Äventyret om Stigman Walker som påbörjades i förra numret avslutas i detta genom del 2: En legend föds. Fantomen har svimmat av och förflyttats bakåt i tiden till det medeltida Nottingham. Fantomen har blivit känd under namnet Robin Hood och sheriffen ordnar en bågskyttetävling för att komma åt honom vilket givetvis inte lyckas. När sedan sheriffen tar till drastiska metoder som bl.a. hotar Marions liv agerar Fantomen tillsammans med Lille John och de andra.
Jag tyckte att första delen var ett rätt bra äventyr men andra delen är tyvärr sämre. Det lyfter inte utan blir ett dussinäventyr där Fantomen visar sin överlägsenhet. Den kvinnliga lönnmörderskan var ett schysst inslag som kunde getts mer plats. Någon form av förräderi hade också varit på sin plats. Bishops idé är dock på det hela taget rätt kul att placera Fantomen i de klassiska Robin Hood-situationerna. Spadari har tecknat och han är långtifrån lika bra som Velluto. Omslaget är snyggt men påminner en hel del om något Spadari gjort vad gäller piratdrottningen Kate Somerset.
Jag hoppas verkligen att Blixt Gordon snart gjort sitt. Äventyret Eldklotet kan nog vara det sämsta hittills om hur en asteriod som invånarna gör mynt riskerar att förstöra hela byn de lever i. Lee Falk och Sy Barry-reprinten Dödlig fristad är riktigt usel enligt en standardmall: Bovar skapar en fristad som Fantomen ska förstöra. Herman Hedning är inte ens nära att vara rolig.
Jag hoppas verkligen att redaktionen går vidare med de idéer som verkar finnas om att lansera nya franska serier som biserier. Tidningen behöver både bättre Fantomen-äventyr och bättre biserier.
Illustration: César Spadari
Förlag: Egmont Kärnan
Betyg: 2/5


En existentiell fråga som jag då och då funderar kring rör den 21:e Fantomen och hans död. För Den Vandrande Vålnaden är dödlig och måste dö så att en ny kan ta över. Det största skälet till varför den 21:e Fantomen måste dö är att Fantomen är bunden till verklig tid till skillnad från Stålmannen eller Läderlappen. Den första Fantomen svor eden 1536. De följande Fantomerna har alla levt under en bestämd tidsperiod ända fram till den 20:e Fantomen. Den 21:e Fantomen fick avsluta sina studier och en lysande karriär i amerikansk fotboll när den 20:e Fantomen dog. Fantomen År 1 placerade den 21:e Fantomen i början av 60-talet och han bör då ha varit strax över tjugo år. Alltså borde vår nuvarande Fantomen vara över 65 år. Även för ett fysiskt fenomen som Fantomen måste det vara svårt att hålla den fysik som krävs av Fantomen. Det är alltså hög tid att han lämnar över till sina barn, Kit och Heloise. Den 21:e Fantomen är iofs sig den som vi läsare förknippar med Fantomen han har ju hängt med i 73 år. Men seriens verkliga styrka är Fantomens historia med ett obrutet led av Fantomer sedan 1536 där varje har sin tid, vår Fantomen är bara en del i den långa Fantomen-ätten. Generationer ska följa. På Fantomen.com har det den senaste tiden förts en intressant diskussion om 
En series väg från ax till limpa kan ta tid. Jag nämnde i
Här är konceptet (och medge att det är coolt): För tio år sen invaderade rymdvarelserna. Vi hade ingen chans, planeten ödelades och plundrades, några få överlevande klarade sig genom att hålla sig undan i underjordiska bunkrar eller i vildmarken. Idag: alla rymdisarna lämnar planeten, samtidigt, utan förvarning. Kvar finns en pajad planet och en förvånad mänsklighet. Två stora frågor: Varför stack de? och Vad gör vi nu? Resurrection följer ett antal överlevande (en ensamstående morsa, USA:s nuvarande ”president”, en forskare specialiserad på aliens med en stor hemlighet, och några till) på deras väg mot ett stabilt samhälle och en lösning på alien-mysteriet.



