Lewis och Clark slår läger för vintern i ett övergivet fort och för en gång skull verkar det som att den prövade expeditionen äntligen kan slå sig till ro…enda tills gamla fiender dyker upp i den mystiskt tjocka dimman som omgärdar fortet. The Corp of Discovery vänder sig mot varandra i vad som verkar vara en vansinnig masspsykos och den gravida indiankvinnan Sacagawea, som redan hyser misstro mot sina ”beskyddare”, gör allt i sin makt för att skydda sitt blivande barn – speciellt när det gäller Sacagaweas egna demoner och hjärnspöken.
Jag har varit ett fan av Chris Dingess och Matthew Roberts serie Manifest Destiny, som handlar om Lewis och Clarks berömda expedition i den amerikanska vildmarken i början på 1800-talet med twisten att de möter en livsfarlig värld full av vedervärdiga monster och mystiska valvbågar, enda sedan starten i november 2013 och njutit av de välgrundade karaktärerna, mystiken, spänningen, den historiska miljön och det ena monstret läskigare än det andra. Den fjärde volymen led i mina ögon av en sidohandling, som visserligen var spännande och informativ när det gällde bakgrunden till seriens fascinerande mytologi, men som gjorde att huvudhandlingen haltade betänkligt. Min förhoppning var att man skulle hitta tillbaka till den nerv och glöd som präglade seriens första tre volymer men så blev inte fallet.
Fortsätt läsa Manifest Destiny, Vol. 5: Mnemophobia & Chronophobia
Illustration: Matthew Roberts
Färgläggning: Owen Gieni
Förlag: Image Comics
Betyg: 2/5
The Weeping Lion, som hotat att avslöja Black Widows mörkaste hemligheter offentligt, visar sig egentligen vara två personer: Förutom den maskerade bjässen med lättigenkännlig pälskrage så är det hans kusin, en lömsk telepat som samlar hemligheter genom mental tjuvlyssning, som håller i trådarna. De två kusinerna är ute efter hämnd då Natasha dödade den enes far som ung i sitt första uppdrag som en del av den sovjetiska mördarfabriken Red Room men Natasha lyckas överlista dem bägge två. Nu tänker hon istället använda sig av telepatens förmåga för att oskadliggöra sina gamla fiender: den före detta rektorn för Red Room och hennes dotter med kodnamnet Recluse, som nu skapat en ny skola för hjärntvättade unga mördare med namnet Dark Room. Black Widow är nämligen fast besluten att inte låta fler unga flickor dela hennes tragiska öde.
2011 tog DC Collectibles kontakt med Ant Lucia på ett seriekonvent i Chicago där han presenterade sina bilder av hjältinnor ur DC:s katalog som pin-up-flickor från Andra världskriget. Hans design blev grunden för en serie variantomslag och statyetter från förlaget och 2015 även en alldeles egen digital serietidning – DC Comics Bombshells – som sedermera även kom ut i tryckt format. Marguerite Bennett (InSEXts, Animosity, Sleepy Hollow, Angela: Asgard’s Assassin, Josie and the Pussycats) författar serien där vi får möta ett helt nytt DC-univerum där hjältinnorna kom först utan att vara någon kopia av en manlig motsvarighet. De är hjältarna kort och gott. Det bästa exemplet på detta äger rum redan i första numret där Batwoman räddar den unge Bruce Wayne och hans familj från mordet som skulle skapa Batman. Förutom att Kate Kane bekämpar brott i Gotham City som Batwoman så är hon även med i Gotham Knights baseballteam och hennes namn har därför inget med fladdermöss att göra utan på hennes skicklighet med baseballträt. I DC Bombshells kontinuitet finns ingen Batman, där finns bara Batwoman.
När den härjade lönnmördaren Warren Peck frågar änkan Sarah Winchester varför hon ständigt bygger ut sitt redan gigantiska hus i San Jose där hammarslagen dånar både dag som natt svarar hon att ljudet av hammarslagen tjänar två syften: Ljudet påminner om gevärseld och de flesta skulle ha ridit så långt ifrån det som möjligt men inte såna som Warren Peck. Han kom till huset av egen fri vilja och stannade där för att han ville det och för att han behövde det. Varje hammarslag påminner arbetarna i huset om de oskyldiga eller skyldiga liv som de har tagit. Ljudet av ett vapen 24 timmar om dygnet är deras – och hennes – botgöring för att de ska förstå vad det innebär att handskas med vapen. Det andra syftet med det ständiga byggandet är att hålla de onda andarna i schack. Så länge bygget pågår kan de inte röra något levande men skulle det avbrytas finns det en möjlighet att de kommer tillbaka till vår existens.
Empirikul, en interdimensionell armé, har lyckats förstöra nästan all magi på Jorden. Tillsammans med några av världens mäktigaste magiker lyckas Doctor Strange besegra dem men magin i världen kommer aldrig att bli den samma. Tillgången på magi är kraftigt begränsad och försvagad och det är upp till Magins mästare att bygga upp den igen och inte blir det lättare när flera av doktorns ärkefiender dyker upp med alla sina magiska krafter fullt intakta och som dessutom är ute efter att krossa honom en gång för alla.
”En dag, av en så länge okänd anledning, vaknade djuren upp. De började tänka, de började prata och de började utkräva hämnd.”
