Lite sent, men ändå: Age of X går in på sluttampen (detta är del 4 av 5) och Mike Careys alternativvärlds-X-men har tagit sig ordentligt. Som jag nämnt i mina tidigare recensioner gillar jag genomgående New Mutants-numren bättre än X-Men: Legacy-numren i denna lite märkligt organiserade crossover (hälften av miniserien går i X-Men: Legacy och hälften i New Mutants, men utan att egentligen ha nåt att göra med vad som normalt pågår i endera tidningen), eftersom illustratörsparet Kurth/Martinez (som härjar i New Mutants) är väsentligt bättre än stela, fyrkantiga Clay Mann & Jay Leisten (som tar hand om X-Men: Legacy-bitarna). Detta nummer är inget undantag: även om Kurth/Martinez mest är en lågbudgetversion av Phil Jimenez så är även en lågbudget-Jimenez inte det sämsta… Age of X del 4 bjuder bland annat på förvånansvärt många snygga ansiktsuttryck – känns kanske lite konstigt att påpeka det men det är väldigt märkbart i numret, där närbilderna är många och täta. Det greppet funkar bra för att skapa en tilltagande känsla av paranoia och att det mystiska Något som verkar ligga bakom allt elände i Age of X-världen inte bara kryper närmare utan faktiskt har varit alldeles inpå våra favoritmutanter hela tiden. Närbilderna gör det hela väldigt in-your-face (om uttrycket tillåts), det är gråt, kyssar, menande blickar, nobla poser om vartannat. Känns kul och lite oväntat.
Manusmässigt hemfaller Carey till lite halvklyschiga grepp (mystiskt rum som ingen känner till måste brytas in i, mutanter som börjar slåss inbördes) men vadå – det funkar. Magneto får gå loss rejält med sina krafter, professor Xavier är tillbaka i leken, och slutscenerna skapar en effektfull cliffhanger inför sista delen. Carey har byggt upp det hela bra, han har gått från det stora till det lilla och nu tillbaka till det stora igen. Age of X har varit en serie med många svängar fram och tillbaka och nu mot slutet kan man se hur smart Carey faktiskt berättat sin historia – mycket av de grejor han introducerat tidigare i serien där han höll lägre tempo (lite för lågt ibland) betalar sig nu på mycket effektfulla sätt. Jag ser fram emot del 5 där allt ska avslöjas… och sitter lite smånöjd i fanboyfåtöljen och spekulerar vilken X-menskurk det egentligen är som är the Big Bad, och vem som döljer sig bakom ansiktslösa radiokommunikationen med kodnamnet ”X”. Har ni andra Age of X-läsare därute några spekulationer är jag intresserad av att höra dem!
Illustration: Steve Kurth
Tusch: Allen Martinez
Färgläggning: Brian Reber
Förlag: Marvel
Betyg: 4-/5
[…] en liten ursäkt: jag har hela tiden tjattrat om att Age of X har fem delar – vilket jag tror det faktiskt var fråga om i nån tidig solicit som jag sen inte brytt mig […]