The Corps of Discovery slickar såren efter att den mystiska dimman som förvred deras medvetanden lättat och fortsätter att härda ut vintern i sitt fort. Sacagawea har fött en son, som hon distanserar sig ifrån och vägrar ge ett namn, men barnets far, den franske pälsjägaren Toussaint Charbonneau, meddelar stolt att barnet ska heta Jean Baptiste. Lewis och Clark har dock värre bekymmer än expeditionens egentliga uppdrag, den hårda vintern och traktens alla mystiska väsen och monster att oroa sig över. Missnöjet börjar nämligen gro bland mannarna och när den gudfruktige Pryor anser att Lewis och Clark misslyckats med att skydda dem och att de istället ska förtrösta på Gud Fader för sin överlevnad verkar det som att The Corps of Discovery aldrig kommer att få se Stilla Havets kust.
Fortsätt läsa Manifest Destiny, Vol. 6: Fortis & Invisibilia
Illustration: Matthew Roberts
Tusch: Tony Akins
Färgläggning: Owen Gieni
Förlag: Image Comics
Betyg: 3/5

Året är 1801 och Kapten Helm och hans expedition slår läger inför vintern i de outforskade amerikanska ödemarkerna. En kraftigt decimerad, härjad och uppgiven skara män slits mellan hopplöshet och fruktan för de okända fasor de mött – och som de kommer att möta. Kylan och hungern gör att myteriet är nära men major Flewelling tänker inte låta några myterister eller desertörer hindra honom från att genomföra sitt uppdrag. De som vägrar lyda order avrättas och äts sedan upp av de allt hungrigare männen. Kannibalismen, situationens meningslöshet och fruktan för nya attacker blir snart för mycket för kapten Helm som befarar att han håller på att förlora förståndet då han inte kan få rösten i sitt huvud att tystna och när det senare visar sig att rösten tillhör ett spöke av en spansk conquistador från 1500-talet som hävdar att han kommit för att rädda hans liv så är han övertygad om att han blivit galen.
Lewis och Clarks expedition fortsätter sin farofyllda färd mot Stilla Havet i tredje volymen av Manifest Destiny. Efter att ha överlevt buffalotaurer, växtzombies samt gigantiska människoätande grodor och myggor är expeditionen kraftigt decimerad, moralen låg och inte blir det bättre när de åter stöter på en mystisk valvbåge i ödemarken. Den här gången är situationen dock helt annorlunda för även om de blå, fågelliknande varelserna de möter till en början är hotfulla så är de också intelligenta och dessutom talar de engelska, fast de kallar språket och sig själva Fezron, människorna dumma och att deras hund Seaman borde vara deras ledare. Fezron har precis som många andra varelser expeditionen stött på på resan fått smak för människokött och Lewis och Clark erbjuder sin hjälp med att oskadliggöra Fezrons nemesis, en fladdermusliknande best med dekapitering som specialitet, mot att de inte gör en av expeditionens medlemmar som huvudrätt vid stammens kommande grillparty.




