Recensioner

Incognito #2

söndag 15 februari, kl 13:48 av 2 kommentarer

incognito2Ed Brubaker och Sean Phillips har fått mycket beröm för sina serier, inte minst Criminal men också Sleeper. Ingocnito är deras nyaste serie tillsammans och ni som läst Criminal lär nog känna igen stilen då Ingocnito går lite i samma Noir-stil som Criminal.

Serien handlar om Zack Overkill en superskurk som nu lever under vittnesbeskydd sedan hans bror dött i en eldstrid. Han avskyr sitt ya liv som laglydig medborgare men finner en dräglig existens genom att extraknäcka på kvällarna som superhjälte.

Fortsätt läsa Incognito #2

Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Recensioner

The Immortal Iron Fist vol. 2: The Seven Capital Cities of Heaven

torsdag 12 februari, kl 00:27 av 0 kommentarer

Volym 1 av Iron Fist var en rätt ok serie. Ändå kändes den lite som en besvikelse. Kanske för att jag i något sorts Brubaker-rus trodde att den skull vara bättre än Jesus. Däremot är volym 2 en riktig höjdare. Det är ett fyrverkeri av superhjälteepos, österländsk mystik i Hollywood-tappning och jävla massa kung fu-sparkar.

iron_fist_vol_2

The Seven Capital Cities of Heaven tar vid där förra volymen slutade. Vart 88:e år materialiserar sig alla de sju himmelska städerna på det jordliga planet samtidigt. Hur bättre fira detta än att ställa till med århundradets kampsportsturnering? Varje stads Immortal Weapon fajtas för att försvara just sin stads färger. Och Danny ”Ion Fist” Rand står såklart redo att med brinnande knytnävar stå upp för K’un-Luns heder. Nu är egentligen inte just den delen av historien den mest intressanta. Det är ett gäng rätt softa slagsmålsscener. Inte så mycket mer. Den intressanta delen är snarare alla de flashbacks som berättar om den förra Immortal Iron Fist Orson Randalls bakgrund och dennes förhållande till Dannys far, Wendell Rand. Det är en blandad påse av lite Indiana Jones, lite Jules Verne och lite gammal pulplitteratur. Rätt sweet faktiskt

Manus: Matt Fraction & Ed Brubaker
Illustration: David Aja
Tusch: David Aja
Färg: Matt Hollingsworth
Förlag: Marvel
Betyg: 4/5

Skriv en kommentar
Recensioner

Dark Avengers #1

onsdag 11 februari, kl 21:16 av 0 kommentarer

Signade helt spontant upp för en prenumeration av Brian Michael Bendis och Mike Deodatos nyspunna Dark Avengers. Anledningarna var för mig många: Bendis gjorde ett riktigt bra jobb med New Avengers (som jag av någon anledning aldrig brytt mig om att nämna här), Deodato är en av mina nuvarande favoritillustratörer (främst tack vare hans insats tillsammans med Warren Ellis i Thunderbolts), och själva konceptet med ett gäng elakingar som leker hjältar funkar väl i princip alltid (Thundebolts igen). Hur som helst, rätt höga förväntningar och allt, hur bra är då egentligen första numret av Dark Avengers?

Riktigt bra. Det bjuds på en hel del överraskningar när det kommer till vilka som rekryteras som medlemmar, främst gällande Iron Patriot, Ms Marvel och Hawkeye, och det ska bli kul att se vad Norman Osborn hittar på för galenskaper med sitt nya och smått övermäktiga team. Dr Doom är också med på ett hörn, och det känns som om att Bendis med det här inledande numret öppnar för en hel massa lovande möjligheter. Mer Dark Avengers framöver alltså.

Dark Avengers #1

Manus: Brian Michael Bendis
Illustration: Mike Deodato Jr
Förlag: Marvel
Betyg: 4/5

Skriv en kommentar
Recensioner

Annihilation: Conquest, Book 2

måndag 9 februari, kl 23:59 av 2 kommentarer

Så, volym 1:s inledande kamp mot det galaxinvaderande robotkollektivet Phalanx fortsätter i den här andra och avslutande samlingen av Annihilation: Conquest, och jag känner mig lite kluven. Trots bra karaktärer som Nova, Quasar, Adam Warlock, Super-Skrull, Ronan, Star-Lord och hans entourage med flera, och trots en galaxomspännande intrig som svallar fram och tillbaka, så känns Conquest som helhet inte lika massiv som föregångaren Annihilation. Kanske beror det på att de olika handlingarna kring huvudspåret är rätt så separerade från varandra ända tills slutet, eller på att det är lite oklart vem som är huvudperson egentligen. Svårt att sätta fingret på vad det är som känns lite off, men det känns spontant som att Conquest försöker upprepa vad Annihilation gjorde, med resultatet att det känns som en något blekare kopia.

Fortsätt läsa Annihilation: Conquest, Book 2

Skriv en kommentar
Recensioner

Punisher vol. 2 – Kitchen Irish

torsdag 5 februari, kl 17:43 av 0 kommentarer

I och med att jag gillade första volymen av Garth Ennis Punisher så köpte jag även volym 2. Här går Frank Castle från huvudprotagonist och maffiautrotare till något av en bisittare i en trasslig och väldigt våldsam dispyt mellan olika irländska faktioner i Hell’s Kitchen. Handlingen med gängkrig mellan irländska amerikaner som bombar och torterar ihjäl varandra är i sig helt ok, men det är lite trist att Punsiher själv får så lite utrymme. Känns mycket som att Ennis, som själv tydligen ska vara irländare från början, passat på att utnyttja sitt författarskap i Punisher för att berätta en annan rätt fristående historia, och bara pusslat in Punshier lite där det passar. Som sagt, volym 2 är helt ok, men jag hoppas det är mer Punisher i volym 3. Tack på förhand.

Fortsätt läsa Punisher vol. 2 – Kitchen Irish

Skriv en kommentar
Recensioner

FreakAngels: Volume One

onsdag 4 februari, kl 17:31 av 0 kommentarer

freakangels_vol_1_coverFör något halvår sedan upptäckte jag Warren Ellis’ gratisserie på FreakAngels.com. Jag läste några episoder men tröttnade efter ett tag. Serien var så klart bra så det var inte därför jag slutade. Jag har bara lite svårt för att läsa serier digitalt. Det är på något sätt som att något går förlorat. Kanske är det lukten av nytryckta seriesidor jag saknar. Kanske är det att de små detaljerna och pennstrecken inte riktigt kommer fram på skärmen. Eller så är det bara den anale seriesamlaren i mig som inte får sin tillfredsställelse genom att få äga. Hursomhelst så bestämde jag mig för att vänta på att FreakAngels skulle släppas i en samlingsvolym. På härligt högupplöst tryckfärgsdoftande blankt papper.

Fortsätt läsa FreakAngels: Volume One

Skriv en kommentar
Recensioner

Punisher #1

måndag 2 februari, kl 23:34 av 0 kommentarer

punisher_1_coverGeekporr skrev nyligen är bra recension av Garth Ennis’ MAX-version av the Punisher. Jag håller med i hans åsikter att the Punisher ofta kan kännas rätt felplacerad bland alla superhjältar. Han funkar bäst när han gör upp med maffiabossar och annat kriminellt riffraff. För det mesta. I Marvels nystart av titeln funkar han riktigt bra i det normala 616-universumet. Just att hans avsaknad av superkrafter är det som gör detta förstanummer intressant. Plus att Frank Castle har en rätt intressant måltavla som jag tror att rätt många skulle vilja se eliminerad. Castle känns som en karaktär som är klippt och skuren för att fungera i Dark Reign.

Fortsätt läsa Punisher #1

Skriv en kommentar
Recensioner

The End League, vol. 1: Ballad of Big Nothing

måndag 2 februari, kl 17:54 av 0 kommentarer

Ytterligare ett rent spontanköp som jag inhandlade tack vare att omslaget och namnet såg intressant ut, och då det är en superhjälteserie som ges ut månatligen av Dark Horse Comics. Brukar försöka hålla ögonen öppna efter titlar som inte ges ut av Marvel och DC, med förhoppningen att de ska kunna konkurrera med de större förlagen. Kan dock säga direkt att volym 1 av The End League inte konkurrerar med varken Marvels eller DC:s bättre titlar. Skulle säga att det är en rätt genomsnittlig superhjälteserie, med en del konkreta nackdelar och fördelar. Tyvärr fler nackdelar än fördelar när jag väl tänker efter.

Fördelarna består främst av att det känns fräscht med ett universum som inte är så rotat i äldre handlingar, handlingen och bakgrunden till allt är smart och intressant, och det är bra tecknat (av Matt Broome). Idén att låta en ensam hjälte vara utgångspunkten för allt annat som sker i världen är väldigt intressant, och konceptet med The End League som den sista hjälteansamlingen mot en i övrigt korrupt värld känns initalt väldigt lovande. Tills vi då hoppar över till nackdelarna…

Fortsätt läsa The End League, vol. 1: Ballad of Big Nothing

Skriv en kommentar
Recensioner

Superman #684

söndag 1 februari, kl 16:20 av 0 kommentarer

supes864Superman #684 är dels en epilog till New Krypton-arcen och dels en fokusering på en av Supermans skurkar (som en del i DC:s Faces of Evil), Parasite. Parasite är inte någon av mina favoriter av Supermans många nemesis men James Robinson lyckas här få mig i alla fall någorlunda intresserad av Parasite som karaktär, som här tycks ha hittat en ny källa till energi, nämligen Mon-El som för tillfället är fast i The Phantom Zone. Fortsätt läsa Superman #684

Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Ruins #1 & 2

lördag 31 januari, kl 21:36 av 0 kommentarer

Så. Jag gjorde precis som jag tänkt. Kom hem och läste Ruins utan att ha sett eller läst något annat än omslaget nedan. Med risk för att kanske låta pretentiös och pinsamt insnöad så skulle jag vilja påstå att jag blev smått överväldigad. Ruins målar upp en så dystopisk, nattsvart och hopplös version av Marvels universum att man knappt tror att det är sant. Premissen är enkel: Allt som har med superkrafter och deras ursprung att göra har gått katastrofalt fel i den här alternativa verkligheten. Vi får följa reportern Phil Sheldon (som för den insatte är samma reporter från den betydligt mer positiva serien Marvels, som Ruins är något av en motpol till) när han reser runt Amerika efter sanningen bakom alla de superkraftsrelaterade händelser som gått fruktansvärt fel.

Han möter en patetisk och alkoholiserad liten man med spretig hår och skelett utanpå händerna på en bar, hör berättelser om forskaren som istället för att gammastrålas till en supervarelse förvandlats till en hög levande cancertumörer, och om någon sorts man helt i silver som ska ligga död i omloppsbana runt jorden. Han besöker ett koncentrationsläger för döende Kree-soldater och bevittnar ett självmord där en ung man i skinnjacka sätter eld på sitt eget huvud och kör runt på en mototcykel tills han till slut dör. Med mera. Det finns ingen egentlig röd tråd i berättelsen, utan man får som läsare helt enkelt följa med Sheldon i hans resa genom en verklighet som enligt honom själv av någon anledning känns helt fel. För att sammanfatta så är allt i Ruins rätt hemskt från början till slut. På ett bra sätt.

Fortsätt läsa Ruins #1 & 2

Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer