Recensioner

Märit

måndag 28 juni, kl 23:28 av 0 kommentarer

Det är den 8 september 2020, pandemi, höst och regnet öser ner över Stockholm. Elisa och hennes släktingar har samlats för att ta farväl av Märit på Södersjukhuset. Märit, född 1915 i Östersund, som upplevt i stort sett hela 1900-talet och som alltid berättat historier ur sitt långa och innehållsrika liv. Det var dessa historier och farmoderns röst som först inspirerade Elisa till serieboken som bär farmoderns namn. En röst som alltid funnits där och som en vacker dag skulle tystna. Berättelser om barndomens Östersund, mötet med tyskar som antingen vurmade för eller hatade Adolf Hitler, flytten till Stockholm, bröllopsresan till Berlin, och mycket mer. En unik berättelse om en nyfiken, sökande och längtande individ. Historien om Märit, Elisas älskade farmor.

 

Elisa Rossholm är tecknare, konstvetare och doktorerade i konstvetenskap med avhandlingen I väntan på hufvudpersonen: identitet och identifikation i svensk skämtbild 1870-1900 (2016). Hon har tidigare gett ut serieböckerna Jag hör icke till något läger (baserad på författaren Victoria Benedictssons dagböcker), Jag sträcker ut handen mot evigheten (bygger på feministen och författaren Mary Wallstonecrafts brev från hennes resor i 1700-talets Norden) samt Lammen från Le Mans (som handlar om ett verkligt mordfall i 1930-talets Frankrike). Boken om hennes farmor (utgiven på Epix förlag) är en klassisk självbiografi tecknad i blyerts som både ger en spännande inblick i 1900-talets historia utifrån Märits perspektiv (särskilt tiden före, under och strax efter Andra världskriget) samtidigt som den är ett mycket varmt och högst personligt porträtt av en älskad farmor.

En röd tråd i boken och Märits liv är mötet med olika tyskar som bidragit till att forma hennes bild av ett land som skulle störta världen och Tyskland självt ner i avgrunden. Vi får möta utbytesstudenten Heinz som grät när han hörde Hitlers röst på radion (””Hela Tyskland är som ett blödande kadaver i väntan på bestens käftar”), den mystiske Hans (en så kallad ”Wandervogel”, det vill säga en medlem av nazisternas ungdomsgrupp utskickad att sprida Führerns budskap) samt godisfabrikanten Günther som överlevde krigets fasor och fångenskapen i det fruktade Gulag.

Vi påminns om att nazismen även tog sig till Sverige, i Östersund representerad av två nazistiska partier som försökte vinna röster i kommunvalet 1934. Just det faktum att den svenska nazistiska rörelsen var en splittrad sådan gjorde att den inte fick något starkt politiskt inflytande men att den var ytterst närvarande ger en kalla kårar längs ryggraden. Under ett besök hos Märit råkar man hitta oframkallade bilder från hennes och maken Holgers bröllopsresa till Berlin våren 1939, en resa Märit gjorde för att med egna ögon se vad som var sanning eller lögn. ”Det fanns ingen tvekan om att det skulle bli krig”.

Med eftertänksamt lugn och värdighet berättar Elisa farmoderns livsberättelse med många gripande inslag ur verkligheten, som när Märit inte kunde delta i det euforiska firandet av freden i Europa, när hon levde ensam efter skilsmässan och hennes katt hittade till hennes nya bostad, eller när hon tog steget och sökte jobb på Nationalmuseum i Stockholm, en plats hon ofta besökte under kriget och som för henne kom att symbolisera något vackert mitt i allt det fula som hände under hennes ensamma krigsår.

Manus: Elisa Rossholm
Illustration: Elisa Rossholm
Förlag: Epix
Betyg: 4/5

Skriv ett svar

Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer

  • Laddar...