Välkomna till ett nytt avsnitt av Veckans omslag! Här presenterar jag i vanlig ordning de i mina ögon snyggaste omslagen från veckans skörd från förlagen i staterna.
Den här veckan bjuds det på Black Adam, Alice i Underlandet, mycket Catwoman samt monster under sängen. Mycket nöje!
Välkomna till ett nytt avsnitt av Veckans omslag! Här presenterar jag i vanlig ordning de i mina ögon snyggaste omslagen från veckans skörd från förlagen i staterna.
Den här veckan bjuds det på två Daredevils, knipa, Harvestman, Little Monsters samt Batman Beyond. Mycket nöje!
Varmt välkomna till ett nytt avsnitt av Veckans Nyheter! Här presenterar jag previews av nya nummer på seriehimlen, gamla favoriter som återvänder och andra små läckerheter som dykt upp under veckan som har gått.
THE OLD GUARD: FORCE MULTIPLIED #1
Manus: Greg Rucka
Illustration: Leandro Fernández
Förlag: Image Comics
”Nile’s addition to the team has given them new purpose and new direction, but when you’ve got 6,000 years of history at your back, the past is always ready to return—with a vengeance”
Dags för årets sista upplaga av Veckans nyheter som innehåller ett pärlband av härliga serier, varav flera är några av årets mest emotsedda sådana. Detta gäller framförallt fortsättningen på Greg Rucka och Leandro Fernández lysande titel The Old Guard. Som jag har längtat efter denna och dessutom kommer serien att adapteras till en Netflix-film med ingen mindre än Charlize Theron i huvudrollen som Andromache of Scythia. Som grädde på moset så verkar det också som att vi även kommer att få njuta av fortsättningen på Greg Ruckas Black Magick (tillsammans med tecknaren Nicola Scott) någon gång under 2020 och om du ännu inte läst denna fabulösa ”witch-noir” så har du något fantastiskt att se fram emot.
Så var det dags att spana in årets sista spännande titlar från de stora amerikanska serieförlagen. Precis som för november månad så har jag valt att banta listan rejält när det gäller nyheter från DC och Marvel som mest bjuder på ointressanta spinn-offs till event jag aldrig kommer att ta i med tång.
Som vanligt följer jag Pärs femgradiga skala och Månadens tips hittar ni längst ner i inlägget.
1 – Helt ointressant
2 – En intressant skapare
3 – Två intressanta skapare eller enbart en fast med lockande premiss
4 – Två favoritskapare eller enbart en med lockande premiss Prenumerationsvärdig
5 – Två favoritskapare med lockande premiss Given Prenumeration
Mot titlarna!
Kan bara instämma i vad Shazamkollegan Andreas skrev tidigare i veckan om det år som vi nyligen lämnat bakom oss. Det var ovanligt rikt med ett så förbluffande utbud av fantastiskt serieberättande över hela linjen. Från starka bidrag i superhjälte- och pulpgenrerna till mäktiga debuter, surrealism och självbiografi. Oavsett vad som är din föredragna serielikör så kunde du garanterat hitta något starkt att berusas av under 2017. På ett mer personligt, om än serierelaterat, plan bjöd året på såväl bottenkänningar åt Marianergravenhållet som händelser vilka förde mig till nya höjder. Om vi strävar efter att ur mörkret stiga emot ljuset så har det faktum att jag sedan februari 2017 inte längre arbetar på Serieteket kastat en lång skugga över allt annat. Processen som ledde fram till att jag blev utrangerad i samband med en omorganisation var långdragen. I egentlig mening gav jag nog inte upp hoppet förrän någonstans i december 2016 (beskedet kom långt tidigare). Kunde helt enkelt inte tro att cheferna menade allvar med beslutet att kapa min anställning med hänvisning till en titel det torde vara uppenbart för de flesta bara knapphändigt beskrev vad jag faktiskt kontinuerligt uträttat som en del av institutionen sedan 2001. Men till skillnad från besluten runt ett par andra varslade kollegor gick det som rörde min tjänst inte att ändra på. Trots mina fackliga företrädares idoga arbete. Så sinnesstämningen runt årsskiftet 2016/17 var sådan att det inte gick att samla tankarna till en krönika.
Magnifikt omslag av Duncan Fegredo till B.P.R.D.: The Devil You Know #3. Häri publicerades min festivalrapport från Necronomicon Providence.
Välkomna till ett nytt avsnitt av Veckans omslag! Här presenterar jag i vanlig ordning de i mina ögon snyggaste omslagen från veckans skörd från förlagen i staterna.
Den här veckan bjuds det på Mysteriegänget i hipsterformat, Moonshine i dubbel bemärkelse, zombieslakt, Gothams hjältar och l’amourrrr. Mycket nöje!
Lobster Johnson och hans främste tecknare Tonči Zonjič återförenas efter en alltför lång tid av nästan total separation. Sedan Get the Lobster! kom ut under 2014 har Zonjic endast gjort omslagen till den trio tidningar som släppts med ojämna mellanrum. Nog för att dessa one shots tecknade av Troy Nixey, Kevin Nowlan, Toni Fejzula och Peter Snejbjerg hållit en hög klass, men att kalla Metal Monsters of Midtown ett kärt återseende blir ändå något av en underdrift. Manusförfattaren John Arcudi tar ett blad från en bok av Norvell Page. Merparten av likheterna med den senares The Spider-roman Satan’s Murder Machines slutar dock vid förekomsten av stora robotar. Eller? Fortsätt läsa Lobster Johnson: Metal Monsters of Midtown #1 – 3
Första mötet. V – H: Undertecknad, Seth och Tania. Tom Devlin (Drawn & Quarterly) i bakgrunden. Foto: Ola Hellsten.
Det har hunnit gå lite mer än två veckor sedan jag återvände från det vackra landet Kanada. Med andra ord hög tid för en reseberättelse. Noga räknat så började planerna smidas för två år sedan. Då hade jag den stor glädjen att stifta bekantskap med den kanadensiske serieskaparen Seth och hans fru Tania när de gästade Stockholms internationella seriefestival. Vi kom strålande överens från första stund när vi började diskutera skräckfilmspresentatörer under en lunch på Kanadas ambassad i Stockholm. Samtalet fortsatte sedan under festivalhelgen, främst under ett par timmar på Cadierbaren i Grand Hotel då även Rikard var med. En afton så minnesvärd att den figurerar prominent i våra årskrönikor från 2014. Du kan läsa dem här och här. Höll sporadiskt kontakt med paret under året som följde och förbannade avståndet mellan våra hemländer. Att flyga dit går förstås rätt fort men även om jobb på Serieteket är oerhört givande på många sätt så drar jag inte in storkovan precis. Resor över Atlanten göres inte i en handvändning med rådande ekonomi. Nåväl, då nyheter om Helsingfors seriefestival 28 – 30 augusti 2015 började offentliggöras såg jag Seths namn i gästlistan och bestämde mig med ens för att åka dit. Sena kvällar och mer trevligt umgänge följde och det blev ännu tydligare att jag måste göra allvar av mina kanadensiska planer.
I början av augusti förra året hade jag svettats mycket under skrivandet av mina bidrag till boken The Mignolaverse: Critical Essays on Hellboy and the Comics Art of Mike Mignola. Tack till Håkan Storsäter som upplyste om projektet! Det slumpade sig så att denna möda kom att betala sig på mer än ett vis. Vännen och kollegan Paul Gravett gjorde mig varse om att The Canadian Society for the Study of Comics (CSSC) under senhösten 2015 skickat ut en öppen förfrågan om bidrag till en konferens de planerade för maj i år. ”A Trail of Blood and Bullets: How the Pulp Legacy Lives on in the Character Lobster Johnson”, den ena av mina två essäer, skickades in. Månaderna gick och jag hade nästan gett upp hoppet då svaret att texten blivit antagen damp ned i brevlådan. Nu var det på riktigt. Canada or bust! Då Seth fick höra om mina långt skridna planer på att dyka upp i hemtrakterna kontaktade han Christopher Butcher, festivalgeneralen bakom Toronto Comic Arts Festival (TCAF), och föreslog ett samarbete mellan våra evenemang. Jag kom alltså att åka till Kanada med ett tredelat uppdrag: träffa mina vänner, hålla föredrag på konferensen arrangerad av CSSC samt representera Stockholms internationella seriefestival och Serieteket på TCAF.
Efter denna sedvanligt voluminösa inledning är det så äntligen dags att redogöra för vad som hände när jag lagom utmattad efter att ha arrangerat SIS16 dagarna innan landade i Toronto onsdagen den 11 maj.
Jon Moore var tidigare en analytiker som jobbade åt CIA men är nu en frilansande spion. Hans sidekick är exmilitären Jake Ellis som, förutom att han är ett taktiskt snille och en livsfarlig mördarmaskin, kan se genom väggar och ana faror i förväg. Tillsammans är de ett oslagbart par…det är bara det faktum att den ende som kan se och prata med Jake är Jon. Är Jake ett spöke eller ett fantasifoster? Vilka ligger bakom den hemliga organisationen The Facility som skapat denna märkliga duo och som nu jagar dem över hela världen?
2011 såg den annorlunda spionthrillern Who Is Jake Ellis? dagens ljus och den smarta och fartfyllda serien hyllades av många, inklusive Henrik här på Shazam. Själv har jag varit sugen på den väldigt länge men tänkte att jag ville läsa den i sin helhet när fortsättningen Where Is Jake Ellis? var klar. Föga anande jag, och alla frustrerade lösnummer-läsare, att det skulle dröja fyra år innan serien gick i mål i december 2015. Jag kan tänka mig att serien som helhet tappat en hel hög med förväntansfulla läsare på grund av denna utdragna utgivning men jag lider inte av detta eftersom jag precis läst igenom hela serien i en sittning. Det är en blytung och spännande actionrökare med ett underbart sci fi-element och om du är trött efter femtielva Jason Bourne-filmer med skakig handkamera och nervöst soundtrack så rekommenderar jag dig verkligen att ge Jake Ellis-serien en chans.
Fortsätt läsa Where Is Jake Ellis?
Varmt välkomna till ett nytt avsnitt av Veckans Nyheter! Här presenterar jag previews av nya nummer på seriehimlen, gamla favoriter som återvänder och andra små läckerheter som dykt upp under veckan som har gått.
THE PRIVATE EYE: THE CLOUDBURST EDITION Hc
Manus: Brian K. Vaughan
Illustration: Marcos Martin, Muntsa Vicente
Förlag: Image Comics
Efter att ha belönats med både en Eisner och en Harvey för årets bästa digitala serie fortsätter segertåget för Brian K. Vaughan (Saga, We Stand on Guard, Paper Girls), Marcos Martin (Amazing Spider-Man, Daredevil) och Muntsa Vicentes (She-Hulk) framtidsnoir från PanelSyndicate, nu i en lyxig inbunden utgåva i widescreen-format från Image Comics. Vaughan och co lovade dyrt och heligt att The Private Eye skulle vara en exklusivt digital serie men efter lock och pock från Robert Kirkman, som erbjöd dem att få göra en digital crossover med hans titel The Walking Dead, ändrade de sig. Denna utgåva kan lätt bli årets seriejulklapp och det är också kul att gänget bakom The Private Eye precis lagt upp första numret av sin nya serie Barrier om flyktingproblematik med en twist.
