Så var det dags för min tredje och sannolikt sista recension gällande New 52. En av få serier jag faktiskt blev lite sugen på var I, Vampire, särskilt efter att jag sett Andrea Sorrentinos teckningar. Dessutom var Joshua Hale Fialkovs kriminalserie Tumor en tät historia. I, Vampire trodde jag var en helt ny serie men liksom det mesta i New 52 är den allt annat än ny utan började i House of Mystery på 80-talet.

I, Vampire #1 handlar om den engelske lorden Andrew Bennet som blev vampyr på 1600-talet. Han verkar dessutom vara den starkaste av vampyrer. Han gjorde även sin käresta Mary till vampyr så de skulle leva för evigt. Tyvärr visade det sig att Mary hade en sällsynt begivenhet för människoblod och helt enkelt är väldigt ond. Hon går numera under namnet Mary- Queen of Blood. Ev. referenser till Mary- Queen of Scots hittade jag inte. Mary leder iaf en armé av vampyrer som vill utrota människan. Andrew själv dricker inte människoblod utan skyddar människorna från vampyrer och speciellt då sin käresta. Nu är dock den vapenvila som gällt länge bruten. I, Vampire #1 pendlar mellan Andrew som slaktar vampyrer i Boston och ett samtal mellan honom och Mary. Preview finns hos Cosmic Book News.

Andrea Sorrentinos teckningar är riktigt snygga med sina dova färger (cred till färgläggaren Marcelo Maiolo) och de många skuggorna som passar ypperligt in i berättelsen. Stilen påminner om en bättre variant av de finare stunderna i Vertigoserien Lucifer. En förvirrande detalj är iofs just färgvalet för dialogrutorna som ackompanjerar handlingen, det finns dels rödrosa och dels mörkare röda och det tar några sidor innan jag förstår vem som säger vad av Andrew och Mary. Lite irriterande och tar lite fokus från vad som händer under första läsningen. Men det är en petitess, rent visuellt är I, Vampire en fröjd och jag gillar speciellt att vampyrerna liksom i American Vampire är nasty. Omslaget av Jenny Frison ger lite Twilight-vibbar men de saknas helt på insidan.

Joshua Hale Fialkov har skrivit ett riktigt bra förstanummer som utlovar en episk fortsättning i ordets sanna bemärkelse. Som läsare introduceras jag på ett effektivt för både Andrew och Mary, vad som driver dem och deras historia. Jag tycker även att växlandet mellan deras senaste möte och Andrews slakt i Boston funkar bra. Fialkov lyckas även skildra Andrews skuldkänslor gentemot Mary och bådas dragning till den andre. Ett plus dessutom att Fialkov fått in en blinkning till Elmer Fudd i serien genom Marys replik ”I’m hunting wabbits”. En sak som jag som DC-novis reagerade på är att Andrew slaktar vampyrer i Boston, jag trodde inte att DC använde sig av riktiga städer utan körde med Gotham, Metropolis osv. Det enda jag är tveksam till är att I, Vampire #1 ingår i New 52 och att Superman och Green Lanterns omnämns. För mig känns det här mer som en Vertigoserie, jag är rädd att serien förlorar sin stämning när ett gäng klädda i färgglada trikåer gör entré. Men jag hoppas jag har fel. Jag är iaf sugen på följa fortsättningen.

Vad gäller det digitala priset så är 22 kr för 19 sidor i mastigaste laget men jag hoppas att DC följer sin vanliga policy och sänker de nya nummerna till 15 kr när nästa nummer kommer ut, en policy som t.ex. Marvel inte verkar ha vilket är synd.

Trackback-adress