Vi testar ett nytt upplägg här och recenserar en film baserat på de frågor som vem som helst förutom jag själv för ställa. Nu blev det ju inte så mycket tid för frågeställning, men jag orkar inte vänta längre och måste så att säga smida medan järnet är varmt. Så, dags att sluta tänka på hur fräsig Pacific Rim var och istället fokusera på den andra solofilmen med Hugh Jackman som Logan a.k.a. The Wolverine.

Den här recensionen är helt utan spoilers, men för att ge lite bakgrund så kommer här en sammanfattning av storyn: Wolverine har lagt klorna på hyllan. Han måste åka till Japan. Där måste han slåss igen.

Nu åker vi:

Behöver man ha sett de tidigare filmerna?

Nix, det behöver man inte. The Wolverine har ingen som helst koppling till X-Men Origins: Wolverine, så har du inte sett den så har du absolut inte missat någonting. Det är nästan som att manusförfattarna för den här nya filmen medvetet valt att absolut inte referera alls till den första filmen, så man kan – vilket jag gärna gör – låtsas att den första filmen inte ens existerat.

Det finns dock en koppling till de tidigare X-Men-filmerna, dvs X-Men 1-3, som ju tyvärr avslutades extremt mediokert med X-Men: The Last Stand. Man skulle kunna säga att The Wolverine är lite av en fortsättning på The Last Stand, men en helt fristående sådan som inte kräver att man sett trilogin innan. Utan att spoila något så kan jag säga att kopplingen är att Wolverine lagt superhjältandet på hyllan efter det som hände i The Last Stand, och att han fortfarande plågas av mardrömmar från vad som hände där. Hur som helst, har du inte sett någon av de tidigare X-Men-filmerna så kan du ändå se The Wolverine. Filmen står på egna ben och du kommer att förstå allt som händer.

Hur ligger den till jämfört med tidigare Wolverine-filmer?

Jämfört med X-Men Origins: Wolverine så är The Wolverine ett smärre mästerverk, men om du inte redan visste det så är ju den första Wolverine-filmen en av de allra sämsta moderna superhjältefilmerna. Visst, den har några få scener som gör den bättre än till exempel de båda Fantastic Four-rullarna, Spider-Man 3 och Daredevil, men den är fortfarande så pass dålig att jag fortfarande kan bli på dåligt humör när jag tänker på att den säkert gått igenom flera hundra personer som uppenbarligen tyckt att ja, det här blir ju jättebra, innan den släpptes.

Är det den bästa rullen med den hårdaste kanadicken av alla?

Den är som sagt väldigt mycket bättre än Origins-filmen, men det är inte den bästa filmen som Wolverine förekommer i. Jag tar 100% för givet att ALLA håller med mig om att den bästa mutantfilmen som Wolverine medverkar i är X-Men 2. jag räknar inte med den minimala cameo han gjorde i X-Men: First Class, som för min del är den allra bästa mutantfilmen hittills.

Är det bra manus?

Bra fråga (från min fästmö som inte ville se filmen med mig). Om jag måste svara ja eller nej så måste nog svaret bli nej. Med detta inte sagt att filmen som sådan är dålig, eller att manuset är helt uppåt väggarna vedervärdigt, men jag har en i min mening god anledning till att svara nej på frågan. Då manuset är baserat på och inspirerat av Chris Claremonts och Frank Millers KLASSISKA Wolverine-story från 1982 (som helt sonika heter Wolverine) så hade i alla fall jag väldigt höga förväntningar på manuset. Nu har vi inte tid att gå in i detalj på Claremonts och Millers Wolverine, som jag själv läste första gången 1990 då den gavs ut i den helt fantastiska superhjältetidningen Marvels universum, men i korthet så kretsar den kring just den konflikt jag nämnt tidigare: Kampen mellan den disciplinerade krigaren och den blodlystne besten. Originalstoryn introducerar karaktärerna Mariko Yashida, hennes far Shingen, ninjan Yukio och ninjaklanen The Hand, som alla är med i filmen, men någonstans där så drar filmen iväg åt ett annat håll. MEN VARFÖR SKA DET VARA SÅ!? Om det finns någon som läser detta som har någon sort insyn i filmmanusförfattandets ädla konst, kan du avslöja varför filmadaptioner oftast skrivs om, TROTS att originalmanuset utan tvekan skulle fungera ypperligt även på film? Finns det någon juridisk anledning, eller handlar det om en ren och skär egotripp där filmmänniskorna inte kan låta bli att grisa med manuset? Är problemet kanske att folket med pengarna har ofelbart dålig smak och använder sitt inflytande för att påverka filmmanuset? Vad anledningen än är så är filmen The Wolverine så mycket sämre än dess inspirationskälla att jag blir lite ledsen när jag tänker på hur bra det kunde ha blivit. Ny syns det inte, men när jag skriver det här så grinar jag lite av tanken på att manusförfattarna lyckats missa i stort sett allt som var bra med konflikten mellan Wolverine och Yashida-klanen.

Att de sedan även gör som i så många andra superhjältefilmer och bara inte kan motstå frestelsen och måste grisa ihop manuset med helt onödiga karaktärer behöver vi kanske inte gå in så mycket på, men frågar du mig så tillförde Viper och Silver Samurai absolut ingenting till filmen, och det är bara ett totalt slöseri att slarva bort två annars rätt intressanta karaktärer på totalt intetsägande biroller.

Hur mycket missar man om man bara läst Wolverine i olika teamups?

Ingenting, och jag menar att det är på grund av att filmversionen av Wolverine är en helt annan karaktär än serieversionen. Du kan definitivt se The Wolverine utan att ens ha varit i närheten av en serietidning. Låt mig utveckla: Jag tror att filmversionen av Wolverine alltid velat vara som serieoriginalet, men att de aldrig hittat riktigt rätt. Kanske är den en manusfråga, eller så hänger det på Hugh Jackmans prestation. Jag tror på en mix av de båda. Det jag kan sakna – då jag alltså tycker att serieversionen är bättre – är Wolverines interna dragkamp mellan den disciplinerade samurajsuperhjälten och den mordiska vilddjurssidan. Förutom att han är rätt badass med läkefaktor och elaka klor så är det ju kontrasten i hans personlighet som gör honom intressant, och det tycker jag att de i stort sett slarvat bort i filmerna. Nåja, det blev ett sidospår. Man missar absolut inget om man bara läst teamups med Wolverine.

Bygger den på några kända tidigare storylines från Marvel?

Yes, Chris Claremonts och Frank Millers Wolverine från 1982. Har inte kollat, men den finns definitivt i samlad form, säkerligen som någon sorts classic eller masterwork. Köp, läs och bli förbannad över tanken på hur mycket bättre filmen kunde ha varit.

Hur många outfits har ormkvinnan på sig?

Om jag inte minns fel så byter Viper outfit i varje klipp, så det blir väl ett par tusen.

Sevärd?

Ja, det tycker jag väl ändå. Nu låter det ju som att jag klagar på i stort sett allt i filmen, men det är främst för att jag anser att filmen inte lyckas leva upp till inspirationskällan, och för att Hugh Jackmans Wolverine inte riktigt är det jag skulle vilja ha. Kanske är det inte helt objektivt att bedöma en film utifrån de premisserna, men jag personligen har svårt att se det på något annat sätt. Om jag skulle försöka glömma all bakgrundsinfo som jag trots allt sitter på så skulle jag nog säga att The Wolverine är en underhållande och tillräckligt välgjord actionrulle för att vara sevärd. Ser du den på bio så ska du i vanlig ordning skita i 3D:n, som är totalt intetsägande. Jag ger filmen en svag 3:a i betyg och kan såklart inte låta bli att köpa den när den kommer ut på Bluray.

PS. Som vanligt när det gäller Marvel, stanna en stund under eftertexterna. Det är det allra bästa med hela The Wolverine.