Major City terroriseras av galna superstarka björnar och FBI beslutar sig för att kalla in mannen med störst erfarenhet när det gäller att stoppa björnar: Shirtless Bear-Fighter. Förrådd av de björnar som uppfostrat honom vandrar den legendariske, arge och nakne Shirtless runt i sin skog som han svurit att beskydda, äter flapjacks (våga inte kalla dem pannkakor i hans närvaro) och slår björnar på käften så fort han kommer åt. Den svårövertalade Shirtless går till slut med på att lämna sin skog (och även ta på sig ett par byxor) för att stoppa björnarna som löper amok i staden men han anar föga att det finns större krafter i görningen. Någon som manipulerar och leker med honom och det enda sättet för Shirtless att klara biffen är att konfronteras med sina inre demoner.

Shirtless Bear-Fighter! är precis som titeln utlovar en galen och skruvad serie som inte har något som helst annat syfte än att ge läsaren en stor portion underhållning för stunden, vilken den också uppfyller med råge. Serien är skriven av Jody Leheup och Sebastian Girner vars karriärer mest inneburit redaktörsarbete på olika titlar hos Marvel och Image innan de, tillsammans med tecknaren Nil Vendrell, fick den geniala idén att låta en skäggig, arg och naken (med klädsamt bortpixlat paket) Tarzan-kopia (uppfostrad av björnar istället för apor) få spänna sina muskler i en hejdlös actionkomedi.

Hela serien läses som en klassisk B-actionrulle från 80-talet där Shirtless är ett hopkok av allt ifrån Jean-Claude Van Damme, Dolph Lundgren, Bruce Willis eller någon annan valfri arg och svettig man ute efter hämnd och hans nemesis, storkapitalisten och toalettpapperstillverkaren Logger och hans medhjälpare (och även Shirtless elaka och enögda halvbror) Brother Bear, är två klassiska superskurkar. Hela serien svämmar över av roliga oneliners, björnskämt och toalettvitsar och olika härliga ljudeffekter (som ”Bear Punch”, ”Bear Kick”, ”Double Bear Punch” eller ännu bättre: ”Papa Bear Punch”) och det roliga faktum att Shirtless kryptonit är kläder på överkroppen. Förutom Shirtless och hans två ärkefiender så kryddas även berättelsen av en grisliknande trollkarl med kraftig sydstatsdialekt och hans magiska bacon, agent Burke som verkar ha varit med i alla USA:s konflikter enda sedan amerikanska inbördeskriget och så hans kollega Suzie Silva som snabbt blir en vän att lita på för den ständigt arge och misstänksamme Shirtless.

Hela historien kan tyckas banal och löjlig och passar definitivt inte alla men jag njöt i fulla drag på samma sätt som när jag för femtielfte gången skrattar åt samma skämt i första Die Hard-filmen, Siste actionhjälten med Schwarzenegger eller någon annan actionrulle med glimten i ögat och som inte tar sig själv på något som helst allvar.

Trackback-adress