Hatet mot självständiga robotar och deras mänskliga allierade växer och det blir allt svårare och svårare för Alex och Ada att leva det liv de lever. Misstänksamhet, avundsjuka och rädsla leder slutligen till att någon i deras närhet förråder dem och Alex och Ada ser ingen annan utväg än att fly landet. Detta är sista volymen av en av de mest helgjutna serier jag läst överhuvudtaget. Den är en uppvisning i minimalistisk perfektion och en stark kärlekshistoria mellan en robot och en människa som inte kommer att lämna någon oberörd.

Hela serien avslutas efter 15 nummer och Jonathan Luna och Sarah Vaughn har verkligen skapat en liten pärla med sin blandning av frågeställningar kring robotar och vad som är riktigt liv, kryddat med likheter med medborgarrättsrörelsens kamp i USA och den fortfarande pågående kampen om likabehandling av HBTQ-personer runt om i världen. Trots sci fi-inramningen är Alex + Ada först och främst en vacker kärlekshistoria som verkligen känns äkta och Luna och Vaughn presenterar två karaktärer som man bryr sig om. Dramatiken och farorna hopar sig på slutet men hela serien går i mål på ett mycket övertygande sätt och Luna och Vaughn målar en framtid i ljusa färger med hopp om ett bättre värld där människor och robotar kan leva tillsammans på lika villkor.

Alex + Ada behåller sin futuristiska känsla och stil hela vägen med ett föredömligt lugnt berättartempo och jag hoppas att Image Comics kommer att ge ut hela serien i en fin inbunden utgåva någon gång i framtiden för den är verkligen värd att njutas av. Utan stora åthävor och med ett lyxigt lugn i dagens stressade samhälle berättas en komplicerad kärlekshistoria som fick undertecknad att fälla en liten tår när sista sidan lästes. Hela serien rekommenderas varmt!

Trackback-adress