Arkiv för juni 2013

Nyheter och tips /Snygga omslag

Veckans omslag

söndag 30 juni, kl 23:39 av 2 kommentarer

En intensiv och stimulerande musikhelg på gamla hemorten är till ända med många intryck och möten. Därför känns det extra skönt att som grädde på moset få landa i seriernas värld för ytterligare en kavalkad av omslag från veckan som gått.

fatale15-cover-6256a

Fatale #15

Sean Philips är först ut med det senaste numret av Ed Brubakers pulpiga skräckföljetong hos Image Comics. Mycket vemodigt och vackert med gallren, omfamningen och den djupa, tunga svarta färgen.

The-Massive_13

The Massive #13

Jag har alltid varit svag för det postapokalyptiska och J.P. Leons omslag fångar perfekt den ödesmättade sorgsenheten som är ett starkt kännetecken för hela genren.

WKE-Cv2-var-2bf4c

The Wake #2

Andra numret till Vertigo och Scott Snyders nya undervattensskräckis bjuder på ett mångbottnat (ursäkta) och läskigt variantomslag av Lee Bermejo.

YNGAVN2013006-DC11-LR-0448f

Young Avengers #6

Ända sedan jag såg det här omslaget för första gången i en preview för några månader sedan visste jag att den skulle hamna här. Även om Jamie McKelvie lämnat innehållet i tidningen till Kate Brown för den här gången så får vi i alla fall njuta av ett roligt och snyggt omslag till min favorittonårsserie.

juplegacy02-coverA-dc395

Jupiter’s Legacy #2

Sist ut är min favorit! Vid första anblicken finns det inget märkvärdigt med Frank Quitelys omslag. Titta noggrannare! Ser du linjerna i ansiktet, hårstråna i skägget och vecken i handsken? Titta och njut!

Skriv en kommentar
iPad /Recensioner

Elektrisk tsunami

söndag 30 juni, kl 21:18 av 0 kommentarer

elektrisktsunamitinetelmgrenDigitala serier på svenska är något av ett sorgebarn. Jag väntar fortfarande (förgäves?) på ett svenskt Comixology eller nåt. Mix, en del av Bonnierkoncernen, ger ut en hel del noveller digitalt och nu är det dags för den första serien, Tinet Elmgrens Elektrisk tsunami och kallar den Sveriges första grafiska e-novell. Serien tankas ner t.ex. via en nätbokhandel och sedan kan den läsas på valfri e-läsare. Jag läste på Bluefire Reader till paddan efter tips på Simon säger. Det funkar även om upplösningen inte är vad jag vant mig vid på paddan framförallt på Comixology. Serien läses genom en ruta i taget och jag antar att den är tecknad för just det här formatet. Det är givetvis en fördel med en serie som läses på det här sättet och är gjord för att läsas digitalt. En helt ok variant av digital serieläsning och förhoppningsvis kommer fler serier på förlaget eller att andra förlag hakar på.

Serien då? Jag gillade verkligen Eva Asbesthjärtan som kom för några år sedan liksom de fanzin jag läst med Eva. Eva är prostituerad, numera på bordell, i en asiatisk hamnstad med tydliga kommunistinfluenser. I Elektrisk tsunami får hon i uppdrag att se till att en gift man med en särdeles stark libido och en lika stark dragkraft på det motsatta könet inte är otrogen mot sin fru under den vecka hon är borta. En uppgift som visar sig vara allt annat än lätt. Elmgrens teckningar är sig lika och jag gillar hennes stil, tyvärr lider det av att upplösningen av framförallt texten är sådär. Lite oväntat så var det inte bara text i pratbubblor utan även mellan rutorna vilket jag först tyckte kändes fel men innan jag läst den korta serien vant mig vid. Läsningen flyter på men trots lite humor och Eva så är det en rätt ointressant novell och den svagaste av de serier jag läst med Eva. Men därmed inte dålig. Gillar du liksom jag Tinet Elmgrens serier så är det bara att slå till, Elektrisk tsunami är väldigt billig, 19 kr på Bokus t.ex.

Illustration: Tinet Elmgren
Förlag: Mix
Betyg: 2+/5
Skriv en kommentar
Film /Film /Recensioner

Jonas svarar på frågor om Man of Steel

fredag 28 juni, kl 22:01 av 6 kommentarer

Efter massiva påtryckningar från sociala mediekanaler så kommer här mitt tyck och tänk kring Man of Steel. Alla vet väl redan vad den här filmen handlar om och vilka som är med i den, så jag skiter i att gå in på sådana grejer. Du kan ju storyn också. Planeten Krypton sprängs, babystålmannen flygs till jorden, uppfostras med fina värderingar, växer upp och måste besluta sig för vad han egentligen ska göra. Lite som vem som helst egentligen, fast utan det där med att flyga genom rymden då. Hur som helst, du vet ju redan allt det där. Det du undrar, precis som jag gjorde, är om filmen är något att ha. Låt oss kika på det genom att svara på ett knippe frågor.

man_of_steel_promoÄr Man of Steel årets bästa superhjälterulle?

Nix. När jag såg Iron Man 3 tänkte jag direkt efteråt att jag ville se filmen igen (vilket jag gjorde). Samma sak med Avengers (som jag råkade se 3 gånger på bio). Två dagar efter Man of Steel så är jag fortfarande inte särskilt sugen på att se den igen. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att den var sämre än Iron Man 3 eller Avengers, för det var den nog egentligen inte, men det fanns ingen scen som jag nu kan tänka tillbaka på och känna fan jag måste se det igen. Storymässigt så är Man of Steel faktiskt helt ok, jag skulle till och med vilja påstå att de gör det mesta rätt. Det fanns nog inget tillfälle i filmen när jag bara satt där och tänkte KOM. IGEN. men inte heller något där jag bara ville ställa mig upp och WOOOO. Så, man of Steel är inte årets bästa superhjälterulle.

Är Man of Steel för Superman vad Batman Begins var för Batman?

Nej. Även om jag tror att de faktiskt försöker. Kruxet är nog främst för att Superman är och förblir en helt annan sorts karaktär och superhjälte än vad Batman är. Christopher Nolans tolkning av Batman synkade från början med Batmans grundläggande look & feel. Gotham City och Bruce Waynes svårmod lämpade sig väldigt bra för den mer seriösa och superhjältenedtonade ton som Nolan gav sin trilogi. Det går inte riktigt att göra samma sak med Superman, även om de till viss del försöker. Han är kanske inte längre en lika färgglad och helkroppsrakad paragrafryttare i trikåer som innan, men i jämförelse med en plågad miljardär med fladdermuskomplex så är Superman fortfarande relativt ospännande. DOCK: Filmen lyckas ändå göra Superman betydligt mer intressant än vad han varit förut, men Man of Steel är inte Supermans motsvarighet till Batman Begins.

Var 3D:n bra!?

Nej.

Är inte Superman rätt töntig överlag?

Ja, man kan ju tycka det. En osårbar Dressman-kille som flyger runt och räddar folk och kämpar för den amerikanska livsstilen och fred på jorden. Snark! Man of Steel lyckas dock faktiskt greja till det här rätt bra. The american way nämns nog faktiskt inte alls (även om jag vill minnas att de smög in någon flagga här och där), och Clark Kent känns inte riktigt så superpräktig som han kanske varit innan. Det här att han i stort sett är osårbar funkar också bra då den primära konflikten i filmen – och det här är min personliga tolkning – grundas mer i Clark Kents oro och kval för hur hela mänskligheten ska reagera på hans übermänsklighet snarare än att han måste överljudsfartboxas med andra rymdvarelser. I Man of Steel framställs Superman i princip som en potentiell Jesus-figur, och för min del så var det spåret det allra mest intressanta i hela filmen.

Var filmen för lång?

En aning. Slutscenen – om den timmen nu kallas så – är för lång. Om du gillar en svinlång CGI-sekvens där saker flyger runt svinsnabbt och välter hus så har du hitta hem här, men du kan lika gärna kolla på Transformers 3 då. Filmen är bättre när de tar det lite lugnare. Det mesta är såklart välgjort, men när det är som ösigast är det också som tråkigast.

Har jag missat något?

Troligtvis. Feel free att ställa fler och bättre frågor i kommentarsfältet.

Är du onykter just nu?

Sannolikt. Jag har druckit ett knippe bärs och mosat i mig två hamburgare när jag skriver det här, så eventuell språkbrist och åsikter du inte gillar skyller jag på det. Klart slut!

Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Nyheter: Doctor Strange på filmduken?

onsdag 26 juni, kl 20:52 av 2 kommentarer

Stephen_Strange_(Earth-616)_from_New_Avengers_Vol_2_34Marvel Studios har spikat ett tredje premiärdatum (8 juli 2016) för en än så länge icke namngiven film. Ryktena på nätet talar för att åtminstone en av dessa filmer kommer att ha Marvel Sorcerer Supreme i huvudrollen och det spekuleras i att Marvel kommer att avslöja namn och detaljer kring detta i och med kommande Comi-Con Intetnational nu i juli. Men vad tycker ni kära Shazam-läsare? Får tanken på en Doctor Strange-film det att vattnas i munnen på er? Eller vill ni hellre se någon annan av Marvels karaktärer eller team ta språnget över till filmduken? I så vilken/vilka?

Personligen så känner jag mig försiktigt optimistisk angående tanken på Doctor Strange-rulle och det kan väldigt lätt bli årets kalonrulle om manus och regi inte sköts med rätt känsla. Titta bara på vad som blev resultat när Doctor Strange blev TV-film 1978! Men det kan också bli riktigt bra, det visade man 2007 när släppte en animerad version av Doctor Strange.

 

Skriv en kommentar
Recensioner

Books of Magic – Deluxe Edition

måndag 24 juni, kl 11:58 av 3 kommentarer

265489_20130422214839_largeNeil Gaimans Books of Magic var en fyra nummers miniserie som gavs ut av DC Comics 1990. Serien handlar om den unge Timothy Hunter, en helt vanlig engelsk grabb som en dag möter fyra mystiska män i trenchcoats som ställer en fråga till Tim som vänder upp och ner på hela hans värld – ”Do you believe in magic?”.

Tim har potential att bli världens mäktigaste magiker. Men kommer han att bli en kraft för gott eller en kraft för ont? Det är en fråga som många ställer sig, inte minst de fyra männen i trenchcoats som Tim möter, The Phantom Stranger, Doctor Occult, John Constantine och Mister E, eller The Trenchcoat Brigade som Constantine ironiskt döper gruppen till. Tillsammans tar de med sig Tim på en resa i tid och rum för att ge honom en idé om vad magi är och priset man betalar för att använda den.

Om man har lite koll på sina DC Comics-mystiker så är Books of Magic en riktig högtidsstund. Neil Gaiman har nämligen här skamlöst fyllt hela miniserien med inhopp av i stort sett alla mystiker i DC:s universum, från Zartanna till Sargon the Sorcerer.

Books of Magic består alltså av fyra nummer där Tim i varje nummer ledsagas genom magic-världar och deras historia av var och en av medlemmarna i The Trenchcoat Brigade. I första numret ledsagas Tim genom magins historia av The Phantom Stranger. I nummer 2 av John Constantine som tar med Tim på en rundresa i nutiden. I tredje numret agerar Doctor Occult guide genom älvornas magiska dimension. I sista numret tar Mister E med Tim på en resa och visar honom ett antal möjliga framtider.

Vart och ett av dessa nummer är illustrerade av olika illustratörer. Normalt sett är jag inte något större fan av att man byter illustratörer i varje nytt nummer, men här funkar det över förväntan. Detta mycket tack vare att Tim i varje nummer ger sig ut på en ny resa, vilket ju i sig motiverar bytet av illustratör och stil. Varje del får sin egen distinkta stil, från dagens skitiga, råa London till de varma pastelltonerna i älvornas värld. Illustratörerna här är John Bolton (del 1), Scott Hampton (del 2), Charles Vess (del 3) och Paul Jonson (del 4).

Books of Magic är en utmärkt miniserie som i och med den här Deluxe Edition fått rena lyxbehandlingen. Stort format och utmärkt tryck. Den är ett givet köp till alla som likt mig har en soft spot för DC Comics alla mystiker.

Manus: Neil Gaiman
Illustration: John Bolton, Scott Hampton, Charles Vess & Paul Johnson
Förlag: DC Comics
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Nyheter och tips /Snygga omslag

Veckans omslag

lördag 22 juni, kl 21:12 av 3 kommentarer

Sommarlovet har börjat och midsommarafton är avklarad. Långa dagar med sol och värme eller regn och stugsittande. Vad passar bättre än att sjunka ner i soffan på midsommardagskvällen och flukta på veckans omslag. Ingen Marvel eller Francavilla (nästan) på listan men trevliga bidrag från DC, Dark Horse, Image och Vertigo.

BW-Cv21-ds-be657

Batwoman #21

J.H. Williams III låter Francesco Francavilla sköta pennan inuti tidningen och nöjer sig med att stå för omslaget som han brukar göra. En av de snyggaste Bat-titlarna från DC och veckans bidrag med Killer Croc är inget undantag.

revival11-cover-c8933

Revival #11

När blev du sist strypt av ett omslag? Ur dödlig synvinkel skickligt och magstarkt serverat av Jenny Frison.

22816

Edgar Allan Poe´s The Fall of The House of Usher #2

72 år och still going strong. Richard Corben levererar andra och sista delen i den här skräckhistorien som bara en mästare kan. Hatten av!

Fables_130_Full

Fables #130

Ytterligare ett fantastiskt omslag av Joao Ruas till denna seglivade serie från Vertigo om fabler i närmiljö och nutid.

Skriv en kommentar
Recensioner

Utopi #9

lördag 22 juni, kl 19:21 av 3 kommentarer

utopi_magasin_9Några reflektioner kring Utopi #9 som landade i brevlådan strax efter SIS och kommer att finnas i butik ett bra tag till i väntan på höstens dubbelnummer.

Sofia Falkenhem är en suverän tecknare, hennes serie Flock (omslaget här intill) är bedårande vacker med en närmast magisk färgläggning. Handlingen däremot är bara skum, jag förstår fortfarande inte vad serien handlar om och karaktärerna är menlösa och dialogen stel. Jag hade gärna sett Falkenhem med en annan serie i Utopi för Flock känns nästan som ett slöseri med hennes stora talang.

En tecknare som jag numera håller som en Sveriges främsta är Karl Johnsson, det har onekligen varit en fantastisk resa från Mara från Ulthar till Vei. Johnsson har en stil som inte påminner om någon annans och hur han tecknat bl.a. jättarna är så toksnyggt. Johnsson har gjort Vei tillsammans med Cirkeln-författaren Sara Bergmark Elfgren och det tjänar Vei på för dialogen är, till skillnad från i alltför många av Utopi-bidragen, bra. Visst är det lite svulstigt ibland men det är ju jättar och gudar man möter 😉

Umbrella Academy har jag redan läst men det är kul att redaktionen satsar på en amerikansk serie som både är riktigt bra och passar som hand i handsken i Utopi. Du som har den oläst har mycket nöje framför dig.

Utopi-debutanten Yossra El Sads serie Raedus är lovande. Dialogen är ibland bra och ibland mindre bra. Raedus, som fått ge namn åt serien, har några repliker som olyckligt bryter av mot den dystra stämningen, de är kanske tänkta att lätta upp serien men känns bara krystade. Men i det stora hela är det bra och det finns en intressant grundhistoria som jag hoppas El Sad får tid på sig att berätta mer om. Jag gillar teckningsstilen och även här sitter färgläggningen som en smäck.

Öht är #9 ett bra nummer utan djupa dalar. De flesta serierna är bra och även de lite svagare serierna är läsvärda. Utopi fortsätter att leverera eskapistiska serier av bra kvalité. Tack för det!

Förlag: Kolik förlag
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Red She-Hulk #58-62

torsdag 20 juni, kl 16:18 av 1 kommentar
tumblr_m9sgwgTqIa1qes700o1_1280

Skottie Young Variant Cover

General Reginald Fortean presenterar stolt arméns nya supersoldatprogram Echelon inför en hänförd publik när Betty Ross alter ego Red She-Hulk störtar in och saboterar uppvisningen. Captain America och hans Avengers tar upp jakten med hjälp av pappa Thaddeus Ross (alias Red Hulk) kollega androiden X-51, mer känd som Aaron Stack eller bara Machine Man.

Machine Man upptäcker snart att bakgrunden till Bettys attack mot Echelon har en djupare anledning än att hon bara är ytterligare en Hulk som hatar general Fortean. Red She-Hulk stötte på en hemlig bas i djungeln tillhörande S.H.I.E.L.D. – och då snackar vi inte Nick Fury, utan det ockulta brödraskapet S.H.I.E.L.D. med anor från faraonernas Egypten. Supergeniet Nikola Tesla dyker också upp som grädde på moset. Detta ledde Betty i sin tur till en autistisk flicka vid namn Eleanor. Flickan fungerar som en länk med en så kallad Terranometer som kan förutse framtiden.

2735908-60bDen framtiden Betty Ross får se ser allt annat än ljus ut och därför är hon fast besluten att stoppa general Fortean och Echelon innan hela skithuset går upp i lågor.

I och med det här numret byter gamla Hulk-titeln huvudrollsinnehavare och förvandlas också till en del av Marvel NOW! Man behåller numrering och författaren Jeff Parker och därmed får vi på köpet pappa Ross kombattant general Fortean och androiden Machine Man. Carlo Pagulayan som är van Hulk-tecknare från Planet Hulk-epoken gör ett utmärkt arbete tillsammans med Wellinton Alves (Nova). Red Hulk svansar nu runt som ledare för de nya Thunderbolts tillsammans med Elektra, Punisher, Deadpool och Venom och även om jag saknar Parkers pappa Hulk är jag inte missnöjd med dotter Hulk.

2854238-62aDet är lite svårt att få grepp om personen bakom vår röda amazon. Parkers porträtt av Betty visar en kvinna som fruktar att förvandlas till en hjärndöd best vilket var maken Bruce Banners öde under så lång tid. Under äventyrets gång tappar Betty också kontrollen och hulkar ut totalt vilket gör henne ännu mer sårbar. Dock blir allt väldigt pratigt och kyligt. Jag vet inte om det beror på Machine Mans närvaro men ibland undrar jag också vem som egentligen är sagans hjälte. Den värme som saknas i bilden av Betty kompenseras av Parkers perfekta Machine Man.

En trevlig detalj i historien är bekantskapen med Jonathan Hickman och Dustin Weavers S.H.I.E.L.D.. Seriens goda recensioner här på Shazam och min vördnad för allt som Hickman gör kräver en djupdykning från min sida.

P.S. Machine Man är en trevlig men ack så outnyttjad figur i Marvels universum. Han dök först upp i tidningen 2001: A Space Odyssey som var inspirerad av Arthur C. Clarkes bok och Stanley Kubricks film med samma namn under ledning av ingen mindre än Jack Kirby. Machine Man är den siste överlevande roboten i X-serien, skapad av Dr. Abel Stack och uppfostrad som hans son.

16532-2956-18419-1-machine-manJack Kirby fortsatte skriva och rita Machine Man i hans egen tidning 1978 ända tills nedläggningen nio nummer senare. Handlingen gick ut på att vår android skulle hämnas sin faders död som orsakades av militären. Han dök därefter upp i Incredible Hulk #235-237, nu i arméns tjänst, och fick tillbaka sin egen tidning 1979 som kom ut med ytterligare tio nummer.

Miniserien Machine Man från 1984-85 med Tom DeFalco, Herb Trimpe samt Barry Windsor-Smith är en riktig höjdare och 12 nummer av tidningen X-51 kom också ut 1999-2000.

Machine Mans ursprung samt första egna serie har mig veterligen aldrig kommit ut i samlad form vilket är förbryllande med tanke på att det är Jack Kirby som ligger bakom. Marvel förlorade rättigheterna till 2001: A Space Odyssey så kanske beror det på detta men jag hoppas att tiden inte är förbi för vår android i nytryck.

Manus: Jeff Parker
Illustration: Carlo Pagulayan & Wellinton Alves
Färgläggning: Val Staples
Förlag: Marvel Comics
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

New Avengers #4-6

onsdag 19 juni, kl 23:15 av 0 kommentarer
3072086-06

New Avengers #6

Reed och T’Challa bygger domedagsvapen, Tony konstruerar en dödsstjärna och Stephen funderar på att släppa lös onämnbara fasor ur Blodsbibeln som till och med får hans tjänare Wong att frukta för mästarens liv och förstånd. Gräddan av Marvels mäktigaste i Illuminati fortsätter sin kamp mot klockan för att hindra jordens undergång.

Detta är slutet på första arcen med New Avengers i Marvel NOW!-version som jag började recensera här. En av nyckelpersonerna i hela arcen som jag glömde presentera då är Black Swan.

Black Swan föddes som en prinsessa och är ensam överlevande från en förstörd jord. Hon togs om hand av de gåtfulla Black Swans som gjorde henne till en av sina egna. Hon kom till vår jord för att förinta den så att andra jordar kan överleva men stoppades av Black Panther. Han satte henne i fångenskap medan de övriga Illuminati försökte stoppa vår världs undergång. Det visar sig att de bara kan lösa problemet med hennes hjälp och ingen av dem kommer någonsin att vara den samme efter detta.

Black Swan

Black Swan

Att introducera en ny figur som Black Swan i Marvels Universum är ingen enkel sak men hennes gåtfullhet och oanade styrka gör henne till en karaktär att räkna med i fortsättningen.

Den här tidningen kräver mycket av sin läsare, både vad det gäller tålamod och intellekt, och den som sätter sig in i den blir rikligt belönad. Det fantastiska bildarbetet av Steve Epting, Rick Magyar och Frank D’Armata bidrar starkt till att göra den till en av de snyggaste Marvel NOW!-titlarna. Hur bra samarbetet mellan Hickman och Epting är kan man se i en av arcens höjdpunkter: Scenen i Dr. Strange magiska villa mellan magins mästare och hans tjänare. Strange okuvliga beslutsamhet, Wongs uppgivenhet kryddat med diabolisk magi. Mumma!

tumblr_mnkuibquyk1qky2i3o1_1280Hickman tvingar mig att läsa om flera gånger för att inte missa något viktigt och vid varje genomläsning hittar jag något nytt som i en tavla av Leonardo da Vinci. Hickman ställer våra hjältars agerande på sin spets: Har de rätten att vara gudar och bestämma över andras liv och leverne. Black Panthers replik när Namor frågar honom vad han väntar på när stunden är inne är talande: ”Jag väntar inte. Jag minns vem jag brukade vara.”

Om det är något som sänker betyget så är det finalen i Latveria och Dr. Dooms mycket korta gästspel. Hickmans porträtt av Dr. Doom var så underbart träffsäkert under hela hans tid med Fantastic Four att han borde få smisk för att han ger oss sex ynka rutor med min favoritskurk. Det är också obegripligt varför inte tidningen kan få heta Illuminati eller kanske New Illuminati. Titeln New Avengers gör att jag väntar mig Luke Cage eller Spider-Man runt hörnet men det är min huvudvärk.

Marko Djurdjevic "filmposter" till Infinity

Marko Djurdjevic ”filmposter” till Infinity

Av Hickmans dubbla Avengers-titlar under Marvel NOW! är det den här han helt klart lagt mest krut på. Både Avengers och New Avengers kommer att leda fram till Hickmans eget lilla sexdelade sommarevent Infinity nu i augusti med den dödsdyrkande titanen Thanos i huvudrollen. Illuminati försökte i New Avengers #3 stoppa undergången med hjälp av Infinity Gauntlet, Marvels universums allsmäktiga handske och tidigare använd av just Thanos, men det gick åt pipsvängen. Titeln Infinity, handskens försvinnande, samt Thanos återkomst bäddar för drama och gör att jag verkligen ser fram emot detta event. Höjdpunkten på Hickmans Fantastic Four var i praktiken ett svulstigt event utan att kalla sig för det och blir Infinity hälften så bra så är det bättre än alla tidigare sommarplågor Marvel har bidragit med de senaste åren.

Manus: Jonathan Hickman
Illustration: Steve Epting
Tusch: Rick Magyar, Steve Epting
Färgläggning: Frank D'Armata
Förlag: Marvel Comics
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Ultimate Comics: Wolverine #1-4

onsdag 19 juni, kl 20:59 av 0 kommentarer

Ultimate_Comics_Wolverine_Vol_1_1Det gick ju rätt ok att recensera Ultimate Comics: Iron Man #1-4, så vi kör väl helt enkelt vidare på samma tema. Ultimate Comics: Wolverine den här gången, men för dig som har koll på din Ultimate-historia så vet du ju redan att den Wolverine vi alla känner till vid det här laget är stendöd, mer eller mindre förintad av Magneto. En av de större skillnaderna mellan vanliga Marvel och deras Ultimate-universum är att de som dött oftast (eller är det kanske alltid?) faktiskt fortsätter att vara döda när de väl dött, så hur kommer det då sig att det nu kommit en ny miniserie? Utan att bli alltför långdragen så visade det sig i Ultimate X (Johan recenserade bland annat #1 här för över 3 år sedan) att Wolverine hade en mer eller mindre hemlig son som växt upp hos ett helt vanligt amerikanskt par, helt ovetandes om att han egentligen är son till en hårig, mordisk och validen kanadensare. Sonen i fråga heter Jimmy Hudson, och det visar sig snart att han ärvt både klor och läkekött från farsgubben.

Huuuuur som helst, Ultimate Comics: Wolverine handlar alltså primärt om Jimmy Hudson, men vi får även följa original-Wolverine i ett gäng flashbacks som ger oss betydligt mer kött på benen gällande Jimmys ursprung och (bokstavligt talat) tillkomst. Författaren Cullen Bunn och illustratören David Messina tar sig rätt stora friheter med Wolverines och Jimmys bakgrund vilken mixas ihop väldigt friskt med Quicksilver och hans mamma Magda (a.k.a. Magnetos exfru), men jag tycker att det funkar. Jag ska inte spoila exakt vad Cullen hittat på här, men de friheter han tar sig tycker jag tillför en intressant dimension till karaktärerna och deras relation till varandra. Storymässigt så kan jag tycka att det är lite oklart vad poängen egentligen är, och slutet är mer av ett intro inför en kommande story i X-Men än ett faktiskt slut, men det finns som sagt en del intressanta aspekter som gör storyn mer spännande än till exempel Ultimate Comics: Iron Man. Grafiskt så gör David Messina det han ska, men det här är ingeh serie man behöver köpa enbart för de fina illustrationerna.

Ultimate Comics: Wolverine är en serie som främst riktar sig till de som redan läst Ultimate X och Ultimate Comics: X-Men (rätt matig recension av #1-12 här). Har du inte gjort det så kan det antagligen vara svårt att hänga med i en del av svängarna här. Har du ingen som helst koll på Ultimate Comics: X-Men sedan innan så skulle jag nog inte rekommendera dig att plocka upp den här miniserien, men för dig som har det så är detta en ganska så trevligt tillskott.

Manus: Cullen Bunn
Illustration: David Messina
Förlag: Marvel
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer

  • Laddar...