Efter att ha läst en hel del kommentarer om de trailers som nyligen släppts för de kommande animeversionerna av Wolverine och Iron Man så började fundera lite. Jag blev uppriktigt förvånad över att väldigt många av de kommentarer jag läst (både här på Shazam och på Youtube) kretsar kring att Wolverine inte ser ut som han gör i serierna och att känslan är helt fel. Jag fattar inte! Är det många som förväntade sig att det skulle vara en rörlig version av Marvels Wolverine, där en sur 45-årig kanadensare med ugglefrisyr slåss mot Sabretoothe eller någon annan som är mer eller mindre immun mot oförstörbara klor? Om de hade velat göra en sådan film så hade Marvel antagligen valt att producera den själva istället för att välja att göra en anime av det.

Jag tror inte man ska förvänta sig klassiskt amerikanskt serieberättande i en animeversion av exempelvis Wolverine, då anime och västerländsk animerad film har två helt skiljda sätt att både berätta en historia och bygga en karaktär. Vidare så bör själva syftet med att lyfta ut en etablerad karaktär ur sin ursprungliga kontext inte vara att försöka göra exakt samma sak som redan gjorts i originalet, det bör istället vara att ta ett vinnande grundkoncept och se om det kan vidareutvecklas och fungera även i en annorlunda form. Det är exempelvis här som jag personligen tror att en anime-remake av Wolverine är en bra idé. Att sedan låta Wolverine vara en tonåring som slåss mot ninjor i feudala Japan istället för att vara en medelålders man som slåss mot ninjor i nutida Japan tycker jag bara är intressant, så länge de behåller det mest fundamentala (mördarklor och läkekrafter).

Angående skillnaderna mellan västerländska och asiatiska serier så är en av de större att de asiatiska, både inom manga och anime, inte sällan har ett större perspektiv på berättandet än vad exempelvis den ”vanlige” Marvel-läsaren kanske är van vid. Tid är en av de större skillnaderna, och här tycker jag faktiskt ofta att manga är bättre än amerikanska serier. Ta (min personliga favorit) Battle Angel Alita som exempel: I seriens början så är Alita relativt ung, skulle gissa på att hon är runt 14 år. Nu, efter cirka 20 samlingsvolymer, är hon i 30-årsåldern och har utvecklats en hel del sedan seriens start. Utöver det så är alla de som dött under resans gång (och det är en hel del) fortfarande döda. Jämför detta med vad som hänt med Wolverine genom hans otaliga äventyr samlade i hundratals volymer under senaste 35 åren. Inte särskilt mycket när man tänker efter. Nu kan man ju i och för sig försvara det med att säga att just Wolverine inte åldras tack vare sin läkeförmåga och så, men detsamma gäller för resten av X-Men och i princip för alla hjältar och skurkar hos Marvel. Det är ju dock inte helt statiskt hos Marvel, folk får ju trots allt barn ibland och exempevis Spiderman har väl iallafall åldrats 10 år sedan han fick sina superkrafter (för 47 år sedan).

Anledningarna till de här skillnaderna mellan västerländska och asiatiska serier tror jag är flera. En av de viktigare skillnaderna lär vara att exempelvis karaktären Wolverine ägs av ett företag, Marvel, medan karaktären Alita ägs av en enda person, Yukito Kishiro. Kishiro har med andra ord rätten och den artistiska friheten att göra vad som helst med Alita, medan Marvel sannolikt är rätt så restriktiva med att låta sina författare (som kommer och går) göra något alltför radikalt med enetablerad, väldigt populär och därmed pengadrivande karaktär (vilket var huvudanledningen till att flera av Marvels superstars i början av 90-talet valde att hoppa av och starta upp det självständiga bolaget Image Comics, men det är ett helt annat inlägg). En ytterligare anledning skulle kunna vara kontinuitetsproblem hos Marvel. Om Wolverine skulle åldras så skulle alla andra berörda karaktärer hos Marvel behöva åldras i samma takt, och det skulle nog bli rätt meckigt att försöka synka alla författare och illustratörer så att de har löpande koll på var alla befinner sig i livet vid ett visst tillfälle. Inte minst med tanke på allt tidsresande och hoppande i andra dimensioner som Marvel gillar att ägna sig åt.

Nu kanske det låter som att jag kritiserar Marvel och det amerikanska berättandet rätt hårt här, men vi ska inte glömma att jag varit ett fan av amerikanska superserier sedan mitten av 80-talet, och jag diggar dem fortfarande. Har även ett nästan lika långt förhållande till anime (Starzinger, Cobra, Rai Grottpojken etc.). Ett drömscenario för mig har länge varit en mix av amerikanska superhjältar och asiatiskt berättande, och i och med kommande Wolverine och Iron Man så kanske vi är ett steg närmare.

Värt att tillägga gällande alla klagomål på att Wolverine ser ut som en fjortis och att inget känns rätt här i världen: Wolverine-trailern är faktiskt inte menad för oss i väst, utan är riktad till marknaderna i sydöstra Asien (Japan, Sydkorea). Kanske inte så konstigt då att det inte funkar riktigt för många här. Avslutningsvis (äntligen), några ord från Warren Ellis som skriver manus för Wolverine à la anime angående den trailer som ingen förutom jag verkar gilla:

Note test animation: it’s intended to show off the style of the piece only. Nothing in here reflects the actual content, just the design and the aesthetic and the animation. The story itself will be loosely based on the WOLVERINE miniseries by Chris Claremont and Frank Miller from the early 1980s.