Det var en gång en man vid namn Horst Schröder. Horst gillade serier. Han gillade dem så mycket att han startade ett eget serieförlag, Epix. Mellan åren 1984 och 1992 gav förlaget ut en mängd tidningar och album med serier från hela världen i flera olika genrer. Humorserier, science fiction, drama, erotik, manga och äventyr. Ja, till och med superhjälteserier. Allt för en mer vuxen publik. Horst Schröder gjorde en av det största kulturgärningarna i svensk seriehistoria. Tror ni att han fick något beröm för detta? Nej, han blev istället åtalad. 1989 anmäldes förlagets tidning POX för olaga våldsskildring av Folkaktionen mot pornografi. Justitiekanslern hakade på och väckte åtal. Seriebranschen slöt dock upp bakom Horst och han frikändes slutligen helt. Skadan var dock redan skedd. Två år senare beslöt sig Kooperativa Förbundet att ta bort förlagets tidningar från sina butiker. Vilket givetvis ledde till en ekonomisk katastrof. Sedan dess har Epix fört en tynande tillvaro och den flora av intressanta serier de gav ut har sinat. So much for the free word.
Vad har detta med 2009 och ett svenskt album med fransk science fiction att göra?
Epix gav ut en tidning som hette Tung Metall. I den blandades fransk och amerikansk science fiction och fantasy av det vuxnare slaget. Tidningen publicerade serier av erkända skapare som Moebius, Richard Corben, Enki Bilal och Alexandro Jodorowsky. Tung Metall gjorde en sista dödsrossling 1991, då under namnet 2000+. 1992 lades tidningen ner. Efter det har utgivning av den här typen serier på den svenska marknaden i princip varit obefintlig.
Första delen i Albumförlagets stora rymdepos Metabaronerna är på samma sätt en kulturgärning. För första gången på gud vet hur länge vågar någon satsa på att ge ut klassisk fransk science fiction i albumform. Albumförlaget fyller verkligen ett tomrum och ska ha en stor eloge för att det har modet att göra det. Kanske är vi på väg mot en tid då den här sortens serier är en lika självklar del av den svenska marknaden som de var för tjugo år sedan.
Serien som ursprungligen är publicerad under namnet La Caste des Méta-Barons är en av de bäst säljande science fiction-serierna i Frankrike. Författad av Alexandro Jodorowsky och målad av Juan Gimenez. Albumsviten i åtta delar är en fortsättning, eller kanske snarare en spin-off, på serien Incal som Jodorowsky skapade tillsammans med Moebius. Albumförlaget planerar att ge ut seriens samtliga åtta delar. Den har tidigare givits ut översatt till engelska av DC/Humanoids, men tyvärr i censurerat skick. Om du inte kan franska eller spanska, och inte känner för att köpa de danska utgåvorna från Faraos Cigarrer, då har du äntligen chansen att läsa serien som den ursprungligen var tänkt. Kulturgärning som sagt.
Metabaronerna är inte något man läser för dess briljanta manus. Det är uteslutande en visuell upplevelse. Berättelsen är mest en ursäkt för att visa Gimenez’ vackra illustrationer. I de flesta fall hade det inneburit något negativt, men inte här. Det är lätt att hänföras av de fantasifulla miljöerna och karaktärerna. Gimenez gestaltar dessa perfekt, från allra minsta detalj till de stora grandiosa rymdskeppen. Det här är klassisk space opera och de som gillar renodlad science fiction kommer inte bli besvikna.
Om något negativt ska sägas om denna utgåva så är det att språket inte alltid är det bästa. Framförallt är dialogen ofta rätt tillgjord och konstlad. Om det beror på översättningen eller ursprungsmaterialet är svårt att svara på. Eller om det beror på undertecknads ovana att läsa den här genren på svenska. En mindre detalj i en annars väldigt trevlig utgåva. Med lite putsning på detta och jag tror att Albumförlaget (och vi som läsare) har sju riktigt trevliga album att se fram emot. Så, tveka inte utan köp det här albumet. Seriesverige behöver verkligen den här typen av initiativ.
Illustration: Juan Gimenez
Förlag: Albumförlaget
Betyg: 3++/5

Äventyret om Stigman Walker som påbörjades i förra numret avslutas i detta genom del 2: En legend föds. Fantomen har svimmat av och förflyttats bakåt i tiden till det medeltida Nottingham. Fantomen har blivit känd under namnet Robin Hood och sheriffen ordnar en bågskyttetävling för att komma åt honom vilket givetvis inte lyckas. När sedan sheriffen tar till drastiska metoder som bl.a. hotar Marions liv agerar Fantomen tillsammans med Lille John och de andra.

En existentiell fråga som jag då och då funderar kring rör den 21:e Fantomen och hans död. För Den Vandrande Vålnaden är dödlig och måste dö så att en ny kan ta över. Det största skälet till varför den 21:e Fantomen måste dö är att Fantomen är bunden till verklig tid till skillnad från Stålmannen eller Läderlappen. Den första Fantomen svor eden 1536. De följande Fantomerna har alla levt under en bestämd tidsperiod ända fram till den 20:e Fantomen. Den 21:e Fantomen fick avsluta sina studier och en lysande karriär i amerikansk fotboll när den 20:e Fantomen dog. Fantomen År 1 placerade den 21:e Fantomen i början av 60-talet och han bör då ha varit strax över tjugo år. Alltså borde vår nuvarande Fantomen vara över 65 år. Även för ett fysiskt fenomen som Fantomen måste det vara svårt att hålla den fysik som krävs av Fantomen. Det är alltså hög tid att han lämnar över till sina barn, Kit och Heloise. Den 21:e Fantomen är iofs sig den som vi läsare förknippar med Fantomen han har ju hängt med i 73 år. Men seriens verkliga styrka är Fantomens historia med ett obrutet led av Fantomer sedan 1536 där varje har sin tid, vår Fantomen är bara en del i den långa Fantomen-ätten. Generationer ska följa. På Fantomen.com har det den senaste tiden förts en intressant diskussion om 
En series väg från ax till limpa kan ta tid. Jag nämnde i
Här är konceptet (och medge att det är coolt): För tio år sen invaderade rymdvarelserna. Vi hade ingen chans, planeten ödelades och plundrades, några få överlevande klarade sig genom att hålla sig undan i underjordiska bunkrar eller i vildmarken. Idag: alla rymdisarna lämnar planeten, samtidigt, utan förvarning. Kvar finns en pajad planet och en förvånad mänsklighet. Två stora frågor: Varför stack de? och Vad gör vi nu? Resurrection följer ett antal överlevande (en ensamstående morsa, USA:s nuvarande ”president”, en forskare specialiserad på aliens med en stor hemlighet, och några till) på deras väg mot ett stabilt samhälle och en lösning på alien-mysteriet.


