Sheldon Sampson har en dröm. En dröm om frälsning och nytt hopp för hans sargade land. Efter att familjeföretaget smulats sönder i 1929 års börschkrasch sätter Sheldon allt på ett kort. Han samlar fem vänner från college samt brodern Walter för att hitta skatten vid regnbågens slut: den mystiska ön utanför Nordafrikas kust som håller honom vaken om nätterna.
Starten på Jupiter’s Legacy har episka proportioner. Mark Millar är tillbaka med en ny utforskning av superhjältemyten efter tidigare nedslag med bland annat Kick Ass, Nemesis och Super Crooks. Vad Sheldon och hans vänner hittade på ön får vi inte reda på mer än att de återvände som superhjältar. Nu, 80 år senare, är tre av dem kvar: Sheldon (Utopian), hans hustru Grace (Lady Liberty) och brodern Walter. De har bekämpat brott och fångat in superskurkar samt tjänat folket och haft fullt förtroende för det demokratiska systemet. Men Utopian har tappat något på vägen.
Fortsätt läsa Jupiter’s Legacy #1-2
Illustration: Frank Quitely
Färgläggning: Peter Doherty
Förlag: Image Comics
Betyg: 4+/5
Efter 16 år av rättighetstvister har nyligen Grant Morrisons miniserie Flex Mentallo (1996) kommit ut i samlingsutgåva. Sällan har väl utropet ÄNTLIGEN! varit så välbefogat – det spelar i sammanhanget mindre roll att man kostat på en väldigt snygg hårdpärmsutgåva i storformat (med ny färgläggning av Peter Doherty), det stora är att man nu överhuvudtaget kan få tag på denna moderna klassiker utan att behöva jaga lösnummer i tvivelaktigt skick på eBay. Och nyutgåvan är också en fantastisk ursäkt för oss här på Shazam att presentera ett verk av giganten Grant Morrison i vår moderna klassiker-serie – man kunde valt bland många, från den uppmärksammade USA-debuten Batman: Arkham Asylum (står sig än idag) via Vertigo-klassikerna Doom Patrol, Animal Man och The Invisibles, till senare mästerverk som All-Star Superman och Batman: Incorporated. Men på många sätt står Flex Mentallo där som en muskulös Atlastyp (ha ha) i centrum av Morrisons seriegärning – i denna fyradelars miniserie hittar man många typiska Morrison-teman i frejdigt koncentrat, allt tecknat av Morrisons Glasgow-granne Frank Quitely på höjden av dennes förmåga. Jag läste nyligen om Morrison/Quitelys New X-Men och även om Quitelys illustrationer är geniala saknar de den närmast MAD-artade knasighet man ser hela tiden i Flex Mentallo.
