På 70-talet var berättelser på temat efter katastrofen minst lika populära som idag. Ett av de mer minnesvärda exemplen i serieform är Kamandi, DC och Jack Kirbys svar på det välförtjänt jättepopulära fenomenet Planet of the Apes. Initierade källor hävdar än idag att Kirby själv aldrig såg filmerna, något som emellanåt känns ganska svårt att tro under läsandet av serien. Men det är ett sidospår vi kan lämna därhän. 2017 firas hundraårsjubiléet av Kirbys födelse bland annat med att DC sätter Kamandi i strålkastarljuset med en serie om tolv nummer där en uppsjö namnkunniga skapare skriver och tecknar varsitt kapitel som avslutas med en cliff hanger det blir upp till nästa gäng att lösa. Andreas har berättat mer om bakgrunden till projektet i sin anmälan som du hittar här. Fortsätt läsa Kamandi Challenge Special # 1 och Kamandi Challenge # 1
Illustration: Keith Giffen, Scott Koblish, Dale Eaglesham
Förlag: DC
Betyg: 3/5
The Lost Boys # 1
Lobster Johnson och hans främste tecknare Tonči Zonjič återförenas efter en alltför lång tid av nästan total separation. Sedan Get the Lobster! kom ut under 2014 har Zonjic endast gjort omslagen till den trio tidningar som släppts med ojämna mellanrum. Nog för att dessa one shots tecknade av Troy Nixey, Kevin Nowlan, Toni Fejzula och Peter Snejbjerg hållit en hög klass, men att kalla Metal Monsters of Midtown ett kärt återseende blir ändå något av en underdrift. Manusförfattaren John Arcudi tar ett blad från en bok av Norvell Page. Merparten av likheterna med den senares The Spider-roman Satan’s Murder Machines slutar dock vid förekomsten av stora robotar. Eller? 
Black Widows förra serie, skriven av Nathan Edmondson och tecknad av Phil Noto, bjöd på en blandad kompott när det gäller handlingen men med utsökta illustrationer av Noto. 20 nummer blev det totalt innan Secret Wars rörde runt i grytan och nu är Natasha Romanoff tillbaka igen med Mark Waid och Chris Samnee vid rodret. Waid och Samnee har skaffat sig en plats i serievärldens finrum med sin utmärkta, långa och prisbelönta run med Daredevil som sträckte sig över tre år (Waid började skriva den redan 2011 men Samnee kom inte in i leken förrän i #12). Jag har läst några volymer av deras Daredevil, men av samma anledning som jag fortfarande inte läst Bendis/Maleev och Brubaker/Larks volymer (för mycket att läsa och för lite tid) kommer det att dröja innan jag är klar (Bra sommarprojekt, Andreas! En hel hög med bra Daredevil-serier!). Däremot älskar jag Waids run (tillsammans med den saknade Mark Wieringo) med Fantastic Four från början av 2000-talet och Chris Samnees underbara, men ännu inte avslutade, serie Thor: The Mighty Avenger (med författaren Roger Langridge) från 2010. Frågan är nu om dessa båda herrar klarar av av leverera en bra version av Marvels mesta och bästa hemliga agent?
Redan som liten insåg Roy att han inte var som alla andra. När alla andra barn som tittade på Western-filmer hejade på sheriffen hejade han på bankrånaren. Skurkarna hade alltid coolare kläder, bättre skämt och snyggare frisyr. Han gillade helt enkelt inte regler och avslöjade snart livets stora bluff: Skaffa dig bra betyg för att kunna börja på en bra utbildning, för utan utbildning inget jobb. Du behövde ett jobb så du kunde köpa dig ett hus, som sedan fylldes med fru och barn. Om du gjorde allt detta blev du en präktig samhällsmedborgare som aldrig slutar betala på studielån eller huslån, för att inte tala om alla skatter. Roy bestämde sig tidigt för att han ville ha hela kakan med så lite ansträngning som möjligt, och upptäckte snart precis vad han ville bli: Polis. Den som verkligen får bryta reglerna är den som skapar dem. Du säger åt andra vad de ska göra och inte tvärtom. Du får lov att slå vem du vill och till och med skjuta dem ibland och det finns gott om chanser till avancemang. Du kan gå rakt in i ett bankvalv och få pengar under bordet för rätt information, för att inte tala om att du betraktas som en hjälte.
I en framtid präglad av krig, galenskap, fattigdom, hat och sjukdomar försöker några människor hitta lösningen på alla problem, men lyckas bara med att förstöra alltihop. Ett internationellt forskarteam uppfinner ett serum som blockerar den delen av hjärnan som gör att vi tror på Gud och saken är biff, förutom att allt går åt helvete och hela planeten regredierar från nutid till urtid. I den dystopiska värld som följer i efterverkningarna av serumet hittar vi Raja: en ung ”Still sapien” som i flera år försökt hitta ett botemedel mot mänsklighetens olycka och som nu fått reda på att lösningen finns i San Francisco där serumet ursprungligen skapades. På sin resa lyckas hon klara sig från neadertalare, mammutar, sabeltandande tigrar och andra bestar utan att någonsin stöta på en enda människa. Hon önskar att det hade förblivit så.
Mycket är verkligen helt nytt och annorlunda i Marvels nya All-New, All-Different-universum: Sam Wilson är Captain America, Jane Foster är Thor, X-23 är Wolverine och Amadeus Cho är ingen mindre än Hulk. Världens åttonde smartaste människa är en supersmart tonåring, skapad av Greg Pak och Takeshi Miyazawa, som varit sidekick åt både Hulk och Hercules och med tanke på att Pak nu tagit över serien Hulk igen, efter en lång och mycket lyckad sejour med storyarcs som Planet Hulk och World War Hulk, känns det helt naturligt att Cho äntligen får stå i rampljuset.
