Kevin Huizengas Ganges var förra årets stora upptäckt för mig tillsammans med Christophe Blains serier. Jag gillade verkligen Ganges 1 och Ganges 2 fick mig att gå i spinn. Förväntningarna på Ganges 3 var därför löjligt högt ställda. Ganges-serierna handlar alla om Glenn Ganges, en rätt ordinär man med en del funderingar och problem. I Ganges 3 är det Glenns problem att somna som är i centrum. Han försöker verkligen men tankarna vandrar iväg och det går inte att somna oavsett vilka tekniker han använder. Lagom igenkänningsfaktor eller hur 🙂

Jag kunde egentligen ha klippt och klistrat från en av de tidigare recensionerna för det är samma sak här. Huizenga kan som ingen annan serieskapare jag läst, förutom David Mazzuchelli, utnyttja seriemediets inneboende potential. Att läsa Huizenga borde ingå i varje serieutbildning med självaktning. Jag kan inte se hur Ganges 3 skulle kunna överföras till film eller bok, att berätta på det sätt som Huzenga gör är bara möjligt i serieform. Bildlösningarna är överlag suveräna, teckningsstilen snygg och trycket i tvåfärg gör det inte sämre. Formatet a la franskt album och den fina papperskvalitén gör mig också glad.  Att serien dessutom är roliga är bara en bonus. En serie som ska läsas. På Fantagraphics hemsida finns en film där de bläddrar i albumet. Ganges 3 köpte jag på Staffars men det är möjligt att andra seriebutiker också har Ignatz-serien. Varför det inte blir högsta betyg vet jag knappt, kanske för att wow-känslan från Ganges 2 lagt sig.