…You don’t talk about the ”fastball special”. Senast lästa traden av She-Hulk (She-Hulk: Planet Without A Hulk) lämnar mig med en fadd eftersmak av att det hela har börjat tappa lite. Man kan dock alltid lita på Wolverine när det kommer till att lätta upp stämningen en smula. Och ja, det är skillnad på Colossus och en medlem av familjen Hulkkvist. Köttig skillnad. Action efter hoppet, klicka för att förstora bilderna.
Arkiv för april 2009
First rule about the ”fastball special”…
Transformers Spotlight: Kup
Tänkte att det kanske har varit lite väl mycket av samma sak här sista tiden, det vill säga mest Marvel och DC, så jag offrade mig och inhandlade ett nummer av Transformers Spotlight från IDW. Spotlight är en samling av one-shots, med en ny karaktär i varje nummer. Rätt skön idé, särskilt för oss som inte är insatta i vad som hänt med Transformers sedan 80-talet. För min del blev det numret med autoboten Kup (som jag aldrig hört talas om), författat och tecknat av en man vid namn Nick Roche, men har tidigare sett nummer med kändisar som Shockwave, Hot Rod, Grimlock och Optimus Prime. Kup, en rätt hårt sliten och omodern autobot, har efter någon sorts kataklysm kaschlandat på en obebodd planet, där hans enda sällskap är gigantiska kristaller som under dagtid ”sjunger” för honom. På nätterna spenderar Kup tiden med att prata med en söndersliten och för länge sedan avliden (skrotad? kasserad?) kollega medan han samtidigt hemsöks av zombieliknande robotar som verkar vilja föra bort honom. Det visar sig snart att allt inte är riktigt som sig bör, och att gamle Kup kanske inte har riktigt alla muttrar i verktygslådan. Inget berättarmässigt mästerverk kanske, men inte heller dåligt på något sätt. Lite över förväntan faktiskt, och helt ok läsning för en långsam eftermiddag. Ska nog kolla in All Hail Megatron nästa gång.
Manus: Nick Roche
Illustration: Nick Roche
Förlag: IDW
Betyg: 3-/5
Invisible predator
En vecka till X-men Origins: Wolverine
DN på stan gör en serieguide
Anar vi ett kommande publikt uppsving för den fulkulturella seriekonsten på horisonten? Vi kan ju alltid hoppas. DN på stan har hur som helst en guide genom serie-stockholm. Kolla in den här!
Schlikt istället för Snikt?
Ugh, vilken jävla soppa det där Wolverine vs. Magneto-ögonblicket föranledde. Visst var det rätt fränt att låta Magneta avmetallisera Wolverine, det var väl mest en tidsfråga innan någon skulle komma på att göra det, men vad detta ledde till var ju inte alls särskilt kul om du frågar mig. Wolverine blev ju efter det här en lätt utvecklingsstörd och bandanabärande best med benklor, något som för mig kändes som en väldig dålig idé från början till slut. Utan stålet är ju Wolverine inte mycket mer än en kortväxt och seglivad dogboy.
Hur fick han tillbaka metallen egentligen?
Reborn?
I juli släpper Marvel första delen i en fem delar lång miniserie kallad Reborn. Marvel är än så länge väldigt hemlighetsfulla med vad den handlar om, men spekulationerna är så klart i full gång. Serien är skriven av Ed Brubaker och illustrerad av Bryan Hitch. Är Brubaker på väg att återuppliva Steve Rogers? Eller är det Marvel som försöker lura oss att tro det? Vad tror ni? Låt kommentarerna tala.
Wolverine vs. Magneto
Wolverine har alltid haft ett horn i sidan mot magnetismens mästare, Magneto. Egentligen inte undra på när man läser X-Men #25 från 1993, skriven av Fabian Nicieza och illustrerad av Andy Kubert. Efter att Magneto släppt lös en förödande elektromagnetisk puls över Jorden och dödat tusentals människor beger sig Xavier och hans X-Men till Magnetos rymdstation Avalon för att en gång för alla sätta stop för Magneto. Under den följande striden släpper Magneto lös sina magnetiska krafter på Wolverine och drar ut varje uns av Adamantium från hans kropp. Brutalt och rätt smärtsamt får vi anta. Så det är inte så konstigt att Wolverine har ett litet privat vendetta med Magneto.