Nyheter och tips

Previewstips april – Turf

onsdag 3 februari, kl 17:13 av 1 kommentar

turf_cover_bigPREVIEWSTIPS: ”A four- issue hard boiled noir crime thriller with girls, guns, fangs and aliens”. De amerikanska förlagen spottar ur sig crimeserier just nu som att det inte fanns någon morgondag. Förra månaden skrev jag om Images kommande Shuddertown. Denna månad är det dags för ytterligare en, även denna på Image. Turf är skriven av britten Jonathan Ross. Låter namnet bekant? Jo, det är den kände tv-personligen från BBCs Friday Night. I seriesammanhang är Ross antagligen mest känd för tv-serien Comics Britannia och dokumentären In Search of Steve Ditko. Serien verkar bli en röra av förbudstid, östeuropeiska vampyrer, rymdskepp och gangsters. Turf kommer tecknas av Tommy Lee Edwards som tidigare gjort bland annat Marvel 1985 tillsammans med Mark Millar, men också en hel del konceptarbeten för olika filmprojekt.

Skriv en kommentar
Recensioner

The Unwritten vol 1: Tommy Taylor and the Bogus Identity

onsdag 3 februari, kl 08:06 av 7 kommentarer

Geekerati har talat med en röst, och de säger: Vi älskar The Unwritten, den nya Vertigo-serien av radarparet Mike Carey och Peter Gross. Wired gillar den. BoingBoing gillar den. The Onion AV Club gillar den. Det sprutas kärlek över The Unwritten från alla håll. Så varför gillar inte jag The Unwritten?

UnwrittenTPB1På papperet (haha) är det ju precis min sorts serie. Huvudpersonen Tom Taylor är son till försvunne författaren Wilson Taylor, som skrivit en globalt supperpoppis serie fantasyböcker om den unge trollkarlen Tommy Taylor. Schyssta klipprutor med Harry Potter-parodi, check. Alla fans tror att Tommy Taylor och Tom Taylor är samma person, och han jagas ständigt av besatta knasbollar som hoppas att Tom/Tommy ska kunna ge dem nån ledtråd till vart Wilson Taylor tagit vägen. Katharsis/hämnd från Careys och Gross sida när de skriver scener som utspelar sig på fan-konvent, check. Men häpp så avslöjas det att Tom kanske inte alls är Wilsons son egentligen. Postmodern identitetskris, check. Och Wilson Taylor var med i en litterär-magisk konspiration sysselsatt med att omforma verkligheten med hjälp av litteratur – man rekryterar t ex Kipling för att stödja idén om det brittiska imperiet. Metafiktion, check.

Fortsätt läsa The Unwritten vol 1: Tommy Taylor and the Bogus Identity

Manus: Mike Carey
Illustration: Peter Gross
Färgläggning: Chris Chuckry, Jeanne McGee
Förlag: DC/Vertigo
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Allmänt

Akademiska serier

tisdag 2 februari, kl 14:22 av 0 kommentarer

En kortis: eftersom jag är yrkesakademiker försöker jag också så gott det går hålla mig á jour med vad som händer inom serieforskningen – jodå, sådan finns. Man kan t o m säga att serier som forskningsområde så smått håller på att expandera, med flera internationella konferenser, akademiska böcker och tidskrifter på gång eller på väg att komma ut. Exempelvis arrangeras vid Manchester Metropolitan University en konferens med titeln Comics: Cultures and Genres den 13-14 april. Den konferensen fungerar också som launch för en ny vetenskaplig tidskrift i ämnet, Journal of Comics and Graphic Novels. Den kommer som ett välkommet tillägg till fältet, tidigare har det bara funnits en vetenskaplig tidskrift med serier i fokus, The International Journal of Comic Art, sedan 1999 utgiven av serieforskningsnestorn John A Lent vid Temple University. IJOCA är alltid läsvärd, särskilt om man vill veta mer om seriekulturer utanför västvärlden – tidskriften har framförallt en tradition av att presentera serieforskning från Asien.

En annan tidskrift som snart kommer ut med sitt första nummer är SANE Journal – SANE står för Sequential Art Narrative in Education och fokus är följaktligen på olika sätt att använda serier inom undervisning av olika slag.

I juni (12/6 närmare bestämt) är det ytterligare en serierelaterad forskningskonferens i England, Fractured Images/Broken Words på University of Lancaster. Här är fokus inte enbart på serier utan också andra former av visuell/textuellt berättande – men med tanke på att en av de inbjudna konferenstalarna där är Andy Diggle så får man anta att just serier har en central position…

Serieforskningen finns på nätet också. Gene Kannenbergs (tidigare vid University of Houston-Downtown) blogg comicsresearch.org är ett bra ställe om man vill hålla koll på vad som är på G inom serier som akademiskt forskningsfält.

Även om det inte riktigt är serier kan man också nämna Animation Evolution (22nd Annual Conference of the Society of Animation Studies) i Edinburgh 9-11 juli i år – studier av animerad film är ett mer etablerat (men fortfarande relativt litet) forskningsfält än serieforskning, antagligen tack vare länkarna till filmvetenskapen.

En liten inblick i ett annat sätt att förhålla sig till serier!

Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Previewstips april – S.H.I.E.L.D. #1

tisdag 2 februari, kl 11:58 av 0 kommentarer

shield_1_coverPREVIEWSTIPS: S.H.I.E.L.D har funnits tusentals år och haft medlemmar som Leonardo Da Vinvi, Imhotep och Isaac Newton. De var de första som kämpade och försvarade jorden mot hot som Galactus, the Brood och the Celestials. I alla fall om man tror på beskrivningen av Jonathan Hickmans (Fantastic Four, Secret Warriors) och Dustin Weavers (X-men: Kingbreaker) nya ongoing-serie S.H.I.E.L.D. Det ska bli intressant att se vad det blir av det här. Med tanke på grundkonceptet känns det som att serien antingen kan bli helt geni eller rena floppen. I april får vi se. För den som vill veta mer om S.H.I.E.L.D. så finns en intervju från november med Hickman på comicbookresourses.com.

Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Previewstips april – RASL Volume 2

måndag 1 februari, kl 21:11 av 4 kommentarer

RASL1PREVIEWSTIPS: Både februari och mars var två rätt ljumna månader när det gällde intressanta seriesläpp från USA. April känns totalt tvärtom. Den nya Previews-katalogen innehåller massor av spännande saker. De kommande dagarna kommer jag skriva om en mängd serier att hålla utkik efter. Ett för mig efterlängtat släpp är den andra volymen av Jeff ”Bone” Smiths nya serie RASL. Albumet, som är döpt till The Fire of St. George, samlar nummer 4 till 7 av serien och kommer precis som första samlingsvolymen tryckas i djupaste svart på matt papper i stort albumformat. Gillar du indie-serier om dimensionsresande konsttjuvar så är RASL helt klart din grej. Är du tveksam? Börja med att läsa mästerverket Bone och du kommer bli Smith-fräst. Sen är du garanterat redo för detta.

Skriv en kommentar
Film /Nyheter och tips

”Hanterar ni odöda?”

måndag 1 februari, kl 11:36 av 0 kommentarer

Shazam.se gillar Serieteket i Stockholm. Inte bara för att de har Sveriges största bibliotek med enbart serier, utan för att de första torsdagen varje månad visar serierelaterad film. Helt gratis dessutom. Biljetter hämtas på Serieteket i Kulturhuset.

resident_evil_degeneration

4/2 ”Hanterar ni odöda?”
Presenteras i samarbete med Stockholm Zombie Walk! Att zombiestanken legat som en tät dimma över populärkulturen de senaste åren har väl inte undgått någon. Vi erbjuder zombiefrossa, film och en påminnelse: ”Shoot them in the head and they stay dead!”

Kvällens film: Resident Evil: Degeneration (2008)
Leon S. Kennedy och Claire Redfield får återigen tampas med de odöda horderna och ett mot alla odds livskraftigt G-virus i detta datoranimerade äventyr.

Hålltider för evenemanget:
16:00 Zombiemusik ljuder från högtalarna.
16:30 They Walk With Zombies: Fototillfälle med de odöda.
17:45 Insläppet till bion öppnar.
18:00 Utlottning och filmstart

Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Vinnarna i Angoulême 2010 m.m.

måndag 1 februari, kl 09:40 av 4 kommentarer

pascalbrutevol3_thumbSå var då den stora franska seriefestivalen i Angoulême slut för i år och priserna har fördelats. För de av er som är nyfikna på vad som hänt under festivalen kan jag rekommendera följande bloggar: The Comics Reporter, The Comics Journal och Galagobloggen. Det finaste priset Fauve d´Or gick till Riad Sattouf för hans Pascal Brutal vol 3, utgiven av Fluide Glacial. Juryns pris gick till Dungeon Quest, tome 1 av Joe Daly utgiven av L´Association. Båda herrarna är helt okända för undertecknad. Jerome K. Bloche av Alain Dodier, som går i Fantomen, fick pris för bästa albumserie. 21 album om den lätt förvirrade privatsnoken har kommit ut hittills. Det finns en mängd priskategorier och Bart Beaty har listat alla på The Comics Reporter. Carlos Gimenez belönades för sitt klassiska album Barnhemmet, delvis utgivet av Epix.  Julien Neel fick pris för bästa ungdomsserie för femte delen om Lou, betitlad Laser Ninja, de två första delarna har nyligen getts ut på svenska. Det allra finaste är dock att bli utsedd till president för nästa års festival och nästa år går äran till Baru vars album Blues i brallan publicerats på svenska av Epix.

Skriv en kommentar
Recensioner

The Book of Genesis

söndag 31 januari, kl 08:37 av 135 kommentarer

För fem år sen meddelade undergroundnestorn Robert Crumb från hemmet i södra Frankrike att hans nästa projekt skulle bli en serieversion av Biblens skapelseberättelse, första moseboken. Ingen satir skulle det bli heller (oavsett hur Crumbs engelska förläggare valt att marknadsföra boken), utan bara originaltext rakt upp och ned. Men eftersom mannen gjort sig karriär på hårdslående och utstuderat vulgär samhällskritik och var politiskt inkorrekt (en term jag egentligen hatar men om den passar på nån så är det Crumb) långt innan begreppet uppfanns var det väl ingen som egentligen lyssnade. Det blir väl svällande kukar och bredarslade fruntimmer precis som vanligt, typ (att Crumb tidigare gjort en superstraight seriebiografi över Franz Kafka som inkluderar serieversioner av flera av dennes verk spelade tydligen ingen roll).
Genesis R CrumbI somras kunde man se en förhandstitt i New Yorker, i oktober kom boken ut i USA, i november här i England. Och Crumb lurades inte: hans version av första moseboken är extremt bokstavstrogen – han lutar sig mot flera källor, huvudsakligen The King James Bible (den ”klassiska” engelska bibelöversättningen från 1611), Robert Alters magistrala nyöversättning The Five Books of Moses från 2004 (Robert Alter är professor i hebreiska och jämförande litteraturvetenskap vid University of California, Berkeley, och en av världens främsta experter på Gamla Testamentet), samt Savina J Teubals feministiska Torah-läsning Sarah the Priestess från 1984. Till detta ansenliga teoretiska bakgrundsarbete (boken inkluderar sex sidor detaljerade kommentarer av Crumb på slutet) har Crumb också lagt tid på att hitta de rätta visuella referenserna – kläder, landskap och byggnader i boken är så långt det är möjligt överensstämmande med vad forskningen säger om hur det såg ut i det forna Mellanöstern.

Fortsätt läsa The Book of Genesis

Illustration: Robert Crumb
Förlag: Jonathan Cape
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Unknown Soldier 1: Haunted House

lördag 30 januari, kl 08:14 av 6 kommentarer

unknownsoldierUnknown Soldier är en DC-karaktär som såg dagens ljus 1966 och var populär framförallt under 70-talet. Karaktären är svårt ärrad och bär därför alltid bandage runt huvudet. En ny miniserie med manus av Garth Ennis kom i slutet av 90-talet men det är först i och med Joshua Dysarts version som karaktären fått stor uppmärksamhet på nytt och serien nominerades förra året till en Eisner för bästa nya serie. Dysarts version av Unknown Soldier utspelar sig i norra Uganda 2002 där den idealistiske ugandisk-amerikanske läkaren Lwanga Moses konfronteras med LRA:s (Lord´s Resistance Army) grymheter. En händelse får honom att tappa greppet och en inre röst uppmanar honom att agera. Chockerad över sin handling vanställer han sig och när han sedan vaknar är han bandagerad. Han slits mellan sitt eget samvete och rösten i hans huvud. Då anfalls barnhemmet där han tagits om hanbd av LRA och en våldsspiral tar sin början. Å frågan är: Varifrån kommer rösten?

Fortsätt läsa Unknown Soldier 1: Haunted House

Manus: Joshua Dysart
Illustration: Alberto Ponticelli
Färgläggning: Oscar Celestini
Förlag: Vertigo
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Stumptown #2

fredag 29 januari, kl 08:00 av 1 kommentar

Så har jag den då äntligen i min hand: Greg Ruckas och Matthew Southworths hyllning till TV-deckare från 70-talet, Stumptown #2. #1 missade jag och den är nu stört omöjlig att få tag på, även i London med sin myriad av seriebutiker. Som tur är går det hyggligt att följa handlingen ändå, och som alltid är det en fröjd att stifta bekantskap med en ny välskriven kvinnlig karaktär från Greg Rucka.

Stumptown2Dex Parios är verkligen en klassisk privatsnoksgestalt: hon får stryk, blir skjuten, munhuggs med vittnen, har en kompis som är polis men kompisens chef hatar Dex, skuggar folk, bluffar sig förbi hotellreceptionister etc etc. Varenda grej man sett och läst 100 miljoner gånger gör hon – och ändå känns det fräscht. Varför? Först och främst Ruckas öra för dialog. Dex och alla de bifigurer hon träffar pratar med sina egna röster utan att konsultera klyschordböcker. Dex flört med doktorn i inledningen, grälet med polisbefälet… man kanske har sett scenerna men man hör sällan dialogen flyta på så här naturligt, rappt och karaktärstroget.

Sen har vi Matthew Southworths illustrationer. Murrigt men tydligt, jobbar mycket med ansiktsuttryck och kroppspråk, väldigt återhållen visuell stil – som när en bra författare gömmer sin egen berättarröst och försöker göra sig själv osynlig. Southworth strävar efter att vara fotograf – inte i den bemärkelsen att han tecknar fotorealistiskt, utan snarare att han så att säga låter bilderna stå för sig själva. Inga gimmickartade kompositionstricks, i princip alltid 5-6 rutor per sida. TV-känslan förstärks av att nästan allting är i halv- eller helbild, väldigt få wideshots, och i den eleganta skuggningssekvensen på slutet får bilderna tala helt och håller eftersom dialog saknas.

Till sist är den känsliga färgläggningen (av Lee Loughridge, som t o m får en cover credit, det brukar väl nästan bara Laura Depuy och José Villarruba få annars?) också något som bidrar till Stumptowns fräschör. De olika miljöerna Dex rör sig i har väldigt tydliga färgscheman, och allt är även här väldigt återhållsamt: mycket beige-grönt-brunt, inga uppseendeväckande färgklickar, vilket även det understödjer den pseudo-naturalistiska känslan som är så typisk för TV-berättande. Vi ”läser” inte Stumptown, vi bevittnar ett händelseförlopp. Den mycket genomtänkta integreringen av text-bild-färg i Stumptown gör serien lätt att gilla: man kan inte annat än kapitulera och flyta med på Dex äventyr i ett halvsunkigt Portland.

Får jag inte tag på #1 som baknummer köper jag hårdpärmssamlingen när den kommer i sommar (juni eller juli). Så är det bara. Stumptown FTW!

Manus: Greg Rucka
Illustration: Matthew Southworth
Färgläggning: Lee Loughridge
Förlag: Oni Press
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer