Det är april 1969 när den snart 18-åriga Kathy Sartori går en till synes våldsam död till mötes. Efter att ha knivhuggits av en okänd yngling kastas hon från piren vid Sheepshead Bay, Brooklyn, ner i Atlantens mörka vatten. Men Kathy kämpar sig upp till ytan igen, tar sig chockad hem igen och hoppas att hennes föräldrar fortfarande sover så hon bara kan smyga in, men till sin fasa upptäcker hon att lägenheten är helt tom och den vänliga gamla damen i trapphuset, som upplyser henne om att familjen Sartori flyttade för mycket länge sedan, visar sig vara den unga sekreteraren och grannen Miss Horowitz som nu närmar sig 80-årsåldern. När Kathy hämtat sig från chocken över att året är 2019 kommer nästa kalldusch. Hon hittar sig själv, 50 år äldre med barn, barnbarn och allt. Är Kathy ett spöke? Vem är kvinnan med hennes namn som levt ett helt liv? Vem dödade Kathy och kommer hon få reda på varför hon återuppstod…eller vill ödet att hon ska dö igen?

Efter att ha tillbringat Coronavåren med att plöja igenom och recensera vårens skörd av härliga nya svenska serieutgåvor så är det dags att ta en titt på allt amerikanskt jag läst från 2019 och framåt. Först ut är Dark Horse Comics där jag bland annat läst nya titlar som Manor Black och Everything samt fortsättningen på Invisible Kingdom och avslutningen på Ether men först vill jag presentera The Girl in the Bay vars första nummer dök upp i februari 2019 på Berger Books som är en spännande underetikett på Dark Horse Comics där den legendariska Vertigoredaktören Karen Berger håller i trådarna.

Författare är veteranen J.M. DeMatteis, som bland annat ligger bakom Spndelmannenklassikern Kraven’s Last Hunt, Moonshadow och Blood: A Tale, och tecknare är Corin Howell som fick ett break tack vare The Girl in the Bay och vars alster man även kan njuta av i monsterserien Calamity Kate och vampyrserien Dark Red.

När det gäller The Girl in the Bay så bjuder den på en blandning av mordmysterium, metafysisk existentialism och tidsresande, skickligt komprimerad till bara fyra nummer. Det är en rätt märklig serie som är svår att få grepp på till att börja med – delvis beroende på att den är svår att definiera utifrån en särskild genre – men under resans gång klarnar det mesta och slutet är tillfredställande och mycket väl genomfört.

DeMatteis och Howell lyckas redan från början teckna ett djuplodat porträtt av en ungdom ur Flower of Power-generationen som blir ”a fish out of water” i Kathy Sartori där hennes bisarra upptäckt att hon antingen är ett spöke eller att någon stulit hennes liv står i centrum. Det visar sig också snart att hennes återuppståndelse gett henne övernaturliga krafter där hon plötsligt upptäcker att hennes fickor är fyllda med dollarsedlar, att hon fått en ny garderob samt att hennes stora tonårsidol, den John Lennon-liknande sångaren Winston Burton, både dyker upp från de döda men också att de blir ett par. Den lite sorgliga gestalten Burton spelar en viktig roll i dramat, framför allt med sin låttext till hiten ”Pale Friend” som handlar om när han mötte en död tjej, något som Kathy lätt kan relatera till och vars melodi ekade i hennes huvud medan hon sjönk mot bottnen i Sheapshead Bay mot en säker död.

Vi får även stifta bekantskap med hennes mördare, Hugh Lansky, som plågas av en vidrig demon, skickligt gestaltad av Corin Howell,  som göds av Lanskys konfliktfyllda känslor. Hans plågade tillvaro ger näring åt hans plågoande, som har en omättlig aptit, och han är redo att lyda dess minsta vink, framförallt när det gäller att döda Kathy, en gång för alla.

The Girl in the Bay är en komplicerad men läsvärd serie med riktigt bra karaktärer och mycket snygga illustrationer av Corin Howell och om jag ska sammanfatta den med ett uttryck så blir det ”en vilja att leva till varje pris”.

Trackback-adress