Recensioner

The Adventures of Julius Chancer: The Rainbow Orchid, Volume Two

onsdag 4 augusti, kl 22:38 av 0 kommentarer

juliuschancer2Handling m.m: Jag recenserade den första delen av Julius Chancer i slutet av förra året. I andra delen ger sig Julius Chancer iväg tillsammans med en filmstjärna, filmstjärnans agent och en fransk luftakrobat till Pakistan för att där söka efter regnbågsorkidén för att förhindra att den ohederlige Urkaz Grope vinner en tävling och därmed tar över ett gods. Väl där får de sällskap av en mystisk man som kommer från området där orkidén ska växa. Statliga organisationen Empire Survey Branch är också intresserade av spåren efter orkidén eftersom stentavlor om den även tyder på någon form av vapen, ett vapen som kan rädda organisationen som är på fallrepet. Urkaz Gropes hantlangare är också i Pakistan och skyr inga medel för att hindra Julius Chancer och kompani att nå sitt mål.

Vad är bra? Det som jag gillade i första finns även i andra delen: exotism, äventyr och humor. Det är lite mer action och vissa av karaktärerna får man veta mer om. Vapenspåret gör att det hela kan bli mer intressant i tredje och avslutande delen.

Vad är mindre bra? De förhoppningar jag hade efter första delen infrias inte. Persongalleriet är fortfarande slätstruket och ingen av karaktärerna känns speciellt intressant, alla är väl endimensionella. Albumet är pratigt och eftersom dialogen är seg blir också läsningen seg. Ewings teckningsstil som jag gillade vid första läsningen känns nu mest stel och färgläggningen är alltför dämpad, det hela blir väl livlöst. I det stora hela är äventyret inte speciellt underhållande.

Slutsats: Inte ett fall framåt som jag hoppats utan ett steg bakåt. Om man verkligen gillar klara linjen-stilen kan man nog ha behållning av det. Återstår att se hur avslutningen blir, om det lyfter då.

Illustration: Garen Ewing
Förlag: Egmont
Betyg: 2+/5
Skriv en kommentar
Krönikor och åsikter

Jag lägger ned lösnummer

tisdag 3 augusti, kl 14:50 av 11 kommentarer

comicsStoppa pressarna, här kommer en nyhet som bräcker det mesta. Jag har funderat ett tag nu, och har bestämt mig för att sluta köpa lösnummer. Det var snart ett år sedan som jag skrev lite om samlingar vs. lösnummer, och jag har under året som gått ändrat lite uppfattning. Processen kommer kanske att ta ett halvår eller så, men till slut så kommer jag helt att lagt ned mitt lösnummersköpande. Jag har i skrivande stund ungefär 15 pågående prenumerationer, och jag kommer att avsluta samtliga efter att nuvarande arc:s är avslutade. Varför? Därför:

☠ Reklam. Förut störde jag mig inte på reklamen, men nu gör jag det mer och mer. Att på var och varannan sida få färgglad reklam om Spiderman-lunchlådor, antiweedbudskap och annat amerikanskt upptryckt i ansiktet blir för mig mer och mer störande för varje tidning jag läser. Det sabbar flödet och tar bort en stor del av känslan i läsandet.

☠ Pengar. Lösnummer är i princip alltid dyrare än samlingar, och då blir man ändå utsatt för ovan nämnda reklam. Ekonomin är inte avgörande, men med tanke på hur mycket mer man får i en samling i jämförelse med lösnummer, som totalt sett även kostar mer, så känns det mycket mer logiskt och bättre att satsa på samlingar.

☠ Förvaring. Samlingar ser bra ut i seriehyllan. Lösnummer gör det inte. Utöver det så är även lösnummer mycket bökigare att hålla reda på. De har inga ryggar där man kan se namnet, och de är mycket ömtåligare än en samling. Mer bök för något som ser tråkigare ut helt enkelt.

☠ Kvalitet. Lösnummer har ofta sämre papperskvalitet än samlingar (Avatar Press är dock ett undantag, de har mycket bättre papper än exempelvis Marvel i sina lösnummer), och jag tycker inte längre att charmen med lösnummer (som trots allt fortfarande finns där) uppväger för skillnaden i kvalitet.

☠ Läsupplevelse. Det här är nog den viktigaste punkten. Att läsa ett nummer för att sedan behöva vänta minst en månad på nästa tycker jag sabbar läsupplevelsen. Jag vill kunna krypa upp i soffhörnet med en samling och läsa en arc från början till slut. Lösnummersglappet gör att jag glömmer vad som hänt i tidigare nummer och att jag inte kan uppskatta storyn på samma sätt.

Så, början till slutet av lösnummer för min del med andra ord, och en konsekvens för Shazams del kommer alltså att bli att jag slutar med recensioner av lösnummer. Det kan säkert dyka upp en oneshot eller liknande limiterad serie då och då, men utöver det så blir det som sagt samlingsfokus för mig. Snipp snapp snut etc.

Skriv en kommentar
Recensioner

Fantomen #16/2010

tisdag 3 augusti, kl 08:46 av 0 kommentarer

fantome16chatuFantomen möter för första gången Chatu i äventyret med samma namn. Chatu är en f.d. Wambesi-prins som valt brottets bana. Han hatar dessutom Fantomen och tror att han lyckats döda Fantomen i ett bombattentat. Chatu kapar med hjälp av sina mannar en rhodisk militärhelikopter som ska hämta upp honom när han är på flykt. Han dödar besättningen och när Fantomen får upp spåret hettar det till. Äventyret i sig är återigen något av ett dussinäventyr men karaktären Chatu gör det lite intressantare. Som läsare får man bara veta att han tror sig ha dödat Fantomen i ett bombattentat och att han begått brott både i Rhodia och Bengali. Men mer än det och att han föddes som Wambesi-prins får man inte veta. Det känns lite konstigt att bara bli inkastad i ett äventyr med Chatu utan att veta mer om honom. Det antyds dock att det kommer äventyr som utspelar sig innan detta och då kommer säkert Chatus väg till att bli en bindgalen terrorist att klarläggas. Som sagt är äventyret i sig ingen höjdare men jag hoppas att Tony De Paul förmår göra något vettigt av karaktären framöver för potentialen finns. Paul Ryans teckningar är okej. Nummer 16 bjuder också på en jubileumskavalkad av serier som gick i Fantomen på 80-talet. Framförallt Bacon & Egg är ett kärt återseende. Ensidesserierna är lika bra som jag kom ihåg dem och Patrik Norrman är en skicklig tecknare. Kul på alla sätt. Tyste riddaren och Robin Hood är två okej men lite väl träiga femtiotalsserier. Anders Anderssons genomgång av de tre serierna är intressant och informativ. Kit och småfolket är ett menlöst men ändå okej Falk & Barry äventyr även om idén med småfolket är synnerligen usel. Herman Hedning får mig att dra på smilbanden och det var ett tag sedan jag tyckte serien var kul.

Förlag: Egmont Kärnan
Betyg: 3-/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Ultimate Human

måndag 2 augusti, kl 16:41 av 1 kommentar

ultimatehuman2-p6Tänkte att jag skulle avbryta sommaren lite med en recension av en serie som jag tror att rätt många kan ha missat. Ultimate Human, eller Ultimate Hulk vs. Iron Man som den även kallas, gavs ut 2008 och är en serie i 4 delar som utspelar sig i Marvels Ultimate-universum. Ultimate Human är författad av Warren Ellis och illustrerad av Cary Nord (mest känd för sina insatser i Daredevil och Conan The Barbarian) och kretsar kring Bruce Banners Hulk-dilemma och en potentiell lösning som kläckts av Tony Stark. För den som inte är bekant med Ultimate-versionen av Hulk så är han en betydligt obehagligare och mer skrämmande karaktär än originalet, och han har i tidigare historier bland annat gjort sig skyldig till 852 människors död och har vid minst ett par tillfällen ätit upp sin motståndare. Kort sagt, Bruce Banner är väldigt angelägen om att göra sig av med sitt alter ego, och det är där som Ultimate Human börjar.

Storyn i korthet: Banner kontaktar Stark med förhoppning om att Starks nanoteknologi kan kontrollera och stoppa förvandlingen till Hulk. Stark går med på att försöka hjälpa Banner, men missbedömer (såklart) Hulks styrka och förmåga att anpassa sig, och det tar inte lång tid innan experimentet tagit en oönskad vändning. Mitt i konflikten mellan Hulk och Iron Man så introduceras även The Leader som har planer på att skapa den ultimata supermänniskan med hjälp av Tony Starks och Bruce Banners unika blod. Jobbigt.

Storymässigt så håller sig Ellis nära till det som utspelade sig under Millars Ultimates 1 och 2, men Ultimate Human är samtidigt en fristående historia som inte kräver några egentliga förkunskaper. Samlingen kan med andra ord ses som ett nice komplement till Ultimates om man vill, men passar även fint för den oinvigde. Ellis passar även på att gå in i lite mer vetenskaplig detalj kring både Hulks och Starks förmågor, men han håller sig på rätt sida av de rätt avancerade termer och teorier som han presenterar (Ellis har ibland en förmåga att bli lite väl invecklad, som i t ex Ghost Box). Det är avancerat på ett intressant sätt, och för den som undrar varför Hulk egentligen tål och kan ge så mycket stryk så bjuds det på en del givande detaljer här. Även tempot är bra genom den här samlingen, även om det dippar en del i det kapitel som introducerar The Leader och går igenom hans ursprungshistoria.

Tecknaren Cary Nord är en ny bekantskap för min del, och helt klart en trevlig sådan. Han presenterar Ellis story genom stora paneler som funkar lika fint för Hulks våldsutbrott som för dialogscenerna, och han lyckas lika bra med Iron Mans putsade rustning som med Hulks monstruösa hydda. Inte så mycket mer att säga om det egentligen, det är helt enkelt en snygg serie.

Sammanfattningsvis, gillar du Hulk, Iron Man, Warren Ellis, Cary Nord, The Leader och/eller vetenskapliga utflykter mixade med krossade forskningsanstalter, läs Ultimate Human.

Manus: Warren Ellis
Illustration: Cary Nord
Förlag: Marvel
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Previewstips oktober – Hellblazer: City of Demons

måndag 2 augusti, kl 15:31 av 2 kommentarer

hellblazer-cod-1PREVIEWS #263: Ett av vårens stora stjärnskott på tecknarhimmelen är i min mening Sean Murphys illustrationer i Grant Morrisons Joe the Barbarian. Murphy har en stil som är lika distinkt och egen som den är lätt att känna igen. Den är både realistisk och balanserad, samtidigt har den drag av vad skulle kunna kalla ”cartoony”. Det är just den här typen av tecknare som jag älskar – de som bara genom sin medverkan sätter en prägel på en hel serie. Vertigo gör med andra ord rätt i att ge honom fortsatt förtroende i och med miniserien Hellblazer: City of Demons. De fem numren är skrivna av britten Si Spencer (The Vinyl Underground och Judge Dread) och det första släpps den 13 oktober. City of Deams kommer att handla om hur John Contantine efter flera veckor på ett sjukhus i London kommer tillbaka till en förändrad stad fylld av demoner och ockulta mord.

Skriv en kommentar
Recensioner

The Atom Special: Brightest Day One-Shot

söndag 1 augusti, kl 18:20 av 1 kommentar

AtomSpecialJag hypade denna Atom-one shot av Jeff Lemire rätt hårt när den utannonserades (se också vår intervju med Jeff Lemire om hans Atom-version här) och nu är den alltså här. Sedan projektet offentliggjordes har vi fått veta mer detaljer: denna one-shot är egentligen inledningen till en längre Atom-arc signerad Jeff Lemire som kommer gå som backupserie i Adventure Comics. Därför ska man inte förvänta sig att få en avslutad historia här (även om det är en ”one-shot”), men väl en klassisk origin story.

Jeff Lemire har ansträngt sig för att ge den annars ganska intetsägande hjälten Atom en egen personlighet och bakgrundshistoria. I denna one-shot får vi veta mer om såväl Ray Palmers familj som om omständigheterna som ledde fram till att han uppfann sin krymputrustning och antog Atom-identiteten. Överlag funkar det men jag måste säga att det är lite klyschvarning här och där, ofta kommer jag (lite otippat) att tänka på Harry Potter, som väl idag är den givna jämförelsepunkten (och inte på ett bra sätt) för ”det-förflutna-kastar-skuggor-över-nuet”-tematik och sub-Freudianska intriger om trasiga familjer. Jeff Lemire presenterar Ray Palmers bror, far och farbror, som naturligtvis alla visar sig ha en viktig roll att spela i det hämnddrama som vi ser inledningen på här – jag har ingenting att klaga på rent hantverksmässigt, Lemire skriver bra och hans indievana av att skildra komplexa familjerelationer märks tydligt här. Men när han översätter detta till superhjältegenren går en del av originaliteten förlorad.

Fortsätt läsa The Atom Special: Brightest Day One-Shot

Manus: Jeff Lemire
Illustration: Mahmud Asrar
Tusch: John Dell
Färgläggning: Peter Pantazis
Förlag: DC
Betyg: 3++/5
Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Previewstips oktober – Beasts of Burden/Hellboy

lördag 31 juli, kl 14:04 av 1 kommentar

bob-hellboyPREVIEWS #263: Det kändes som att det bara var en tidsfråga innan Dark Horse skulle göra detta. Att ge den ockulta detektivgruppen av hundar och katter i Beasts of Burden och demonpojken Hellboy med samma yrke en gemensam serie. Skriven av Evan Dorkin och Mike Mignola – författarna till de två respektive originalserierna. Illustrerad av Jill Thompson som tecknade miniserien av Beasts of Burden: Animal Rites förra året. Snacka om det bästa av två världar. Denna one-shot släpps den 27 oktober och kommer dessutom med ett variant-omslag av Mignola.

Skriv en kommentar
Recensioner

Om någon vrålar i skogen

lördag 31 juli, kl 09:27 av 8 kommentarer

omnagonvralariskogenMalin Biller är en av seriesveriges främsta humorister och hennes humorstrippar har samlats i Du vet att du vill och Lycko-Biller, alltid i hennes karaktäristiska stil. Om någon vrålar i skogen som kom ut i våras är något helt annat, det är Billers självbiografi om sin uppväxt. Som liten flyttar hon från en paradistillvaro i Helsingborg till den mörka skogen i Hammarö utanför Karlstad. Ingen vill dit förutom pappan som fått jobb där. Väl på plats början pappan dricka och förgripa sig på henne, något hon inte kan berätta för någon. Mamman och pappan slutar prata med varandra. Hon försöker upprätthålla en normalitet men det blir allt svårare när både mamma och pappa mår allt sämre liksom hon själv. Hon mobbas i skolan men mitt i allt mörker finns riktiga vänner och saker som lindrar smärtan. Om någon vrålar i skogen börjar när Malin Biller flyttar till Hammarö och slutar på gymnasiet plus Malin Biller tio år senare och hur hon gått vidare.

Fortsätt läsa Om någon vrålar i skogen

Illustration: Malin Biller
Förlag: Optimal Press
Betyg: 4+/5
Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Previewstips oktober – Tredje Captain America Omnibusen

fredag 30 juli, kl 23:41 av 0 kommentarer

captain-america-lives-omnibus-hc_400x620_1PREVIEWS #263: Fick en rykande färsk Previews #263 idag. Alla som gillar Ed Brubakers Captain America i fläskig samlad form har anledning att fira denna månad. Nu är det nämligen dags att beställa den tredje omnibusen i serien. Den 456 sidor långa samlingen i oversize-format går under namnet Captain America Lives! Omnibus HC och släpps den 5 januari nästa år. Omnibusen kommer att samla serierna Captain America #43-50, #600-601, Captain America: Reborn #1-5 och Reborn Digital Prologue. Väntan kan tyckas lång men jag lovar er – den kommer att vara värd det. Så spara lite av julklappspengarna till januari och köp den här fetingen till er själva som försenad julklapp.

Skriv en kommentar
Film

Trailer för Thor

fredag 30 juli, kl 12:46 av 4 kommentarer

Trailer till kommande Thor har dykt upp på Youtube (och är spegelvänd av någon anledning). Tja ska man tycka? Jag är inte såld helt till hundra procent, men i alla fall till nittionio. Gillar verkligen att Destroyer är med mot slutet av trailern. Tror nog att vi har en rätt trevlig film att se fram emot nästa sommer. Vad tror ni?

Edit: Tyvärr är klippet nu borttaget.

Edit 2: Trailern finns att se här. Skynda er innan den tas bort.

Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer