Två rutinerade herrar står bakom Brännpunkt Barbados. Hans Lindahl och Claes Reimerthi har gett oss Fantomen-läsare flera fantastiska läsupplevelser. Lindahl är tyvärr inte en lika bra manusförfattare som tecknare (svårt iofs) och Reimerthi har gått lite på tomgång på sistone förutom äventyren om Cernwulf. Brännpunkt Barbados är dock ett bra äventyr med korrupt FN-personal och framförallt general Bababu som ännu inte gett upp ambitionen att bli Bengalis egen Big Man något Fantomen förhindrat tidigare. Det finns en viss spänning i äventyret och det är kul att se Fantomen och Diana jaga bovar tillsammans även om Diana var lite våpig vilket hon inte ska vara. Jag blir framförallt nyfiken på vad Bababu har i kikaren. Utan att spoila något så lär nästa del bli något utöver det vanliga. Du förstår vad jag menar om du läst sista pratbubblan på sidan 34 :). Jag ser verkligen fram emot det äventyret.
Fortsätt läsa Fantomen #5/2010
Betyg: 3/5
Humorserier är något jag sällan läser och recensioner av humorstrippar är öht sällsynta på shazam.se. Jag undrar om det finns någon? Ibland dyker det upp serier som inte går att motstå. Jag gillade Lina Neidestams serier i Hjälp! och blev därför nyfiken på Zelda som sedan slutet av förra året finns i samlad form. Zelda är Neidestams debutalbum och handlar om Zelda, en idealistisk bloggande åttiotalist som har kroniskt svårt att nå upp till sina ideal. Men det innebär inte att hon på något sätt är beredd att ge upp sin dagliga kamp mot patriarkatet och heteronormativiteten. Zelda hänger med kompisar, beklagar sin brist på pengar och umgås med sin pojkvän (hon är dock noga med att poängtera att de inte är ihop). Zelda gör också diverse utflykter för att berika sig.
Sist av typ alla i hela världen (åtminstone bland de som läser serier) har jag upptäckt hur mycket bra serier som Vertigo ger ut. DMZ har pågått ett tag och är uppe i sju samlingar och 50 lösnummer. Brian Wood är ett ganska intetsägande namn och därför hade jag inte lagt det på minnet och därmed missat att han gjort flera serier som jag är sugen på men ännu inte läst som Northlanders och Local. Dessutom har han gjort Demo och The Couriers och ytterligare ett antal serier.
Årets bokrea närmar sig och landets bokmalar gör sig redo. För serieälskaren brukar rean inte innehålla så mycket intressant och dessutom är serierna alltid placerade i kategorin Humor och Presentböcker vilket alltid irriterar mig. Bokia och Akademibokhandeln/Bokus hade endast någon pliktskyldig samling med Elvis å Hälge att erbjuda. AdLibris hade dock lite intressantare titlar. Tokfläskiga Rocky 10 år: Samlade serier 1998-2008 för 199 kr är billigt. Den svenska utgåvan av Peter Bergtings The Portent känns närmast som en stöld för 36 kr. Joanna Rubin Drangers Fröken Livrädd och Kärleken för 19 kr är mycket serie för lite pengar. Även AdLibris har sina pliktskyldiga Elvis och Rocky. Dessutom finns det två volymer av Roy Thomas The Chronicles of Conan för 66 kr st och Dave Gibbons The Originals för 98 kr. Svenska seriekollektivet C´est Bob Kulturs C´est bon Anthology nr 1-8 reas för under halva priset. Totalt sett inte mycket att jubla över och de som bor i Sthlm har nog större glädje av de reor seriebutikerna där har med jämna mellanrum. 
Lisa Wibom har startat 
Att kunna utrikiska språk är en fördel om man vill få möjlighet att läsa ett bredare spektrum av serier än vad som finns om man bara behärskar svenska och engelska. Jag tänkte därför guida till franska, tyska och norska förlag och vad de ger ut för det är de utrikiska språk jag förstår. Först ut är vårt broderland Danmark. I Danmark gavs det ut ett närmast ohemult antal franska serier på 80-talet och även om luften gick ur även den danska albummarknaden så upphörde aldrig utgåvorna på det sätt de gjorde i Sverige. Jag kommer att gå igenom de danska förlag jag känner till för att visa vilken utgivning de har. Bokus och AdLibris saluför titlar från alla förlag utom G Floy Studio, Donovan Comics och Faraos Cigarer. Om du besöker Köpenhamn kan jag rekommendera 
Albumet är en allegori och handlar om hur fyra lejon på Bagdads Zoo blir fria sedan amerikanerna bombat Bagdad våren 2003. De är för första gången fria men friheten innebär för dem en kamp för att överleva. Deras överlevnad hotas både av kriget, andra djur å bristen på mat. Brian K. Vaughan är en av de mest hyllade Vertigoförfattarna med både Ex Machina och Y- The Last Man på sitt samvete. Även Pride of Baghdad har hyllats på bred front så jag hade rätt höga förväntningar på albumet.
Nätet är en ypperlig källa för att upptäcka serier som man annars garanterat missat. Förra månaden länkade Robot6 till olika årsbästalistor. En för mig helt okänd serie med en oemotståndlig titel, Pinocchio Vampire Slayer, förekom på en del av listorna. Ett köp var oundvikligt. Van Jensen och Dusty Higgins har gjort en fortsättning på Carlo Collodis klassiska bok. Pinocchio Vampire Slayer tar sin början där boken slutade. Allt är inte som det ska i den lilla staden Nasolungo. Gepetto har mördats av vampyrer och Pinocchio börjar därför tillsammans med snickaren Cherry och den åldrade blå fén Canpanella bekämpa vampyrerna. Byinvånarna tror dock inte Pinocchio trots att hans näsa inte växer. Den enda som tror på honom är Carlotta som Pinocchio är förälskad i. Pinocchio gör dock ett finfint jobb som vampyrslaktare, han har ju ett outömligt förråd av pålar att spetsa vampyrerna med. Det är bara att ljuga så växer näsan varpå Pinocchio bryter av den och spetsar vampyrerna som då brinner upp. En minst sagt annorlunda version om än inte lika vriden som Winshluss Angoulêmevinnande 
