Arkiv för kategorin ‘3’

Recensioner

Zorn & Dirna #2: Kronprinsen och räven

måndag 14 december, kl 07:45 av 0 kommentarer

zorn__dirna_2_omslagZorn & Dirna är en fransk fantasyserie som här i Sverige ges ut av Albumförlaget. Av upphovsmännen är rimligtvis Jean-David Morvan den ende som är känd för en bredare allmänhet eftersom han skrivit manus till de senaste Spirou-albumen som översatts till svenska. Första delen, Valsverken, gavs ut i våras. Ett utdrag ur Kronprinsen och räven finns här. Zorn & Dirna handlar om en värld där döden besegrats och fångats i en spegel. Kungen som fångade döden befinner sig på en hemlig plats med spegeln och åldras inte längre. Det gör däremot den vanliga befolkningen men de dör inte utan ruttnar sakta men säkert. Därför måste de avlivas genom att halshuggas i valsverken. Detta innebär dock att den som dödar dem får ta över deras själar vilket skapar en del konflikter hos de stackars satar som utför arbetet.

Fortsätt läsa Zorn & Dirna #2: Kronprinsen och räven

Manus: Jean-David Morvan
Illustration: Bruno Bessadi, Vincent Trannoy
Färgläggning: Christian Lerolle
Förlag: Albumförlaget
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Frances, del 1

söndag 13 december, kl 08:27 av 2 kommentarer

frances_coverSvenska Joanna Hellgren uppmärksammades här hemma först då hon nominerats till ett pris i Angoulême. Frances gavs först ut i Frankrike innan Galago gjorde det enda rätta och gav ut albumet även i Sverige.

Frances handlar om den lilla tjejen Frances vars pappa dör, självmord eller olycka återstår för Frances att spekulera kring. Frances får lämna huset på landet där hon bott och sina kompisar för att flytta in till staden till sin faster Ada och sin farfar. Utöver dessa möter hon en annan faster och sina hemska kusiner, grannen Louise och försöker anpassa sig i skolan.

Fortsätt läsa Frances, del 1

Manus: Joanna Hellgren
Illustration: Joanna Hellgren
Förlag: Galago
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Haunt #3

torsdag 10 december, kl 08:33 av 1 kommentar

haunt_3Som ni kanske minns så tyckte Ferdinand att Haunt #2 var ett steg framåt från seriens allra första nummer, och jag tycker att den positiva spiralen fortsätter i det här tredje numret. En av de mest positiva sakerna tycker jag är att serien här släpper på gravallvaret och flera gånger faktiskt är riktigt rolig (utan att för den delen bli fånig). Jag har gillat de första två numren av Haunt, men det känns som om att serien till en början kanske tagit sig själv på lite för stort allvar. Skönt nu alltså att det bjuds på lite festligheter mitt i allt familjedrama, ultravåld, trubbel med gengångare etc. Storymässigt så börjar vi som läsare få mer insyn i vad som egentligen händer med Haunt och vad som skett i brödernas liv innan Kurt Kilgore gick och dog, men jag skulle överdriva om jag påstod att storyn är mycket mer än ok. Kirkman gör vad han ska, men än så länge så bjuds det egentligen inte på något som man inte sett förut. Det finns dock potential, och jag tycker absolut inte att Haunt är en dålig titel.

Rent visuellt så har jag från starten gillat det team Capullo, Ottley och McFarlane gör med Haunt, men något som känns rätt mossigt i det här numret är hur kvinnan som utsatts för biologiska experiment och nu hålls inlåst framställs som en kurvig och åmande donna i en minimal känning. Det känns mest pinsamt och väldigt mycket Image Comics à la 90-tal snarare än 2009. Bortsett från det så är Haunt en actionstinn fröjd för ögat. Sammanfattningsvis, några tillkortakommanden till trots så bjuder ändå det här tredje numret på tillräckligt myckt underhållning för att förtjäna en hyggligt stark 3:a.

Manus: Robert Kirkman
Illustration: Greg Capullo, Ryan Ottley
Tusch: Todd McFarlane
Förlag: Image Comics
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Siege: The Cabal

onsdag 9 december, kl 20:37 av 10 kommentarer

Jaha, då har Marvel (äntligen?) tryck på startknappen för sin nästa stora grej – Siege. Det börjar spricka i kanterna på Norman Osbornes ljusskygga skrytbygge The Cabal och det kommer nog inte dröja länge innan hela skiten rasar samman. Men innan det ska Marvel så klart bjuda på en i vanlig ordning inledande one-shot.

siege_the_cabal_coverSiege är ett mindre event i den stora pågående storylinen Dark Reign. Eventet kommer att fokusera på Osbornes attack och belägring av Asgard, åskguden Thors hemvist som nu mer svävar en meter över marken i amerikanska Oaklahoma. Istället för uppe i himlen som det gjorde förut.

Om eventet, som många tror, kommer innebära slutet för hela Dark Reign återstår att se. Men det som utlovats är en återförening av de gamla Avengers-medlemmarna Thor, Iron Man och Captain America (japp, Steve Rogers, alive and kicking). I ett försök att störta Osborne. Inget av detta får vi dock se i detta startskott. Denna one-shot handlar istället om vad som får Osborne att ta ett sånt djärvt beslut att ge sig på självaste asagudarna. Något som en viss grön personlighet i Osbornes psyke verkar ha en hel del med att göra.

Seige: The Cabal är väl inget man hoppar jämfota av glädje efter att ha läst. Samtidigt är en inget jättesömnpiller heller. En rätt menlös serie som fyller sin funktion att hålla ihop kontinuiteten i Marvels Dark Reign. Brian Michael Bendis vänder inte direkt in och ut på sig själv för att skriva en rafflande och spännande berättelse. Istället gör han det i en rätt lugn takt och tar gott om tid på sig för denna lilla trivialitet. siege_the_cabal_pageMan får känslan av att han skrivit serien mest för sin egen skull än för oss läsare. Att han skrivit den för att få till alla detaljer i den jättestory som han skrivit för Marvel sedan 2004. Man kan nämligen helt hoppa över denna one-shot och istället vänta på den riktiga minserien Siege som kommer nästa månad.

Bäst med den här serien är egentligen tecknaren Michael Lark. Han tecknar i en grov ruff stil och är antagligen mest känd för att tecknat Ed Brubakers run av Daredevil. Larks stil, hur mycket man än tycker om den, passar dock inte riktigt serier som denna som utspelar sig på hög politisk nivå. Han passar bättre för mörka regniga bakgator i Hells Kitchen. Så läs hellre Brubakers Daredevil istället om du vill ha en bra story till Larks snygga teckningar.

Manus: Brian Michael Bendis
Illustration: Michael Lark
Tusch: Stefano Gaudiano
Färgläggning: Matt Hollingsworth
Förlag: Marvel
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Recensioner

X-Necrosha

måndag 7 december, kl 17:23 av 5 kommentarer

X-Necrosha_SecondPrintingVariantLevande döda! Avlidna kollegor återuppstår! Goda är plötsligt onda! Wohoo, Blackest Night rules! Eller nej. Det här är ju Marvel. Är det så att Marvel rippar DC:s event rakt av och även de vill rida på den populära zombievågen? Kanske. För min del så spelar det egentligen ingen roll vem som rippar vem och varför, utan mer om det görs snyggt. Marvels Necrosha är hur som helst ingen direkt kopia av DC:s Blackest Night, även om det på ytan finns en hel del uppenbara likheter. Grejen med att återuppliva avlidna karaktärer känns ju som sagt rätt gjord, men i Marvels fall handlar det inte om zombiefiering, utan mer om en sorts högteknologisk radiostyrning. Samma fast annorlunda alltså.

Oneshotten X-Necrosha är inledningen på Necrosha, och här läggs grunden för de parallella handlingar som kommer att löpa genom tre X-titlar: X-Force, New Mutants och X-Men Legacy. Personligen så har jag än så länge bara följt New Mutants (hittills utkomna samlingar av X-Force står på inköpslistan då det verkar vara en rätt mörk och ösig serie), vilket antagligen är anledningen till att jag tycker att den delen av X-Necrosha är den bästa. Den smått komplicerade handlingen i korthet: Selene aka The Black Queen och hennes samling av mordiska mutanter har lagt vantarna på en variant av det tekno-organiska viruset (kolla vad Wikipedia har att säga om T/O-viruset), och använder det för att reanimera och förslava både goda och onda avlidna mutanter i jakten på världsherravälde (eller något liknande). Ondskefullt till fulla muggar med andra ord.

Bland de klassiska karaktärer som återupplivats syns här Pyro, Stonewall, Super Sabre och ungdomsklubben Hellions, men det man främst reagerar på är returen av forna X-män som Cypher, Caliban och Thunderbird. Det kanske är ett smått billigt knep att spela ut kortet med goda kollegor som tvingas bli onda och attackera sina vänner, men jag tycker faktiskt att det funkar riktigt bra här, och jag tror nog att Necrosha kan komma att bjuda på en hel del tuffa beslut och tårdrypande avslut. Skulle dock säga att X-Necrosha främst är för de läsare som har en rätt så långvarig relation till X-Men (både döda och levande), för som rookie kan det nog bli lite väl svårt att hänga med i vem som är vem och vilka man egentligen ska hålla på. För min del så blir det dock en genomsnittlig stark 3:a (X-Force och Legacy: 3/5, New Mutants: 4/5).

x-necrosha

Manus: Craig Kyle, Christopher Yost, Zeb Wells, Mike Carey
Illustration: Clayton Crain, Ibraim Roberson, Laurence Campbell
Förlag: Marvel
Betyg: 3++/5
Skriv en kommentar
Recensioner

The Adventures of Julius Chancer: The Rainbow Orchid, Volume One

fredag 4 december, kl 08:05 av 1 kommentar

julius1Jag hade varken läst eller hört talas om engelsmannen Garen Ewing (Dallas-vibbar :)) eller The Rainbow Orchid innan jag läste om den på en amerikansk blogg. Serien har en riktigt amibitiös hemsida och Ewing har tydligen stora planer (Ewings brukar ha det).

Ewings inspirationskällor är H. Rider Haggard, Arthur Conan Doyle, Jules Verne, Edgar P. Jacobs, Yves Chaland and Hergé. Det ger en fingervisning om vad han vill uppnå. Ewing påbörjade arbetet med serien redan i slutet av 90-talet men det var först i 00-talets mitt som det började hända saker på allvar och 2008 köpte Egmont rättigheterna. The Rainbow Orchid är planerad att omfatta tre delar på vardera 40 sidor och efter det hoppas Ewing få möjlighet att tecka fler äventyr med Julius Chancer.

Fortsätt läsa The Adventures of Julius Chancer: The Rainbow Orchid, Volume One

Manus: Garen Ewing
Illustration: Garen Ewing
Förlag: Egmont
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Dark Avengers #11

torsdag 3 december, kl 23:12 av 2 kommentarer

DarkAvengers_11Mysteriet i Dinosaur, Colorado fortsätter här i det elfte numret av Dark Avengers, och det visar sig att Osborn och hans Avengers är ute på riktigt djup is. Orsaken till alla försvinnanden och andra underligheter är nämligen en av Marvels allra mäktigaste karaktärer alla kategorier: Owen Reece aka Molecule Man. Molecule Man, som alltså kan göra vad som helst med allt och alla som har med molekyler att göra, har skapat en fristad i Colorado åt sig själv (och sina levande låtsasvänner), och han är inte alls särskilt förtjust över att bli störd. Med full kontroll över varenda molekyl så är Reece minst sagt ett stort problem för Dark Avengers, men exakt hur det slutar för våra ondsinta hjältar lär vi inte få veta förrän i nummer 12. Parallellt med Molecule Mans förehavanden så får vi även veta mer om Victoria Hands (Osborns högra hand) bakgrund, vilket helt klart ger lite mer djup åt henne som karaktär.

Brian Michael Bendis gör som vanligt ett habilt jobb med berättandet i den här serien, men det bjuds egentligen inte på något extra. Det är helt enkelt ett bra nummer, men troligen inget som någon kommer att lägga på minnet i det långa loppet. Visuellt så fortsätter Mike Deodato Jr leverera riktigt bra grejer, men något som gör det här numret lite extra intressant är att Molecule Mans inducerade drömsekvenser målats av Greg Horn i en väldigt avvikande stil. Effekten är visuellt stark samtidigt som den skänker lite extra krydda åt det som Molecule Man utsätter medlemmarna i Dark Avengers för. Summa summarum: Dark Avengers #11 är ett bra nummer, men mest för oss som hängt med sedan starten.

Manus: Brian Michael Bendis
Illustration: Mike Deodato Jr, Greg Horn
Förlag: Marvel
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Kingdom of the Wicked

onsdag 2 december, kl 21:07 av 0 kommentarer

kingdomofthewickedIbland blir jag sugen på en serie enbart för omslagets skull. Kingdom of the Wicked har just ett sådant toklockande omslag. D´Israeli (ev. släktskap med den premiärministern Benjamin vet jag inte) har gjort det riktigt bra. En helvetesscen som tagen från första världskriget men istället för män är det små nallar som springer fram i leran som är beströdd med leksaker och i bakgrunden silhuetten av en jättestor nallebjörn, allt i snygga färger. Mumma.

Edginton och D´Israeli är båda engelsmän och har tidigare samarbetat i serien Scarlet Traces. Eginton har tidigare skrivit bl.a. Aliens och Planet of the Apes-serier. D´Israeli har bl.a ritat Judge Dredd och Batman. Det här är dock första gången jag stöter på herrarna. Serien gavs först ut som en serie av förlaget Caliber på 90-talet och samlades sedan i en HC av Dark Horse 2004 så den har några år på nacken.

Fortsätt läsa Kingdom of the Wicked

Manus: Ian Edginton
Illustration: D'Israeli
Förlag: Dark Horse
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Strange Tales #2

onsdag 2 december, kl 09:07 av 0 kommentarer

Först en personlig betraktelse: hur bra koll man än tycker att man har är det alltid någonting som lyckas glida under radarn. Det kommer helt enkelt ut för mycket nya serier för att man ska hänga med på allt, även om man som jag idogt surfar på nätet, läser Previews och snackar med andra serieintresserade. Ibland missar man grejer, så är det bara. Som t Strange Tales2ex när jag vid senaste besöket hos min lokala seriebutik upptäcker en Peter Bagge-teckning stirra ned på mig från hyllan – va? En Peter Bagge-grej jag missat? Hur är det möjligt? En snabb bläddring ger vid handen att jag inte bara missat Bagge utan mycket annat – Strange Tales är en antologisamling om tre nummer (nu inne på #2, hoppas verkligen att jag kan hitta #1 som baknummer…) där Marvel bjudit in ett gäng indie/alternativserieskapare att göra sina egna versioner (oftast parodier, men ibland mer substantiellt än så) av Marvels hjältar – det är helt enkelt fråga om att det äääntligen blivit dags för en Marvel-version av DC:s Bizarro Comics och World’s Funniest (har ni inte läst dem så spring och köp genast – båda två innehåller f ö flera serier av shazam.se-favoriten Evan Dorkin). Och detta har alltså gått mig helt förbi, så jag har missat #1. Typiskt.

Fortsätt läsa Strange Tales #2

Manus: Nick Bertozzi, Tony Millionaire, R Kikuo Johnson, Jim Ruge & Brian Maruca, Jhonen Vasquez, Max Cannon, Jacob Chabot, Peter Bagge, Matt Kindt, Jonathan Hickman
Förlag: Marvel
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Reflections 1-3

måndag 30 november, kl 21:54 av 1 kommentar

reflectionsReflections är en av serierna i Fantagraphics Ignatz-serie som den italienske serieskaparen Igort står bakom. Reflections är den första Ignatz-serien som avslutats i och med tredje delen. Marco Corona har jag eventuellt läst något av tidigare i Galago men jag är inte hundra. Han verkar annars mest känd för en seriebiografi över mexikanska konstnären Frida Kahlo. Reflections handlar om den unga Miranda som minns sin barndom men även om hennes yngre sjuklige bror, Riccardo. Miranda minns de händelser som format henne och hennes förhållande till mormor, morfar, brodern, fadern och modern.

I sina bästa stunder är serierna i Ignatz-serien riktigt bra (Baobab, Wish you were here) eller t.o.m. mästerverk (Ganges). Reflections är sprött tecknad och färgsatt med blåtoner. Stämningsfullt och snyggt om än annorlunda än de flesta serier jag läser för närvarande. Det hela påminner en hel del om hans landsman Gipi. Själva historien om Miranda är inte så intressant i mitt tycke. Mycket lämnas öppet åt läsaren att tolka och läsa in saker i, vilket iofs inte är något negativt. Till det positiva utöver det visuella så hör den känsliga skildringen av Mirandas förhållande till sin familj och Riccardos underhållande piratfantasi i andra delen där symboliken är uppenbar. Det ska sägas att jag bara läst Reflections en gång. Om jag hade haft tid och ro för en andra genomläsning hade kanske de starka känslorna framträtt tydligare och andra detaljer i berättelsen blivit uppenbara fram. Kanske inte.

Manus: Marco Corona
Illustration: Marco Corona
Förlag: Fantagraphics
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer