Arkiv för kategorin ‘Annat’

Recensioner

Dockwood

söndag 23 november, kl 21:02 av 0 kommentarer

dockwoodBrittiska Nobrow Press är ett förlag som gillar att ge ut riktigt fina böcker. Dockwood av Jon McNaught är inget undantag, inbundet med fin papperskvalité och bra tryck. I albumet får man följa två personer i ett litet brittiskt samhälle under en dag och natt, en som jobbar i köket på ett äldreboende och ett ungt tidningsbud. Det ska direkt sägas att det inte händer överdrivet mycket och dramatiken är av det lågmälda slaget. McNaught berör å andra sidan, särskilt i den del som handlar om köksbiträdet, stora frågor om död, åldrande och ensamhet samtidigt som han kan ägna enkla kökssysslor och ett fallande löv avsevärd uppmärksamhet. Dockwoods stora behållning är de poetiska teckningarna. Hur serien är upplagd påminner en hel del om Chris Wares Jimmy Corrigan men i en annan stil och väldigt vackert med en sparsam palett av nedtonade färger. McNaught ägnar väldigt stor tid åt detaljer och ibland slår det över och blir lite långtråkigt. Men det är samtidigt väldigt vilsamt, särskilt jämfört med mycken annan kulturkonsumtion nuförtiden med ett överflöd av starka intryck. En genuint sympatisk serie och vacker att titta på. Så vill du ha en avstressande serie så är det denna 🙂

Illustration: Jon McNaught
Förlag: Nobrow Press
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Äganderätten måste ständigt omförhandlas

fredag 7 november, kl 21:55 av 0 kommentarer

aganderattenÄganderätten måste ständigt omförhandlas är egentligen inte en serie utan jag skulle mer beskriva den som en illustrerad novell. Men eftersom den är utgiven av Apart och Lars Krantz står för illustrationerna så blir det en recension 🙂 För text står Pär Thörn som även stod för texten i förra årets antologi från Apart, Ordningen upprätthålls alltid. I Äganderätten måste ständigt omförhandlas får man följa en SS-dolk från nutidens Borås till den nazist som ursprungligen hade den. På vägen finns både mod, tragik, misär, galenskap och annat. Lars Krantz levererar som väntat på en hög nivå, han är numera konstant så bra att han skämmer bort läsaren. Ingen annan svensk tecknare och få andra för den delen är i närheten av Krantz när det gäller att skildra mörker och äckel, i Äganderätten måste ständigt omförhandlas är det främst det förra som finns i överflöd. Krantz tuschning i kombination med hur han utnyttjar svarta bakgrunder är rejält imponerade och jag undrar hur bra det kan bli framöver från vår svenske Charles Burns. Thörns text är korthuggen och hård, jag hade inledningsvis lite svårt för det men det är svårt att inte svepas med efterhand. Det jag gillar mest i Thörns språk är kompromisslösheten i texten. Smack, där sitter den är den konstanta känslan vid läsningen. Krantz och Thörn är en riktigt bra kombo i de ofta hårda berättelserna. Det är många intressanta scenarier och person de presenterar och läsningen flyter på trots att den enda ”huvudpersonen” är en nazidolk. En på många sätt djupt obehaglig bok och därför så bra.

Manus: Pär Thörn
Illustration: Lars Krantz
Förlag: Apart Förlag
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Recensioner

En studie i rött

tisdag 28 oktober, kl 21:53 av 1 kommentar

apart-sherlock-holmes-en-studie-i-rottApart ger sig på att ge ut en ny serieversion (jo, det finns en hel del andra) av Arthur Conan Doyles mästerdetektiv Sherlock Holmes och det är britterna Ian Edgington och I.N.J Culbard som fört över En studie i rött till seriemediet. I En studie i rött får man se hur de blivande ständiga följeslagarna Dr Watson och Sherlock Holmes träffas för första gången. Man får även se vad Watson var med om i Afghanistan. Intressant för mig vars Sherlock-intag förutom den nya serien med Benedict Cumberbatch mest bestått av Basil Rathbone-filmer. Efter introduktionen kastas Holmes och Watson in i sitt första gemensamma fall med två mördade amerikaner där de har iaf viss hjälp av Lestrade och Gregson från Scotland Yard.

Det är en fin häftad utgåva som Apart gett ut, bra tryck och tjockt fint papper. Översättningen är också bra. Själva serien då? Jo, Culbard är en stabil och skicklig tecknare med klara tjocka linjer och det hjälps upp av en väldigt fin färgläggning. Hans Holmes har det klassiska utseendet med spetsig näsa och självgod uppsyn. Eftersom jag inte läst En studie i rött så vet jag inte hur trogen Edgington varit Conan Doyles original men jag har svårt att se hur det skulle kunna röra sig om några större ändringar. En studie i rött är inte spännande men det är underhållande att följa den självgode Holmes och poliserna som gärna tar åt sig äran. Sedan är upplösningen och bakgrundshistorien till morden väldigt intressant och den bästa delen även seriemässigt i albumet. Så sammanfattningsvis en bra utgåva och en bra Sherlock-serie som kan rekommenderas till de som inte kan få nog av Sherlock eller gillar deckare.

Manus: Ian Edginton
Illustration: I.N.J. Culbard
Förlag: Apart förlag
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Recensioner

[Tema: Barnserier] Stora Björn och Lilla Björn

måndag 13 oktober, kl 21:08 av 0 kommentarer

stora-och-lilla-bjornOrdbilder har tidigare gett ut manga som riktar sig till barn men då lite äldre. Johanna Gustafssons debut Stora Björn och Lilla Björn är den första serien som riktar sig till de yngsta barnen. Johanna Gustafsson har gått på Serieskolan i Malmö, jag kan inte dra mig till minnes att jag läst någon kortare serie av henne i något sammanhang men så har också mitt inköp av fanzin liksom skolantologier varit så gott som obefintligt de senaste åren.

Stora Björn och Lilla Björn handlar om Maia som älskar astronomi och ofta tittar på stjärnorna innan hon går och lägger sig. En kväll märker hon att det inte ser ut som det brukar. Hon har inte mer än gått och lagt sig innan något krafsar på rutan. Det visar sig vara stjärnbilden Stora Björn som kommit till jorden för att leta efter stjärnbilden Lilla Björn som försvunnit och måste hittas innan ett dygn gått annars blir Lilla Björn fast på jorden. Maia följer med Stora Björn ut i natten för att leta.

Det är en trevlig debut som Gustafsson begått, teckningarna med tjocka tuschdrag är tydliga och hon har ett bra gehör för minspel och känslor hos Maia. Stora Björn är verkligen en stor björn och för att visa att det inte är en vanlig björn har den ett blått och orange öga, det räcker gott för att den ska framstå som speciell. En liten detalj som gör väldigt mycket. Maia liksom pappan som skymtar förbi har en lite konstig näsa, röd och rätt stor som man kan haka upp sig på vilket både jag och dottern gjorde. Annars är som sagt teckningarna bra av såväl Maia som björnarna och övriga djur de stöter på. Dialogen hålls också på en bra nivå, den är skriven för barn och blir följaktligen inte högtravande men är vid något tillfälle. Stora Björn och Lilla Björn är en bra barnserie med både lite fantasi och spänning, lagom för de mindre barnen som kan hänga med i en serie. Dotterns omdöme var ganska bra men hon kanske är något år för stor nu. 4-6 år skulle jag tro passar bäst och det finns inte direkt något överflöd av serier för den åldersgruppen.

Illustration: Johanna Gustafsson
Förlag: Ordbilder Media
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

[Tema: Barnserier] Alone 1: The Vanishing

tisdag 7 oktober, kl 22:12 av 0 kommentarer

alone1-vanishingAlone av duon Fabien Vehlmann (manus) och Bruno Gazzotti (teckningar) har fått mycket beröm och jag var därför nyfiken på den. I en större fransk stad går ett antal barn och lägger sig i sina sängar, när de vaknar upp är alla vuxna borta och de flesta andra barn också. Det finns inga spår av de som försvunnit, de är bara borta. De hittar till slut varandra och bestämmer sig för att hålla ihop och försöka ta reda på vad som hänt. Det är en disparat grupp, den tuffa och uppfinningsrika Leila, spelnörden Ivan, pluggisen Camille, lille Terry som är något av odåga och den föräldralöse Dodzi som bor på barnhem. I avsaknad av vuxna blir de en familj. En vit tiger dyker mystiskt upp och det verkar som att de är iakttagna. Mysteriet kvarstår samtidigt som de måste klara sig själva i en värld utan vuxna och andra barn med allt vad det innebär av matlagning och transporter bl.a.

Det är en hygglig början på serien, mysteriet finns där och karaktärerna är så pass olika att det skapar dynamik dem emellan och gör det hela intressantare. Jag har inte gjort barntestet av Alone än men jag kan tänka mig att den är rätt perfekt för lågstadiebarn, det är en del action och lite spänning samtidigt som barn säkert kan hitta någon av karaktärerna att gilla. De är allihopa sympatiska och Terry som är minst är både jobbigast och mest underhållande. Givetvis finns det även lite snyft och saknad men det är ett tufft gäng. Gazzotti tecknar i vad som bäst kan beskrivas som fransk mainstream som t.ex. Starke Staffan som gavs ut på 80-talet. Stilen funkar för serien men är rätt tråkig. Vehlmanns manus är som sagt bra och dialogen fungerar, varken för barnslig eller vuxen utan på en bra nivå för seriens målgrupp. Så totalt sett en schysst barnserie med bra karaktärer och en lagom dos spänning även om jag trott den skulle vara snäppet bättre.

Manus: Fabien Vehlmann
Illustration: Bruno Gazzotti
Förlag: Cinebook
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Julius III: Uppenbarelsen 2/2

tisdag 30 september, kl 20:42 av 0 kommentarer

juliusIII2-2Jag skulle och borde kanske ha skrivit hela titeln men den är faktiskt löjligt lång: Det tredje testamentet: Julius III: Uppenbarelsen 2/2. Julius Publius Vindex som pga sin ärelystnad fallit i onåd i Rom och hamnat i en slavgruva i Judéen har flytt från gruvan tillsammans med sin dotter och den man som judarna tror är Messias. De har förts av troende till gömstället Ein Guedi där en rabbin övertygar den tidigare slaven att han är Kristi bror. Hans öde är att uppenbara det tredje testamentet och tillsammans med en grupp trogna ger han sig av för att följa sin inre kallelse. Julius slår motvilligt följe, mest för att han vill störta romarna i Judéen men även för att han lovat sin dotter det. I förra delen besökte gruppen det legendariska Babylon men färdas nu än längre österut genom okända marker. Förutom en hård natur följs de av demoner till krigare. Pga de påfrestningar och även dödsfall som drabbar gruppen börjar allt fler vackla i tron på att han som lett dem verkligen är Messias. Är han en bluff eller är han något mer?

Thimothee Montaignes teckningar fortsätter att hålla hög klass liksom färgläggningen av Francois LaPierre. Fuktigheten och otryggheten i djungeln skildras skickligt liksom gamla tempel och actionsekvenserna då någon form av vikingatyper anfaller. Det är storslaget och man förstår att mycket står på spel. ”Messias” drabbas även själv av tvivel på om han är den utvalde och hans själsliga kamp ges en del plats. Det funkar väl sådär. Det jag gillar mest är äventyret och män på ett uppdrag som färdas genom okända miljöer och möter olika hot och drabbas av inbördes splittring. Som ateist har jag däremot otroligt svårt för all religiositet, följeslagarnas behov av tro är irriterande och drar ett löjets skimmer över handlingen. Det är väl storögt för att jag ska kunna ha överseende med det och dialogen blir därefter dvs svulstig och stel. Men någon med mindre antipati än jag mot religioner kanske inte hänger upp sig på det. Det känns lite i den här delen som att serien står och stampar och det händer inget som för serien framåt men kanske klarnar det i kommande del. Sammantaget så tycker jag att Julius-serien hittills är svagare än Det tredje testamentet men jag kommer att hänga med och se vad som händer för att jag vill veta mer om all bakgrund än det som avslöjats så här långt.

Manus: Alex Alice & Xavier Dorison
Illustration: Thimothee Montaigne
Färgläggning: Francois LaPierre
Förlag: Albumförlaget
Betyg: 3-/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Det var en gång i Frankrike 3: Polisens heder

onsdag 13 augusti, kl 15:01 av 0 kommentarer

det-var-en-gang-i-frankrike-3Jag var väldigt positiv till de två första delarna av Det var en gång i Frankrike som Albumförlaget ger ut. Serien handlar om den judiske skrothandlaren Joseph Joanovici och framförallt om hans liv före, under och efter andra världskriget. I tredje delen, Polisens heder, fortsätter Joseph sina affärer med tyskarna, affärer som räddat honom och andra från att skickas till läger.Men tyskarnas krigslycka är på väg att vända och de allierades landstigning närmar sig. Joseph inser därför att han måste hjälpa motståndsrörelsen, har han inga på sin sida vid krigsslutet kommer han definitivt att dömas hårt som kollaboratör. Han inleder därför att samarbete med motståndsrörelsen samtidigt som han fortsätter samarbetet med tyskarna, det är ett farligt dubbelspel med höga insatser. Som titeln antyder spelar den franska polisen en viktig roll i albumet.

I Polisens heder så får man följa händelseförloppet i kronologisk ordning till skillnad mot de tidigare delarna. Det som är sig likt är det högklassiga manuset och de dito teckningarna. Joseph är en fixare av rang men kan inte hantera allt och alla de olika hoten mot honom och andra bygger upp en spänning som håller sig genom albumet. Detta även om man vet vilka som lever efter kriget genom de tidigare delarna. Det blir väldigt mycket av ett kammarspel men ett skickligt sådant och de dramatiska händelserna med den vändande krigslyckan och Frankrikes begynnande befrielse bildar en bra fond. Det finns ytterligare tre delar utgivna i Frankrike och jag ser verkligen fram emot kommande delar. Det var en gång i Frankrike är definitivt en av de bästa serier som Albumförlaget gett ut.

Manus: Fabien Nury
Illustration: Sylvain Vallée
Färgläggning: Delf
Förlag: Albumförlaget
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Anteckningar från Jerusalem

torsdag 7 augusti, kl 22:03 av 1 kommentar

delisle-jerusalemFörra året gav Epix ut Guy Delisles Anteckningar från Jerusalem. Jag lånade den från biblioteket för snart en månad sedan men läste den först nu i samband med den senaste Gaza-konflikten. Jag har tidigare bara läst Pyongyang, som nu getts ut på svenska av Placebo Press, av Delisles skildringar av länder han vistas i. Anteckningar i Jerusalem har hyllats och jag har för mig att den vunnit pris i Angoulême. Jag har dock inte läst den av samma anledning som jag inte läst Joe Saccos serier om Palestina. Jag är genuint less på Israel-Palestina konflikten och allt som skrivs om den i en mer eller mindre konstant ström känns det som. Detta samtidigt som andra konflikter med långt färre dödsoffer inte alls får samma uppmärksamhet. Det är bara att se på hur den senaste konflikten överskuggat det brutala inbördeskriget i Syrien och vidriga ISIS framfart i Irak. Jag vill med detta inte förringa Gazabornas lidande och varje civilt dödsoffer är ett för mycket och totalt oacceptabelt. Gazaborna är fångar mellan den islamistiska terrororganisationen Hamas och ett alltmer högervridet Israel. Det är alltså praktas som styr på båda sidor. Men jag ska inte trötta ut den läsare som hängt med ända hit med mina personliga tankar kring konflikten. Ägna heller inte tid åt att läsa åsikter från de som tror sig vara insatta eller de som faktiskt är det. Läs istället Anteckningar från Jerusalem för Delisle är suverän på att genom sina lågmälda vardagsiakttagelser blottlägga och förklara mycket av konflikten.

Fortsätt läsa Anteckningar från Jerusalem

Illustration: Guy Delisle
Betyg: 5/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Through the Woods

söndag 3 augusti, kl 16:13 av 0 kommentarer

Through-the-WoodsEmily Carroll är en för mig typisk webbserietecknare i den meningen att jag sett teckningar och utdrag ur serier men jag har aldrig läst något längre. Min digitala konsumtion av serier inskränker sig i stort till paddans Comixology och Dark Horse appar där Carrolls serier inte finns tillgängliga. Så jag har verkligen sett fram emot ett fysiskt album med Carrolls serier och i år var det äntligen dags genom Through the Woods.

Through the Woods som är samling av fem kortare serier, alla med skräcktema och mörka miljöer. Att då som jag läsa den på sommaren och dessutom en löjligt varm sommar är kanske inte optimalt men funkar det med.

Fortsätt läsa Through the Woods

Illustration: Emily Carroll
Förlag: Faber & Faber
Betyg: 4+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Andre the Giant: Life and Legend

onsdag 23 juli, kl 21:12 av 0 kommentarer

andre-the-giantEn av de serier jag sett fram emot mest i år och läst en del positiva recensioner av är Box Browns biografi över wrestlaren Andre Rousimoff aka Andre the Giant, en av de tidiga stjärnorna inom wrestling. Biografin består av olika episoder i Andre the Giants liv som fogats samman till en helhet för att berätta om hans liv och försöka ge en bild av hur denne legend inom wrestlingen var (brottning blir fel att använda isf är snarast showbrottning rätt benämning). Andre föddes i Frankrike och växte sig oerhört stor och kom på så sätt in i underhållningsbranschen som brottare, först i Frankrike och sedan i USA och Japan. Andre the Giant var en av de första och största stjärnorna i det som idag är WWE. Under ett besök i Japan diagnostiserades han med en sjukdomen akromegali som innebar att hans kropp inte slutade växa vilket innebar att den till slut blev för stor för hans organ. Han agerade även skådis i filmen The Princess Bride på 80-talet.

Fortsätt läsa Andre the Giant: Life and Legend

Illustration: Box Brown
Förlag: First Second
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer

  • Laddar...