Inlägg taggade ‘Hubert’

Recensioner

The Ogre Gods, Vol. 1: Petit

fredag 24 januari, kl 23:41 av 0 kommentarer

Petit är jättekungen Gabaals yngste son men han är så liten att man nästan kan ta honom för en människan. Hans storlek är ytterligare ett tecken på degenereringen inom kungafamiljen på grund av inavel och hans far anser därför att hans blotta existens är en skamfläck som måste avlivas, men Petits ömma moder, drottning Émione, är av motsatt åsikt. Hon ser familjens räddning och hoppfulla framtid i sin lille son om han avlar barn med mänskliga kvinnor, precis som jättarnas stamfader gjorde en gång i tiden och hon tänker beskydda honom till varje pris. Detta klarar hon dock inte själv utan får god hjälp av kungens faster Desdée, familjens äldsta och största medlem, som vanärat familjen på grund av hennes kärlek till människan, som de övriga jättarna, på sin höjd, anser duger bäst som arbetskraft eller föda. Lille Petit växer upp hos Desdée men slits mellan sin hunger på människokött, moderns tankar på att han ska bli en frälsare och sätta nya jättebarn till världen samt Desdées sympatiska och humanistiska syn på människan och framförallt konsten. Ingen accepterar honom, varken jättar eller människor och kommer han undkomma sin monstruösa familj innan de slukar honom med god aptit?

Fortsätt läsa The Ogre Gods, Vol. 1: Petit

Manus: Hubert
Illustration: Bertrand Gatignol
Förlag: Lion Forge Comics
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Skönheten- svindlande begär

onsdag 21 november, kl 10:28 av 0 kommentarer

skonheten-kerascoetKolik förlag fortsätter sin välkomna utgivning av franska serier. Denna gång är det Skönheten- svindlande begär med manus av Hubert och teckningar av den franska duon Kerascöet. Av duon finns sedan tidigare Svart tomtebloss på svenska och på engelska finns två samlingar av Miss Don’t Touch Me. Skönheten utspelar sig på medeltiden och handlar om Sillen, av många ansedd som den fulaste unga kvinnan i byn, som efter ytterligare en förnedring av en slump befriar en fe. Som tack får Sillen önska sig vad hon vill och hon önskar att hon var vacker. Féen infriar hennes önskan genom att Sillen iofs inte förändras men att när andra ser henne så ser de skönheten personifierad. När Sillen vaknar ser hon ut som vanligt och är oerhört besviken på féen men när hon kommer hem till byn börjar männen bete sig som galningar och kvinnorna visa avundsjuka. Sillen och hennes mor tvingas fly från byn men modern omkommer tragiskt under jakten. Sillen är nu helt ensam och utlämnad åt bybornas lustar men räddas av den lokale herremannen som även han förälskar sig i Sillen. Ryktet om Sillens skönhet sprids dock och snart vill en kung ha henne hellre än allt annat vilket kan leda till krig. Vilka avsikter hade egentligen féen som gav Sillen hennes upplevda skönhet?

Kerascëts stil skiljer sig en del från den i Svart tomtebloss och ännu mer från Miss Don’t Touch Me vilket visar hur mångsidiga de är. Skönheten är till alla sin ingredienser en klassisk saga. Kanske är det att en hel del känns igen från andra sagor, kanske är det att berättelsen sig inte är lika grym som i Svart tomtebloss men Skönheten – svindlande begär fascinerar mig inte på samma sätt. Måhända orättvist men jag har verkligen gillat det jag läst av Kerascöet tidigare skarpt. Med det inte sagt att Skönheten- svindlande begär är dålig, tvärtom den är bra även om den inte når samma höjder. Hur först Sillens fulhet blir föremål för åtlöje och hur hon gradvis förändras av sin skönhet och framförallt hur omgivningen tappar vett och sans är både underhållande och förfärande. Det blir förstås även lite intrigerande med stora följder och liksom i övriga serier jag läst av duon så finns det gott om svärta och betydligt färre muntra infall. Det finns som i alla andra sagor moraliska aspekter i berättelsen men de är inte skrivs inte på näsan vilket alltid är en fördel. För att återknyta till teckningarna så är de även här riktigt bra i en mer nedtonad stil jämfört med deras tidigare serier, färgläggningen är även den riktigt bra. Skönheten- svindlande begär är en mörk saga där jag hoppas att de framtida delarna kommer att bjuda på än mer dramatik och intriger.

Manus: Hubert
Illustration: Kerascöet
Förlag: Kolik förlag
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Spirous äventyr 50: Zarkonerna anfaller

torsdag 16 december, kl 21:40 av 2 kommentarer

spirou50_zarkonernaSpirou är en klassiker bland de fransk-belgiska klassikerna. Franquins Spirou gick nyligen i Fantomen och Egmont håller på med en återutgivning av Franquins Spirou och  ännu äldre versioner. Jag läste en del Spirou när jag var yngre och gillade verkligen serien. När den nyligen gick i Fantomen så tyckte jag att den var sådär. Den hade iofs åldrats med värdighet men jag skummade oftast igenom äventyren. Inte ens Buddhas fånge som jag gillade när jag var yngre var så bra som jag mindes vilket iofs är fallet med det mesta man återser. Jag har inte läst några av de senaste Spirou-albumen i den vanliga serien, det jag läst om dem har inte varit så positivt överlag. Däremot är de specialserier som ges ut i bl.a. Frankrike och Tyskland intressantare. Emile Bravos berättelse om hur Spirou blev Spirou är ett mästerverk och jag hoppas att Fabien Vehlmann och Yanns Operation Fledermaus som ligger i läshögen och tidsmässigt är en fortsättning kommer att vara nästan lika bra.

Fortsätt läsa Spirous äventyr 50: Zarkonerna anfaller

Manus: Fabien Vehlmann
Illustration: Yoann
Färgläggning: Hubert
Förlag: Egmont Kärnan
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer

  • Laddar...