För ett par år sedan läste jag Craig Thompsons underbara debut Goodbye Chunky Rice om en alldeles bedårande skäldpadda som ger sig ut på den resa. I veckan läste jag äntligen Thompsons fantastiska tegelsten Blankets, en självbiografi om hans kristna tro och hans första kärlek. Blankets är en modern klassiker om någon och nästa vecka ska jag berätta mer om varför i ett inlägg. Efter att ha läst Blankets förstår jag varför Thompsons kommande tegelsten (672 sidor) Habibi, som han arbetat på sedan 2003, är så emotsedd. Paul Gravett inkluderade den till och med i sin 1001 Comics You Must Read Before You Die som kommer i oktober trots att Habibi inte ens getts ut när 1001… gick till tryck, så bra tyckte han albumet är. Min egen pepp är total och Habibi är lätt det album som jag ser mest fram emot att läsa i höst. Albumet släpps 20 september. Publishers Weekly har en kort intervju med Thompson.
Handling: Sprawling across an epic landscape of deserts, harems, and modern industrial clutter, Habibi tells the tale of Dodola and Zam, refugee child slaves bound to each other by chance, by circumstance, and by the love that grows between them. We follow them as their lives unfold together and apart; as they struggle to make a place for themselves in a world (not unlike our own) fueled by fear, lust, and greed; and as they discover the extraordinary depth—and frailty—of their connection. At once contemporary and timeless, Habibi gives us a love story of astounding resonance: a parable about our relationship to the natural world, the cultural divide between the first and third worlds, the common heritage of Christianity and Islam, and, most potently, the magic of storytelling.
Följ länken för att beskåda ett utdrag ur Habibi.
