaden och Theo, max och några lokala poliser ger sig ner i underjorden. Theos tidigare äventyr kan mest liknas vid gamla matinéfilmer men Deus Ex Machina är istället väldigt mycket Lovecraft. Den torrlagda sjön i Ludvika är Theos At the Mountains of Madness. Jag har inte läst någon av de serier Daniel Thollin tecknat tidigare men teckningarna är riktigt bra och allt förstärks av den dova färgläggningen. Första delen är definitivt det bästa jag läst med Theo, Ola Skogäng hanterar skräcken finfint och bygger upp en gastkramande stämning.

I andra delen står Ola Skogäng för teckningarna och han blir bara bättre och bättre. Hans teckningar passar också den andra delen, som till stora delar utspelar sig i Stockholm, bättre än den första då stämningen i serien lättat lite även om det läggs ytterligare bitar i pusslet och en del svar ges. Andra delen är inte lika bra som första delen med dess klassiska skräckelement men kombinationen av en odödlig, Swedenborg och Atlantis gör även den andra delen bra. Deus Ex Machina: Fadern är helt klart det bästa Theo-albumet hittills. Jag hoppas att Ola Skogäng håller tempot och jag återser gärna Daniel Thollin som tecknare av Theo. Det ska bli extra intressant att följa Theo framöver.

Manus: Ola Skogäng
Illustration: Daniel Thollin & Ola Skogäng
Förlag: Ekholm & Tegebjer, Ekholm & Tegebjer
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Färjkarlen

måndag 3 juni, kl 08:20 av 0 kommentarer

farjkarlenFärjkarlen är Jakob Nilssons andra adaption av en Stieg Trenter-roman, först ut var Roparen som kom 2008. I Färjkarlen får vi återigen stifta bekantskap med Harry Friberg, fotograf och detektiv. En dykare hittar en kista i samband med bärgningen av Vasa som han gömmer. Ett par år senare åker en ung kvinna, Kerstin, med den sista Djurgårdsfärjan, hon slockar och vaknar hemma i sin säng och minns inte hur hon hamnat där. Hon blir kontaktad av Harry Friberg och tillsammans börjar de nysta upp en historia som för de från Stockholm till Göteborg och tillbaka. Racerförare, mynt, mord, läckra bilar och en miljonär är några av ingredienserna.

Jakob Nilsson har utvecklats rejält från debuten med Roparen. Han är betydligt säkrare som tecknare och såväl miljöer som personer är betydligt bättre i Färjkarlen. Sättet att rita ögon på, små med tomma vitor eller i form av prickar funkar eftersom han behärskar minspelet bra, det blir aldrig så stelt som det kunnat bli. Skildringen av Stockholms- och Göteborgsmiljöer från 60-talet är riktigt bra och lyfter hela albumet liksom alla fina detaljer. Jakob Nilsson berättade skickligt i Roparen men jag tycker att Färjkarlen är bättre även här, berättarmässigt flyter serien på bra, de luckor som jag upplever finns är antagligen att hänföra till överföringen från bok till serie. Jakob Nilsson kan antagligen boken utantill och saker som är självklara för honom är inte lika självklara för mig som läsare. Det här är dock enbart ett mindre problem. Historien i sig är inte så spännande men det är kul att följa pusslet fram till upplösningen. Färjkarlen är en läsvärd serie, både till teckningar och berättelse och det är kul att se Jakob Nilssons utveckling.

Illustration: Jakob Nilsson
Förlag: Kartago
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Film /Nyheter och tips

Go Team Venture!

söndag 2 juni, kl 15:51 av 0 kommentarer

Go Team Venture

Äntligen! Efter flera år med bara några enstaka specialavsnitt (och de första säsongerna på dvd) för att hålla tillbaka abstinensen är det vid midnatt EST premiär för den femte säsongen av den fantastiska animerade serien The Venture Bros. Här får man följa den allvarligt dysfunktionella Venturefamiljen bestående av tonåringarna Hank och Dean, deras far den misslyckade supervetenskapsmannen och förre detta pojkäventyraren Doc ”Rusty” Venture, livvakten Brock Samson, roboten Helper, grannen Doctor Orpheus, ärkerivalen The Monarch och många, många fler. Det blir snabbt snårigt, kolla bara in flödesschemat över figurernas inbördes relationer här!

Venture bros.

I februari var det tio år sedan serien började sändas på Cartoon Networks Adult Swim. För er som ännu ej stiftat bekantskap med brödernas äventyr kan man kort kategorisera den som en kärleksfull och hård hyllning till allt som influerat seriens skapare Jackson Publick och Doc Hammer.  Följdaktligen är The Venture Bros. en veritabel smältdegel av allt från tecknade klassiker som Scooby Doo och Jonny Quest, alla upptänkliga superhjälteklichéer, Star Wars och andra filmer, popkultur i allmänhet och mängder av musikreferenser. David Bowie, Klaus Nomi och Iggy Pop är några av de rockstjärnor som dyker upp i serien. Själv upptäckte jag detta genom en av mina favoritmusiker Jim Thirlwell, som genom åren skapat apokalyptisk rock och extrem experimentalism under pseudonymer som Scraping Foetus off the Wheel (med många flera varianter kring ordet ”Foetus”), Steroid Maximus och Manorexia. Thirlwell har gjort musiken till samtliga säsonger. Läs mer om hans verk här!

Om du blir sugen på att kolla in detta rekommenderar jag att du följer länken till Adult Swim där du kan hitta åtskilliga vansinnigt sköna episoder som man kan titta på gratis. Go Team Venture!

venture-bros-blog1

Skriv en kommentar
Nyheter och tips /Snygga omslag

Veckans omslag

lördag 1 juni, kl 15:11 av 3 kommentarer

Efter att ha kollat igenom vad förlagen jag följer släppt denna vecka valdes dessa omslag från DC, Marvel, Image, Vertigo och Dark Horse Comics ut för skärskådning:

Batman DK Ann Alex Maleev

Batman: The Dark Knight Annual # 1

Alex Maleev levererar ett i alla avseenden Gothamklassicistiskt omslag vad gäller komposition, palett och innehåll. Men det är något med Batmans uppfordrande blick som fick mig att fastna för det här.

Red She Hulk
Red She Hulk # 66  

Får erkänna att jag har knappt läst en sida med Red She Hulk. Francesco Francavilla som ligger bakom detta har dock de senaste åren blivit en av favoriterna bland omslagstecknarna som är verksamma idag. Hans distinkta färgskala håller sig nära nog alltid i registret orange, rött, svart vilket han alltid utnyttjar för maximal visuell punch. Främsta orsaken till att just detta  omslag fick vara med i genomgången var emellertid att min gamle favorit Man-Thing håller på och lurkar i bakgrunden.

thiefofthieves14_cover

Thief of Thieves # 14

För snart tjugo år sedan besökte jag och en kompis benkapellet som finns i den lilla orten Kutná Hora utanför Prag. Alltsedan den dagen har jag varit extremt svag för kranier i konsten. Shawn Martinbrough och Felix Serranos stenhårda bild är ett exempel på hur snyggt det kan bli. 

the-wake-1 Sean Murphy

The Wake # 1

Ett aningen plottrigt men mycket aptitretande omslag från Sean Murphy. The Wake, skriven av Scott Snyder, har med sitt maritima tema och de distinkta Lovecraftvibbarna jag fått av förhandssnacket drivit upp förväntningarna.

Vampire 3

Vampire # 3

Mitt favoritomslag sparade jag till sist. Fabio Moon ligger bakom detta välkomponerade och olycksbådande lilla mästerverk där vi ser Simon Anders med en vässad påle i handen och mord i hjärtat på jakt efter blodsugare.  

Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Hawkeye #11 eller Pizza Dog löser fallet

tisdag 28 maj, kl 00:00 av 2 kommentarer

HAWKEYE2012011_COV_73c7eEtt bevis på varför Matt Fraction och David Ajas Hawkeye förtjänar sin Eisner-nominering kom idag med en fantastisk preview av Marvel Comics Hawkeye #11.

Detta nummer skildras helt utifrån Pizza Dogs eget perspektiv. För er stackare som inte följt denna serie är Pizza Dogs tidigare ägare från samma ryska maffia som terroriserar Hawkeyes grannskap. Efter en tumultartad skilsmässa från maffian befinner sig Pizza Dog nu i Clint Bartons ägo och han är något på spåren.

Titta och njut av dessa coola bilder.

Skriv en kommentar
Recensioner

Abe Sapien #1-2

måndag 27 maj, kl 12:40 av 0 kommentarer

abe1finalcoverSom om förra årets störtflod av titlar som bokstavligt talat skickade världen i allmänhet och vissa figurer i synnerhet till en het plats under baneret ”It’s all going to hell in 2012″ inte var nog. Nu ger oss Mignola och redaktören/författaren Scott Allie en helt ny serie med allas favoritamfibie Abe Sapien. Den första historien heter Dark and Terrible, löper över tre nummer och illustreras av Sebastián Fiumara, bror till Max som förra året gav oss The Transformation of J.H. O’Donnell och B.P.R.D. 1948. Sebastian har tidigare tecknat Loki för Marvel och haft bidrag med i Vertigoantologin Mystery in Space. Fortsätt läsa Abe Sapien #1-2

Manus: Mike Mignola och Scott Allie
Illustration: Sebastián Fiumara
Färgläggning: Dave Stewart
Förlag: Dark Horse Comics
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Nyheter och tips /Snygga omslag

Veckans omslag

söndag 26 maj, kl 21:58 av 0 kommentarer

Vare sig det gäller färgkomposition, humor, galenskap, skönhet m.m. är det härligt med snygga omslag och veckans skörd bjuder på tre från Marvel samt var sitt från Vertigo respektive Image.

fiveghosts03_cover_cbc76

Five Ghosts: The Haunting of Fabian Gray #3

En läcker lilagrön färgskala och känslan av ett bortglömt Sal Buscema-liknande Doctor Strange-omslag från 1970-talet kvalificerar lätt Chris Mooneyham till veckans lista.

UNW_Cv49_b4b0f

The Unwritten #49

Ögat sägs vara själens spegel och dessa ögon från Yuko Shimizu gör mig illa till mods. Sluta titta på mig!!!

DD2011026_DC11_LR_40cd5

Daredevil #26

Mark Waids Daredevil tuffar vidare och bjuder på ett asgrymt Chris Samnee-omslag. Spana in bokstäverna som bildas på klädstrecket om du inte tror mig.

XMENLG2012011_DC11_LR_4183d

X-Men Legacy#11

Mike del Mundo har gjort det igen! Ljuset, djupet och kraften i den här bilden är underbar.

YNGAVN2013005_DC11_LR_e0770

Young Avengers #5

Slutligen bjuder Jamie McKelvie på en fight mellan våra unga hjältar och en minst sagt negativ skara varelser.

Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer

  • Laddar...