Recensioner

The Complete Invincible Library, Vol. 1

fredag 2 oktober, kl 10:42 av 10 kommentarer

Den här inbundna kolossen på 768 sidor samlar Invincible #1-24, #0, Free Comic Book Day 2004 plus över 150 sidor av skisser, omslag och manus. Med andra ord så tar det en bra stund att ta sig igenom volym 1 av The Complete Invincible Library, och det känns inte helt lätt att få till en detaljerad recension som lyckas sammanfatta allt som sker genom den här seriens 25 första nummer. I och med det så skiter jag i det helt och hållet och kör helt enkelt en lista över det som gör den här samlingen och Invincible i allmänhet till en fruktansvärt bra superhjälteserie:

1. Samlarbånge: Den här volymen är FET. Den är inte bara på 768 sidor, den är även i ett extra stort format tryckt på högkvalitativt glansigt papper och kommer med ett riktigt nice kartongfodral. Den andas helt enkelt kvalitet inifrån och ut och är ett väldigt trevligt inslag i hyllan. Den är till och med så fin att min sambo låter mig ha den i bokhyllan i vardagsrummet. Det ni.

invincible_library_vol1

2. Populärkulturella referenser: Robert Kirkman låter sig uppenbart inspireras av och lånar friskt från andra serier och filmer, men det känns aldrig som att han gör det för att åka snålskjuts på andras framgångar. Vi har exempelvis The Guardians of The Globe som är en mer eller mindre exakt kopia av DC:s Justice League of America, Vulture-look-a-liken Bi-Plane, The Lizard League som liknar skurkorganisationer som Hydra (Marvel) och/eller Cobra (G.I. Joe) och mycket mer, men allt känns väldigt kul och fyndigt med en personlig tvist.

3. Stilrenhet: Illustratörerna Cory Walker och Ryan Ottley tecknar med en distinkt och stilistisk stil som trots sin nästan minimalistiska känsla skänker rätt tonalitet till Kirkmans manus. Det här är inte en serie med fokus på detaljporr, men det är heller aldrig slarvigt eller fattigt. Snarare tvärtom. Invincible har helt enkelt en distinkt look som för min del känns helt i linje med berättandet och de karaktärer som Kirkman presenterar.

4. Persongalleri: Omni-Man, Atom Eve, Mauler Twins, Angstrom Levy, Monster Girl och inte minst Invincible själv – det här är bara ett litet axplock av alla de fantasifulla karaktärer som den här serien kryllar av, och trots det massiva och ständigt expanderande persongalleriet så lyckas Kirkman ge alla en egen invincible_37_600identitet och det utrymme de behöver för att kännas intressanta. Kanske låter lite klyschigt, men det känns verkligen som att Kirkman etablerat ett helt eget serie-universa i och med den här titeln (trots att den faktiskt rent tekniskt ingår i Images standard-kontinuitet med exempelvis Spawn, Youngblood etc).

5. Drama: Det finns mycket av det mesta i den här serien, men det som det finns allra mest av är nog ändå drama. Utan att spoila grundhandlingen så kan jag lugnt säga att Mark Graysons aka Invincibles relation till sin far Omni-Man är något av det mest dramatiska jag läst, och trots att det finns en hel del komik i Invincible så löper det ständigt en allvarlig och känslomässigt stark röd tråd genom hela huvudstoryn. Lägg till det Marks slit för att klara av studier och en ovetande flickvän samtidigt som han beskyddar jorden från galaktiska erövringar och random superskurkar så har vi en aldrig sinande källa till intriger och nya problematiska situationer. Kort sagt så vill man helt enkelt bara läsa mer hela tiden.

6. Balans: Humor, action, kärlek, dramatik och övervåld levereras här om vartannat i ett precis lagom tempo, och det känns lite som att Robert Kirkman hittat ett hemligt recept just för den perfekta seriebalansen. Det här gör att Invincible som serie känns klassisk och mogen samtidigt som den även känns modern och ungdomlig. För att dra en parallell till filmens värld så tycker jag att man kan likna Invincible med det George Lucas lyckades göra med sin första tre Star Wars-filmer: Det finns en allvarlig intrig av galaktiska proportioner som fungerar som en plattform för ett gäng individers personliga utveckling och relation till varandra.

Sammanfattningsvis så är Invincible i grunden en serie om och med trikåklädda superhjältar, men under den spandexklädda ytan så finns det så mycket mer att ta del av, och jag är rätt övertygad om att i stort sett alla som uppskattar bra serier i någon form kan ta till sig och gilla Invincible. Det är helt enkelt snyggt, smart, kul, välproducerat och engagerande på samma gång. Läs även Johans tidigare recension av Invincible – Ultimate Collection Vol. 1 som då alltså består av första halvan av Library, Vol. 1.

Manus: Robert Kirkman
Illustration: Ryan Ottley, Cory Walker
Förlag: Image Comics
Betyg: 4++/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Batwoman in Detective Comics #854-856

torsdag 1 oktober, kl 16:34 av 10 kommentarer

Nu när Batman har dött (Va? Vet du inte att Batman har dött? Har du bott under en sten senaste halvåret? Läs mer här , längst ned under ”Modern Batman”) är det nyordning bland Batman-tidningarna. Klassiska flaggskeppet Detective Comics har fr o m nr 854 bytt namn till ‘Batwoman in Detective Comics’ (BiDC) och innehåller inte bara Batwoman av Rucka/Williams utan också The Question av Rucka/Cully Hamner som s k ‘second feature’. En vinnande kombination enligt 743276-batwomanpage_largemig, som sett fram emot ännu ett i raden av intressanta kvinnoporträtt* från Greg Rucka – och nu får man alltså inte bara ett sådant porträtt utan två!

Batwoman och Question (nya Question alltså, inte gamla Vic Sage-versionen) lanserades båda i en-serietidning-i-veckan-under-ett-år-projektet 52 från 2006, och särskilt nya Batwoman väckte uppmärksamhet a) långt utanför seriekretsar och b) innan hon ens dök upp i 52. DC-chefen Dan DiDio läckte nämligen i en famös New York Times-artikel att den nya Batwoman skulle vara lesbisk, vilket förstås ledde till ramaskri bland stockkonservativa seriefans. Greg Rucka var med i författarteamet bakom 52 och fick på sin lott att utveckla Kate Kane/Batwoman och Renée Montoya (en karaktär Rucka fördjupat redan tidigare, se fotnot) i detta serieprojekt, något han gjorde med den äran: både Batwoman och nya Question blev populära tack vare 52, trots det inledande fanboy-brölandet.

Fortsätt läsa Batwoman in Detective Comics #854-856

Manus: Greg Rucka
Illustration: J H Williams, Cully Hamner
Färgläggning: Dave Stewart
Förlag: DC
Betyg: 4+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Dark X-men: The Confession

torsdag 1 oktober, kl 09:13 av 0 kommentarer

dark_x-men_the_confession_coverDet finns serier som är så fantastiska att de skriver in sig i seriehistorien som epokgörande verk. Serier som är så viktiga att de nästan räknas som allmänbildning att ha läst dem. Sen finns det serier som är helt överflödiga. Serier som man undrar varför de skapades överhuvudtaget. Dark X-men: The Confession hör inte till den första kategorin.

Ni som håller reda på statusen i Marvel-unversumet vet antagligen att A, Emma Frost i hemlighet gått med i Norman Osbornes sammanslutning av superskurkar «the Cabal», och B, att Scott ”Cyclops” Summer tillsammans med Wolverine bildat en hemlig grupp av mutanter, X-force, vars enda uppgift är att ta hand om de smutsiga uppdrag som vanliga X-men inte kan ta i och fortfarande ha händerna rena. Alltså, i klarspråk, att söka upp och döda de olika fiender som hotar mutantsläktets fortlevnad. Nu hör det till saken att Frost och Summers delar säng och egentligen borde vara helt ärliga mot varandra. Och det är just det de slutligen är med varandra i denna one-shot. Och inget fel med det.

Problemet är att innehållet i den här serien, trots att den ska vara en viktig del av Marvels pågående mutantgrejer kring Dark X-men, Utopia och Nation-X, känns helt bortkopplad från resten av alla titlar och berättelser. Det är som att den existerar i sitt egna lilla universum. Nerven och dramatiken i att Emma och Scott äntligen gör upp med sina mörka hemligheter saknas i princip helt. Och det lilla som finns där faller lika platt till marken som Magnetos gamla Astroid-X gjorde på 90-talet. Jag har läst upptakten till det som händer i den här serien, och jag har läst det som kommit efter. Och jag kan med all säkerhet att ingen som hoppar över det här har missat något. Så om du funderar på att köpa den här, snälla lägg pengarna på något istället.

Manus: Christopher Yost
Illustration: Bing Cansino
Tusch: Roland Paris
Färgläggning: Edgar Delgado
Förlag: Marvel
Betyg: -2/5
Skriv en kommentar
Allmänt

Shazam växer: En till Henrik!

onsdag 30 september, kl 23:54 av 0 kommentarer

Jorå, vi rekryterar serieskribenter som om det inte fanns någon morgondag. Allt för att ni, våra serieknarkande läsare, ska få er dagliga dos av nyheter, recensioner och annat serieprat. Traditionsenligt så låter vi vårt nya stjärnskott Henrik berätta om sig själv i «introduktionsintervjun». Nu kör vi.

Red: Hej Henrik Ö (eftersom vi redan har en Henrik J) och välkommen som skribent på Shazam.se. Du kan väl börja med att berätta lite om dig själv.

Henrik Ö: Jag är 37 och akademiker på livstid som bor i London (+ fru, dotter) och arbetar i Oxford. Jag har massor med nördiga hobbies men en av de största är serier. Dessutom skriver jag en massa, både i jobbet och privat, så att skriva om serier för Shazam.se verkade som en perfekt kombination.

Red: Vad kan vi förvänta oss att få läsa av dig här på Shazam?

Henrik Ö: Längre recensioner av relativt mainstream amerikanska serier (Vertigo, superhjältar och liknande) och kanske lite indie med; retrospektiv och presentationer av sånt som inte är rykande aktuellt längre men som folk kanske har missat; krönikor om trender i serievärlden och (den amerikanska) serieindustrin. Jag recenserar hellre story arcs än enstaka nummer.

Red: Något bra tips på en riktigt bra serie du läst den senaste tiden.

Henrik Ö: Batman & Robin av Morrison/Quitely (recension på väg). Och jag kommer sakna 100 Bullets som kom ut med sista numret för ett tag sedan. De som inte kollat in 100 Bullets har missat en imponerande episk romansvit (plus en massa intensiv skottlossning, som titeln antyder).

Red: Tack så mycket och välkommen ombord Henrik.

Skriv en kommentar
Recensioner

Hur Spirou blev Spirou

onsdag 30 september, kl 20:50 av 6 kommentarer

spirouSpirou är en av de främsta klassikerna bland de fransk-belgiska serierna. Egmont ger för närvarande ut Spirou i kronologisk ordning plus de nya äventyren samtidigt som Spirou även publiceras i Fantomen. Förutom den ordinarie Spirou-serien så ges även Den unge Spirou ut på svenska. Utöver dessa finns även en rad specialalbum av olika tecknare. Egmont äger rättigheterna men om det innebär att albumen ges ut vet jag inte men iaf det här borde ges ut.

Det album jag läst är specialalbumet Spirou, le journal d´un ingénu från 2008 av Èmile Bravo och då den tyska utgåvan (Spirou: Portät eines Helden als junger Tor). Albumet handlar om en ung Spirou som arbetar på ett lyxhotell 1939 och hamnar mitt i samtal mellan Tyskland och Polen för att förhindra att kriget bryter ut. Spirou blir dessutom kär, man får veta Spirous bakgrundshistoria, han träffar Nicke (Fantasio på franska) för första gången och dessutom får man en förklaring till varför han även som vuxen behållit sin piccolouniform. I slutet finns lite texter om Bravo och andra specialalbum om Spirou samt en kortserie om hur Spirou hamnade på hotellet, hur han tog namnet Spirou och hur han fick Spip.

De äldre Spirou-albumen är fortfarande bra, de nya äventyren har jag inte läst men jag tvivlar på att de är lika bra som detta. Bravo är en suverän tecknare i klara-linjen skolan, det är värt att läsa albumet enbart för teckningarna. Manuset håller i princip lika hög klass som teckningarna. Det finns humor, drama, äventyr, romantik och tragik. Allt i en underbar blandning. Allt toppat med ett underbart och kärleksfullt porträtt av en ung Spirou. Allra roligast är epilogen där Spip redogör för sina planer för mänskligheten. Kort å gott ett album som tål att jämföras med de allra främsta fransk-belgiska klassikerna enligt min mening. Ett utdrag på tyska finns att läsa här. En fundering till sist: Vill man veta Spirous bakgrund eller inte? Jag gillar iaf initiativet.

Manus: Émile Bravo
Illustration: Émile Bravo
Förlag: Carlsen Verlag
Betyg: 5/5
Skriv en kommentar
Allmänt /Teckna serier

Vecka 2 – Revanschen

onsdag 30 september, kl 17:02 av 3 kommentarer

Ännu en vecka har gått förbi. Denna veckan hade vi också en 3-dagars weekend i och med Roshashanna. Detta var välbehövt då vi har haft mycket jobb och jag kunde finna lite tid till att koppla av lite. Det blev lite serieläsning istället för att teckna. Läste klart All-Star Superman och Planetary, vol. 1, Mycket bra grejer! Läser nu Sleeper Season 1 av Ed Brubaker. Hittade den för 12 dollar i skolans Art Supply Store.

Kitchen bullpenNu till summeringen av veckan. Jag gjorde lite av en swing and a miss med första uppgiften med Tor. Det var ett lärorikt misstag. Sedan dess har jag nu fått lite av en revansch. Har inte fått något betyg under VG+ och MVG-. Förutom Tor då förstås. Tydligen ger inte lärare ut MVG på grund av att det anses som perfekt. Gör vi många perfekta arbeten borde vi söka jobb och inte plugga. Jag ligger bra till antar jag. Behöver dock jobba på mycket som en av kommentarerna till mitt senaste inlägg nämnde, BAKGRUNDER! Försöker jobba på det varje dag och få med lite miljö i alla mina arbeten nu. Får se hur det utvecklas. Ska också försöka scanna in lite uppgifter snart och lägga upp ett galleri. Har fullt upp med läxor och deadlines så det kan ta ett litet tag, men jag jobbar på det. Vi har också skaffat oss en liten bullpen nere i köksrummet. Vi är 3 personer som arbetar och bollar idéer och ger varandra kritik för förbättringar. Det är amerikanen Wesley St. Claire, australienaren Richard Sidoti och svensken Henrik (jag). Vi har tillsammans lyckats bra med varandras hjälp. Det har blivit lite av ett centrum i The Mansion. Varje kväll spelar vi ett par filmer och arbetar hårt. Igår var det JCVD och Red Heat som rullade. Dagen före var det Universal Soldier och Krull. Bra för lite serieinspiration.

Har dessutom gjort en intervju med en av andraårselverna. Kommer göra fler intervjuer med elever på skolan ni kommer kunna läsa. Kommer bli ett ”Future Creators” inslag som jag förhoppningsvis kommer kunna göra minst en gång i månaden. Blir lite snack och lite serieteckningar

Vi hörs!

Skriv en kommentar
Nyheter och tips

The Portent vol. 2 – Gratis på nätet!

onsdag 30 september, kl 14:12 av 6 kommentarer

the_portent_2

Att Peter Bergtings fortsättning på The Portent skulle publiceras som en gratis webbserie har varit känt ett tag. Volym 2, eller «Domovoi» som den också kallas, kommer att kunna att läsas på www.theportent.com. Än så länge finns bara ett omslag och lite information om serien och dess karaktärer. Domovoi kommer att publiceras med en sida i veckan med startar lördagen den 10:e oktober. Sammanlagt planeras runt 160 sidor. Vi har med andra ord över två år av svensk seriespänning framför oss.

Skriv en kommentar
Film /Nyheter och tips

Mer från inspelningen av Iron Man 2

onsdag 30 september, kl 10:32 av 0 kommentarer

Entertainment Tonight har lagt upp ytterligare ett klipp från inspelningen av Iron Man 2. Det här klippet fokuserar på Mickey Rourkes medverkan som skurken Whiplash.

Skriv en kommentar
Allmänt

Shazam växer: Rikard!

tisdag 29 september, kl 22:56 av 0 kommentarer

Det är med stolthet som vi på redaktionen kan presentera vårt nya tillskott. Shazam.se’s målsättning är att ge er läsare en så bredd rapportering som möjligt om vad som händer i serievärlden, och vår nye redaktionsmedlem Rikard känns som den perfekte personen att göra just det. Men istället för att vi håller på att babblar så låter vi Rikard själv berätta. Nu kör vi.

Red: Hej Rikard och välkommen som skribent på Shazam.se. Du kan väl börja med att berätta lite om dig själv.

Rikard: 30-årig byråkrat bosatt i Gävle med familj. Ursprungligen göing. Serier har på senare år blivit det överskuggande intresset tillsammans med renovering och andra spännande aktiviteter. Har haft bloggen Weltklasse Serier under drygt ett år men kände att det kunde vara kul att vara en del av Shazam också.

Red: Vad kan vi förvänta oss att få läsa av dig här på Shazam?

Rikard: Recensioner av franska serier, amerikanska indie-diton, manga och lite svenskt. En salig blandning. Jag är en allätare vad gäller serier. Kanske även någon trikåserie.

Red: Något bra tips på en riktigt bra serie du läst den senaste tiden.

Rikard: Tre sticker ut. The Walking Dead, We3 och Spirou – Porträt eines Helden als junger Tor.

Red: Tack så mycket och återigen, varmt välkommen Rikard.

Skriv en kommentar
Film /Krönikor och åsikter

På fredag är det biopremiär för Surrogates

tisdag 29 september, kl 18:00 av 4 kommentarer

the_surrogates

En serietidningsfilm som kommit helt i skymundan här på Shazam.se är Bruce Willes-rullen Surrogates. Visst det har skrivits om den här och där på andra film- och geekbloggar, men det verkar inte vara något så där jättestort sug från den serieläsande biopubliken. Eller har jag fel? Filmen bygger hur som helst på serien The Surrogates av Robert Venditti och Brett Weldele och gavs ut av Top Shelf 2005-2006. Själv har jag inte läst serien och är rätt osäker på om jag kommer att gå och se filmen. Hur är det? Kommer ni se den? Har ni läst serien? Känner ni något pepp?

Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer