Hoppas, hoppas, hoppas filmen kan leva upp till mina förväntningar som nu är riktigt höga.
Inlägg taggade ‘Film’
Poster för Iron Man 3
Riktigt vass poster för Iron Man 3. Tredje delen i superhjältefilmer har ju tidigare tenderat att vara besvikelser – jag tänker främst på Spider-Man 3 och X-Men: The Last Stand – men vi håller väl tummarna för att det här ska bli bra.
Behind the Scenes: The Incredible Hulk
Ett klipp där ILM visar hur de motiontrackade Mark Ruffalo a.k.a. Hulken i Avengers-filmen.
Iron Man 3 trailer
Ja, vad säger ni? Kan det vara Iron Patriot vi ser i trailern? Vem är det i så fall innanför rustningen (då ju Sony Pictures lär äga rättigheterna till Norman Osborn)? Kommer Ben Kingsley att fungera i rollen som The Mandarin? Hur mycket av Warren Ellis fantastiska Iron Man: Extremis kommer vi egentligen att se i filmen? Frågorna är många, men peppet är ändå där känner jag.
Daredevil filmpitch
Här har vi en sorts moodfilm för Daredevil, skapad av regissören Joe Carnahan. Enligt gällande rykten så måste Fox som äger rättigheterna till Daredevil påbörja inspelningen av en ny DD-rulle som senast den 1 oktober, och om de inte gör det så kan Marvel kräva tillbaka rättigheterna. Med tanke på vad Fox tidigare presterat med Daredevil och Fantastic Four så hoppas jag innerligt att Marvel kan hämta tillbaka sina hjältar och integrera dem i samma universum som Avengers. Vad tycker ni?
Jonas spoilar The Dark Knight Rises
OBS! Om rubriken inte var tillräckligt tydlig, det här inlägget innehåller en massa spoilers för The Dark Knight Rises, och riktar sig därmed främst till de som redan sett filmen. Handling och så har ju Johan redan gått igenom i sin recension av filmen, så det hoppar vi över här. Det här blir nog egentligen inte så mycket recension, utan snarare en genomgång av de funderingar jag haft sedan jag såg filmen.
Som seriekaraktär har jag sedan jag var liten varit rätt neutralt inställd till Batman. Jag har aldrig haft något emot Batman, men har heller aldrig känt tillräckligt intresse för att köpa serier med honom. Rent generellt så har jag alltid tyckt att han fungerar bäst när han får agera själv snarare än tillsammans med andra superhjältar. Batman för mig är en bekymrad man som ska smyga runt i skuggorna i Gotham City. Att hänga i ett klubbhus på månen tillsammans med de färgglada kamraterna i Justice League känns för mig inte alls som något som Batman ska pyssla med (det ska här tilläggas att jag inte alls vet vad Justice League pysslar med nu för tiden, de kanske inte ens har kvar sin månbas).
Fortsätt läsa Jonas spoilar The Dark Knight Rises
The Dark Knight Rises
Idag är det äntligen dags för Sverigepremiären av Christpher Nolans tredje och sista Batman-film, The Dark Knight Rises. Förväntningarna och peppen inför denna film har varit höga men fick sig en ordentlig törn i förra veckan på grund av vansinnesdådet i Denver, Colorado. Verkligen stor tragedi.
Jag såg The Dark Knight Rises igår och efter två timmar och 45 minuter kom jag ut ur biomörkret med ett stort leende på läpparna. Cristopher Nolan har gjort det igen och levererat ett mästerverk och en värdig avslutning på sin Batman-trilogi. Mina tidigare betänktsamheter angående hurvidare Bane skulle funka som filmens huvudskurk visade sig vara ogrundade. Tom Hardy gör ett fantastiskt jobb i rollen som Bane.
Handlingen i The Dark Knight Rises utspelar sig åtta år efter händelserna i The Dark Knight som ju slutade med att Batman tog på sig skulden för Harvey Dent/Two-Faces (Aaron Eckhart) död. Under åren som följer rensar polischef Gordon (Gary Oldman) och Gotham polisen upp i stan, vilket gör att Bruce Wayne bestämmer sig för att hänga undan manteln och masken för gott. Men när en brutal och hänsynslös legosoldator och terrorist endast känd som Bane dyker upp i Gotham inser Bruce Wayne att Gotham återigen behöver Batman.
Batman-konessören känner nog igen en del av premissen här från Frank Millers klassiska The Dark Knight Returns där en åldrad Batman åter tar på sig manteln och masken ännu en gång. Serieinfluenserna i The Dark Knight Rises är tydliga och det märks att Nolan, förutom The Dark Knight Returns, sneglat extra mycket på story arcsen Knightfall och No Man’s Land. Dessutom blev jag lite förvånad över hur pass trogen Nolan har varit Banes ursprungshistoria. Visst, vissa ändringar och nya element har lagts till karaktären men på det stora hela så så är det mycket som känns igen från serierna.
Nolans drag att dessutom kasta in Selina Kyle/Catwoman (Anne Hathaway) i filmen funkar förvånansvärt bra. Kemin mellan Christian Bale och Anne Hathaway i deras scener tillsammans (både med och utan kostym) är fantastisk och Hathaway tycker jag är spot-on i sin tolkning av Catwoman. Mycket bättre än Michelle Pfeiffer var.
The Dark Knight Rises är en riktigt mörk men samtidigt fantastisk avslutning på Nolans Batman-trilogi och det är härligt att se hur Nolan lyckats knyta samman säcken här. Slutet kanske inte kommer att falla i smaken, inte minst då Nolan lämnar det hyffsat öppet, men jag tycker att det funkar alldeles utmärkt.
The Amazing Spider-Man
Igår såg jag The Amazing Spider-Man på bio. Kan börja med att säga att jag var både positivt inställd och skeptisk till den här reboot:en. Positivt inställd då jag tycker att Spider-Man 3 är en totalt katastrofal film där filmbolaget målade in storyn i ett hörn, och skeptisk då jag var rädd att den nya versionen skulle vara inspirerad av översvämmade tonårshormoner och trånande blickar från filmer som till exempel Twilight.
Vill även påpeka att jag inte är någon filmrecensent (dock utbildad filmvetare, men det är en helt annan story), så det blir inget om regi, scenografi, mimesis, diegesis eller liknande. Jag tänker bara skriva rakt upp och ned vad jag tyckte om filmen. Att jag är ett fan av Spider-Man behöver jag väl knappast påpeka, men utan det tidiga 80-talets Spindelmannen-tidningar så hade den här bloggen sannolikt inte existerat. Hur som helst, nog om mig och vidare till filmen.
Först och främst, lite om själva biobesöket. Biobiljetten för 3D-visningen kostar 145 kr, vilket jag måste säga är SKITDYRT. Trots att jag går på bio minst en gång i månaden så tycker jag fortfarande att bio ska kosta 70 kr (vilket kanske säger mer om min ålder än något annat), så mer än det dubbla känns nästan som en förolämpning. Den kostsamma 3D:n hade jag definitivt klarat mig lika bra utan. De få gånger jag reflekterade över den så var det när det kom grejer flygandes rakt in i ögat på mig, och den lilla gimmicken tycker jag inte är värd att betala så pass mycket extra pengar för. Min rekommendation är att se filmen i 2D och istället bränna det du sparar på en massa extra smågodis.
Jag var som sagt rätt skeptisk till filmen, men blev glatt nog positivt överraskad. Andrew Garfield kändes för mig som ett tveksamt val för rollen som nya Peter Parker, men har var faktiskt riktigt bra. Visst, han är lite för snygg och ser ibland lite för ball ut för att vara lik den klassiska Peter Parker i serietidningarna, men samtidigt så tycker jag att det är bra att de ger honom en egen karaktär i filmen. Överlag så är alla roller bra castade, och skådisarna gör bra insatser, så jag har egentligen inget att klaga på där. Saknar dock J. K. Simmons som J. Jonah Jameson.
Storyn är inte helt otippat väldigt bekant: Peter Parker etableras i skolmiljö, blir spindelbiten i ett labb, får superkrafter, stoppar inte en rånare, farbror Ben dör och Spider-Man måste ta sitt ansvar och använda sina superkrafter för att stoppa en superskurk. Slut. Känns det kanske som att du redan sett den här filmen? Det har du. Den heter Spider-Man och släpptes 2002.
Dock! Jag tycker inte att det är hela världen ändå. Det är trots allt en story som funkar, och det hade antagligen gjort mer skada än nytta att försöka göra något helt nytt av Spider-Mans ursprung i den här filmen. Det som däremot inte funkar lika bra med storyn är Curt Connors transformation till Lizard. Lizard är en av mina favoritfiender när det gäller Spider-Man, och jag hoppades alltid att han skulle vara nästa fiende när jag hörde att det skulle komma nya Spider-Man-filmer. Nu blev det ju tyvärr aldrig så att Sam Raimi fick använda sig av Lizard, men jag blev rätt peppad när jag hörde att han skulle dyka upp i reboot:en. Peppet sjönk dock markant när jag såg de första bilderna på den nya Lizard, främst för att de tagit bort mycket av hans distinkta ödleutseende. Istället för att se ut som en ödlebest så såg han nu mer ut som ödlorna i V. Det är hyggligt gjort, men jag hade som sagt hellre sett en mer bestialisk variant.
Utseendet på Lizard (eller Lizzzard som han själv skulle ha sagt) är dock inte det som drar ned betyget mest, utan det är även hur karaktären utvecklas från en briljant forskare till en muterad ödla som vill frälsa/dominera hela mänskligheten. Dels så är det en väldigt snabb vändning, men det är även från första början så uppenbart att det är det som kommer att hända. Liten spoilervarning i kommande stycke gällande det som är allra sämst:
Minns du första X-Men-filmen, där Magneto baxar upp en maskin i en hög byggnad i New York, och att maskinen när den går igång kommer att förvandla alla till mutanter? EXAKT den planen har Lizard. Maskin, hög byggnad, New York, alla ska bli mutanter. Är det ingen som varit inblandad i nya Spider-Man som sett X-Men? Det kanske är en sorts metagrej, där Lizard sett X-Men och blivit inspirerad? För min del så känns det mest fantasilöst, och faktiskt helt onödigt. Det hade varit fullt tillräckligt och antagligen mycket mer spännande om Spider-Man istället drabbat samman med Lizard i New Yorks mörka kloaker. Hoppas jag får skriva manus till nästa film helt enkelt.
Ok, slut på spoilers. I det stora hela så är jag, vissa besvikelser till trots, positivt överraskad av The Amazing Spider-Man. Det är en klart godkänd superhjälterulle. Actionscenerna är många och välgjorda, svingsekvenserna genom New York är spektakulära och det är bra fokus på karaktärerna. Gillar du Spider-Man som serie och/eller de första två filmerna så ska du definitivt se den här nya versionen. Den tredje filmen låtsas vi som alltid att den aldrig existerat.
Hej då!
Trailer för Judge Dredd
Vet inte vad ni tycker, men det här känns väl inget vidare?
The Avengers
”…och det kom en dag, en dag olika alla andra, då Jordens mäktigaste hjältar fann sig enade mot ett gemensamt hot. På den dagen föddes The Avengers – för att bekämpa de fiender som ingen ensam superhjälte kunde motstå.” Detta var länge ingressen som introducerade serien The Avengers, som nu alltså blivit storskalig film.
Först, en bekännelse: jag skriver den här recensionen i egenskap av en stor Avengers-fanboy. Avengers har alltid varit en av mina favoriter bland Marvelserierna så det är svårt att vara opartisk. Min inre nioåring är lycklig över att den här filmen överhuvudtaget finns; att den dessutom är så oerhört välgjord är bara en stor fet bonus. Filmens intrig, utan att avslöja för mycket, handlar om att det finns ett objekt kallat Tesseract, som den onde guden Loki vill använda för att erövra världen. Superagenten Nick Fury samlar därför en brokig skara superhjältar för att stoppa honom. Problemet är att dessa hjältar, dessa Avengers, har tämligen svårt att komma överens. Kan de enas innan det är för sent?