Serieåret 2026 är i full gång men innan jag kastar mig över vårens serienyheter är det dags för min obligatoriska årskrönika.
Som vanligt vill jag passa på och tacka de svenska förlagen Cobolt, Kartago, Galago, Kaunitz-Olsson, Lystring förlag, Egmont, Palabra och Sanatorium som alla varit mycket generösa med att skicka recensionsex. Nu raskt över till mina listor över årets bästa serieböcker: tio favoriter bland årets serieböcker översatta till svenska och årets, enligt mig, tio bästa svenska serieböcker.
ÅRETS BÄSTA SERIEBÖCKER ÖVERSATTA TILL SVENSKA
10. RESANDE MED VINDEN – KÖRSBÄRENS BLOD (COBOLT)
Efter drygt 40 år avslutade den franske serieskaparen François Bourgeon sin episka berättelse Resande med vinden 2022 och 2025 kom den efterlängtade svenska utgåvan av det sista dubbelalbumet Körsbärens blod ut på Cobolt. En otroligt välgjord milstolpe inom seriekonsten som nu finns att njuta av i sin helhet för svenska läsare.
9. RODOLPHE TÖPFFER – KOMISKA BILDROMANER (EPIX)
1847 gavs det första svenska seriealbumet ut, Herr Spindelbens märkvärdiga irrfärder och sällsamma äfventyr till lands och vatten. Dock missade man helt att kreditera verkets upphovsman, schweizaren Rodolphe Töpffer, vars bildberättelse Histoire de M. Cryptogame låg till grund till denna bearbetade utgåva. Nu kan man äntligen njuta av detta alster på svenska i sin originalversion plus ytterligare tre verk av den moderna tecknade seriens fader i fina översättningar av Göran Ribe och Horst Schröder.
8. MODERSMJÖLK (LYSTRING FÖRLAG)
Miguel Vilas magstarka men också fascinerande berättelse om begär och otillräcklighet är både en erotisk thriller, psykologiskt karaktärsdrama och grotesk komedi men framförallt ett litet mästerverk när det gäller grafiskt bildberättande.
7. NAUSICAÄ FRÅN VINDARNAS DAL (COBOLT)
I början på 1980-talet ville Hayao Miyazaki göra en animerad film om sin skapelse Nausicaä från Vindarnas dal, men ingen finansiär ville backa projektet om den inte baserades på en manga. Mangaversionen blev snabbt en succé och filmversionen dök upp 1984, producerat av studion Topcraft, som snart skulle bli stommen i det mycket framgångsrika Studio Ghibli, men Miyazaki kunde inte släppa mangaversionen av Nausicaä från Vindarnas dal som avslutades först 1994. Nu har denna klassiker äntligen börjat ges ut på svenska på Cobolt och totalt kommer det bli fyra svenska samlingsvolymer.
6. DANSA HELA NATTEN PÅ UNDERGÅNGENS BRANT (PALABRA FÖRLAG)
Efter succéer med Balladen från norr, Emilio och glömskan, Slumpens spår, med flera, gav Palabra Förlag tyvärr bara ut en spansk seriebok på svenska 2025, nämligen Dansa hela natten på undergångens brant av Sebas Martín, men vilken bok sedan. Ett fantastiskt kärleksdrama om diversearbetaren Basilio och kontoristen Tomás som finner varandra i Barcelonas vibrerande nöjeskvarter under de skälvande åren strax innan det förödande inbördeskriget.
5. MELLAN TVÅ TONER – ARVO PÄRTS VÄG TILL ETT EGET TONSPRÅK (EJEBY FÖRLAG)
Den estniske serieskaparen Joonas Sildre tecknar ett fascinerande porträtt av sin landsman, den världsberömda och ständigt hyllade tonsättaren Arvo Pärt. Förutom att boken är en mycket finstämd och välgjord skildring av en konstnärs liv och sökande så hänförs jag av Sildres mycket fina grafiska skildring av musik, vilket skapar en dynamik i berättandet som imponerar och inspirerar till att lyssna med helt andra öron på Pärts verk.
4. DJINN DJINN 1 – SJABBARS TROLLDOM (EPIX)
Epix gav äntligen ut en ny bok av den fabulöse och oefterhärmlige tyske serieskaparen Ralf König. En mycket underhållande och mustig berättelse om en tusen år gammal djinn som gladeligen, och mycket tillfredställande, uppfyller alla dina sexuella fantasier bara du putsar den antika tekannan och väljer dina önskningar.
3. RUVSJUK HÖNA (EPIX)
Den spansksvenska serieskaparen Alicia Penas första renodlade serieroman är en gripande berättelse om två kvinnors planerade väg till moderskap genom assisterad befruktning. En mycket stark och smärtsamt vacker skildring av drömmar, skam och skuld, att fly för att glömma, med förhoppning om att komma tillbaka hem som om ingenting hade hänt.
2. PÅ ÅTERSSENDE , COMANCHE (ALBUMFÖRLAGET)
Romain Renards suggestiva gestaltning av den åldrade revolvermannen Red Dust känns som en underbar film, med medföljande soundtrack, men framförallt är det ett lysande seriealbum om depressionens USA, flydda dagar, gamla oförrätter och kvinnan som den gamle aldrig kunnat glömma: Comanche.
1. VÄGEN (COBOLT)
Årets bästa seriebok översatt till svenska är enligt undertecknad Manu Larcenets mångfaldigt prisbelönade och omskakande adaption av Cormac MacCarthys mörka undergångsskildring Vägen. Boken kan synas som en hopplös kamp i en dömd värld men Larcenet lyckas med mycket små och skickliga skiftningar i färgpaletten ge läsaren åtminstone en strimma av hopp, vilket gör adaptionen ännu mer gripande.
ÅRETS BÄSTA SVENSKA SERIEBÖCKER
10. LIVETS ORD DEL 3 – UPPGÅNG OCH FALL (GALAGO)
Thomas Arnroths avslutande del om sin tid i Livets ord är en nykter och osminkad skildring av en märklig parallell verklighet där man långsamt tuggar i sig den ena lögnen efter den andra ända tills det blir för mycket.
9. SALVATTEN AV LOVISA PRAGE
I vanliga fall brukar jag inte ta med fanzine i min årskrönika men jag kunde inte motstå Lovisa Prages fantastiska Saltvatten – som blev vinnare av bästa fanzine på Malmö Seriefest 2025. Detta poetiska och otroligt vackra lilla mästerverk handlar bland annat om att kunna bli arg, sätta gränser, knölvalar i Öresund och det som utgör den största delen av våra kroppar: vatten.
8. TVÅ MÅNADER I TANGER (SERIEKONST)
När ingen ville ge ut Gunnar Krantz dokumentära skildring om fadern Görans mellanlandning i staden Tanger 1955 under en av sina liftresor beslutade sig Gunnar för att ge ut den på eget förlag, ett synnerligen klokt beslut enligt undertecknad. Ett fascinerande vittnesmål om flydda tider och en flydd plats där utländska medborgare slapp betala inkomstskatt, vilket drog till sig en salig blandning av människor från världens alla hörn, bland annat en liten svensk-koloni som inte var så förtjusta i det svenska Folkhemmet.
7. GÖTEBORGSSYNDROMET (GALAGO)
Sanna Kullins debutserieroman domineras av hennes härligt psykedeliska bildspråk, som både för tankarna till Per Åhlin och Robert Crumb men som helt klart står på egna stadiga ben. Kroppsdelar som får eget oformligt liv, versalfyllda pratbubblar som tränger ut ur serierutorna och psykologistudenten Annas leende som allt mer förvandlas till ett groteskt clowngrin ju längre ner hon famlar i den känslomässiga skiten som är hennes förvirrade vardag.
6. POLLY – FRI SIKT (ALBUMFÖRLAGET)
Mats Källblad, den okrönte kungen när det gäller att skildra svensk glesbygd i serieformat, går i mål med sin trilogi om Polly med en mycket tillfredsställande final. Porträttet av Polly, den tystlåtna urkraften med nävar av stål som aldrig tar någon skit, har det där lilla extra som gör henne till en helt oförglömlig och unik karaktär i svensk seriehistoria.
5. KLARA – TVÄTTBJÖRNARNAS STAD (GALAGO)
Fabian Göransons Augustprisbelönade bok om lilla Klara som beslutar sig för att rymma hemifrån för att ansluta sig till de märkliga barnen i tvättbjörnekostym som hon stötte på i stan känns redan som en modern klassiker. Den underbara första delen i denna trilogi för mellanstadieåldern levereras med en doft av äventyr, utanförskap, Momo eller kampen om tiden och allt marinerat i en mycket levande svensk 1950-talsmiljö av en av de främsta serieskaparna i vårt avlånga land.
4. TRE MÄN FUNNA MÖRDADE I KLIPPAN (GALAGO)
Max Hebert och Steve Nybergs mycket läsvärda dokumentära serieroman om trippelmordet i Klippan 1999 är ett unikt verk i true crime-genren som har ett helt annat fokus när det gäller att skildra ett brott, nämligen med respekt, värdighet, medmänsklighet och ett mycket kraftfullt anhörigpespektiv.
3. VAD SKA JAG PACKA? (LYSTRING FÖRLAG)
Årets bästa svenska debut är Tova Brodins självbiografiska serieroman om hennes vilda tonårstid som bjuder på ett härligt expressivt bildspråk och en perfekt mix av svart humor och mörkaste allvar. Kontrasten mellan det supergulliga och det nattsvarta kan knappast vara mer extrem, men det är också ett skickligt grepp som både fångar och fascinerar mig.
2. VIT VOLVO (SANATORIUM FÖRLAG)
Erik Svetofts senaste verk är en bok som kräver sin läsare men man blir rikligt belönad om man ger den tid. Att något inte står rätt till anar man tämligen fort och Svetoft lyckas hålla mig fängslad under hela resan som är en fascinerande utflykt ner i det djupaste mörkret samtidigt som den är en fest för ögonen.
1. ETT ÅR AV APOKALYPTISKT TÄNKANDE (GALAGO)
Årets bästa svenska bok är enligt undertecknad Linda Spåmans skildring av faderns ALS-diagnos, hans omedelbara beslut att ta sitt eget liv och att han vill att hans dotter ska vara med honom ända till slutet. En oerhört stark bok om både ilska, frustration och ångest inför dödens oundviklighet, samtidigt som den bubblar över av en mycket smittsam galghumor.
När det gäller årets nya serieböcker så kommer det snart ett inlägg med vårens nyheter. Istället vill jag tipsa om sex andra serieböcker som jag läst under året och som alla får toppbetyg. Ultrasound av Conor Stechschulte, Self-Esteem and the End of the World av Luke Healy, Beneath the Trees Where Nobody Sees av Patrick Horvath, Final Cut av Charles Burns, Polar Vortex av Denise Dorrance samt I’m So Glad We Had This Time Together av Maurice Vellekoop.
Avslutningsvis så hoppas jag, med en dåres envishet, att 2026 blir året då vi äntligen får läsa Hermanns Jeremiah på svenska.
