- Ett litet addendum till gårdagens recension: här hittar du en relativt färsk intervju med serieskaparen Ryan North, där han pratar om sitt senaste serieprojekt (tecknat av Kate Beaton!), To Be Or Not To Be, en soloäventyrsversion av Hamlet.
- Alltid alerta populärkulturälskarna på The A.V. Club tar en titt i backspegeln och snackar ihop sig om 14 viktiga serier från 1983. Otroligt intressant, men såna här genomgångar får mig alltid att känna mig gammal. Herregud, har jag varit nörd så länge?
- Medan jag väntar på att få komikergeniet Brian Posehns version av Deadpool i brevlådan kan jag i alla fall kolla på den här roliga intervjun med honom och medförfattaren Gerry Duggan där de snackar om, just det, Deadpool.
- Alla rättrogna fanboys och -girls sitter och räknar ned till premiären av Joss Whedon-producerade TV-serien Agents of S.H.I.E.L.D. den 24 september. Liten trailer ackompanjerad av gnölig arenarock hittar du här. Vad tror ni? Kan det bli nåt?
Fredagslänkar
Adventure Time vol 1 & 2
Tar en liten paus i pappaledigheten och Chuck Palahniuk-läsandet och seriebloggar lite. För den som inte kollar på Cartoon Network så är Adventure Time just en animerad serie som sedan också blivit ”vanlig” serie, en sedan Disneys dagar klassisk utvecklingslinje. Sådana serie-spinoffs blir allt som oftast rätt trötta kopior av sina animerade ursprungstexter, men på senare år har man i den amerikanska seriendustrin skärpt kvaliteten och engagerat namnkunniga författare och illustratörer till slika projekt: indiekungen Evan Dorkin har skrivit manus för Simpsons-serien och veteraner som MAD:s Al Jaffee och superhjältelegendaren Jerry Ordway har illustrerat SpongeBob SquarePants, bara för att nämna några exempel. Därför blir man glad när man upptäcker att webseriegurun och bizarre kanadensiske allkonstnären/programmeraren Ryan North har anlitats att skriva manus till serieversionen av Adventure Time.
Fortsätt läsa Adventure Time vol 1 & 2
Illustration: Shelli Paroline, Braden Lamb
Färgläggning: Lisa Moore
Förlag: Kaboom!
Betyg: 3+/5
Veckans omslag
Sommaren vägrar att ge med sig och fortsätter att värma våra själar inför det stundande höstmörkret. Mina batterier är fulladdade och jag spritter av glädje att åter få premiera veckans mest fantasifulla, lekfulla, roliga och underfundiga omslag till Shazams läsare.
Två bidrag från DC samt var sitt från Image, Dynamite Entertainment och Marvel utgör veckans soliga lista.
Wonder Woman #23
Jag är svag för skägg och här får vi verkligen mycket av den vara. Det breder ut sig som röda tentakler likt Medusas hår under Wonder Woman som utstrålar bad ass lång väg. Hela omslaget är en fröjd med klara härliga färger. Tyvärr förstör loggan och övrig text Cliff Chiangs utmärkta komposition så jag gör DC en tjänst och väljer att visa bilden utan störande versaler. Så snäll är jag 😉
Chin Music #2
Det tog några månader men nu dyker äntligen andra numret av detta ockulta gangsterdrama från Image upp på tidningshyllorna. Huka er Eliot Ness och Al Capone för nu laddar Shaw om. Ett mycket explosivt och färgsprakande omslag av Tony Harris. Spana också in hur trevligt loggan smälter in utan att det förstör bilden. Se och lär DC!
The Lone Ranger #17
Om serien är lika inspirerande som filmen är det här inget för mina kräsna serieögon. Dom kan dock inte slita sig från Francesco Francavillas hypnotiska skapelse. Omisskännlig gul-svart-röd-färgskala och enkelhet. Det funkar för mig.
Daredevil #30
Hela detta fantastiska omslag av Chris Samnee handlar om linjer och rörelse. Vertikal och horisontell fiesta för ögonen tillsammans med de rena sköna färgerna gör det till ett av de bästa Daredevil-omslagen av många. Se också hur loggan komponeras in och blir en del av hela bilden. Mumma!
Batwoman #23
Veckans favorit är ett mästerverk av J.H. Williams III. Lager på lager av nattsvart terror ur mardrömmens galleri. Jag kan titta på det här omslaget hur länge som helst och bara vältra mig i hur snyggt det är. Till och med loggan är skräckinjagande.
Fatale # 15
Efter de historiska tillbakablickar och de genreutflykter, fantasy och weird western istället för den vanliga noirskräcken, som präglat Fatale från nummer 11 är vi nu tillbaka på huvudspåret: den odödliga Josephine och männen vars liv kapsejsar i mötet med henne. Det är ett kärt återseende. För även om Ed Brubakers manus höll sin sedvanliga stramhet och Sean Phillips med lyckat resultat testade en del nya vägar, så kändes insatserna aldrig lika höga i berättelserna om de kvinnor som tidigare haft Josephines förmågor/förbannelse/åkomma som i de två första historierna samlade i albumen Death Chases Me och The Devil’s Business. Fortsätt läsa Fatale # 15
Illustration: Sean Phillips
Färgläggning: Elisabeth Breitweiser
Förlag: Image
Betyg: 4+/5
King City
King City är en serie som jag läst en del om men det verkade vara en sådan serie som det inte fanns så goda chanser att man skulle få se avslutad och samlad efter Tokyopops fall, lite paralleller till Becky Cloonans East Coast Rising alltså. Tack och lov blev den iaf samlad till slut och utgiven av Image med tillstånd av Tokyopop i en riktigt tjock samling. Så grattis till oss alla för King City är något unikt. Innan jag fortsätter att kasta ur mig superlativer om Brandon Grahams fantasi ska jag försöka återge handlingen. Joe, som är en Catmaster, återvänder efter några år till storstaden King City där han utför lite uppdrag åt diverse mer eller mindre ljusskygga personer och organisationer. Katten han har med sig är en modifierad variant som kan användas som bl.a. periskop, frakta hjärnor i och som ett attackvapen. Bl.a. Hans polare Pete utför uppdrag att åt krimmoorganisationen The Raquet Club men börjar tveka när han stöter på en rymdvarelse som han blir småkär i. Joes fd flickvän Anna, som han fortfarande har känslor för, målar mustascher på diverse reklamtavlor och annat runt om i King City. Hennes pojkvän Maximum Absolute är en veteran från zombiekriget i Korea, landet har drabbats av en zombieepidemi. Han är beroende av drogen chalk (krita) som har den otrevliga bieffekten att hela kroppen till slut förvandlas till krita. Brandon Graham står f.ö. även för manus och lite teckningar i lysande Prophet och jag se fram emot att läsa hans Multiple Warheads.
Förlag: Image/Tokyopop
Betyg: 4+/5
Veckans omslag
Med trötta fötter och lätt lomhörd efter en trivsam lördag på Malmöfestivalen är det åter dags att ta tjuren vid hornen och presentera veckans omslag.
DC, Image, Marvel och Dark Horse står för fiolerna den här veckan.
Batgirl #23
Ett mycket coolt och snyggt omslag av Alex Garner. Pappa Gordons vitglödgade hat och desperationen hos dottern Barbara, alias Batgirl, fångas fabulöst.
Mind The Gap #12
Färgläggningen och designen gör Rodin Esquejos bild kusligt realistisk. Efter att ha sträckläst första volymen av denna parapsykologiska thriller i sjukhusmiljö är det lättare att förstå bakgrunden till detta mystiska omslag. Vem är det som ligger bakom Elle Peterssens koma? Att det är ett snyggt omslag är det ingen tvekan om.
Avengers Arena #13
Nästa omslag av Kalman Andrasofszky kanske inte platsar i kategorin ”snyggt” omslag men däremot under rubriken ”roligt”. Jag är väldigt svagt för de unga hjältarna i Runaways och särskilt lilla stackars Molly Hayes vars karaktär fångas perfekt, utan att vara med på bilden.
Fearless Defenders #8
Mark Brooks tar oss med till ritbordet, från skisser och idéer till färdigt resultat. Han lämnade till och med verktygen kvar.
Breath of Bones: A Tale of The Golem #3
Min favorit den här veckan är denna underbara bild av Dave Wachter. Det är en hjärtskärande värme och mjukhet i hela den groteska varelsen när han närmar sig den lilla pojken i den av nazisterna sönderbombade judiska staden.
The Death of Haggard West
Jag skrev lite om Battling Boy och The Death of Haggard West häromveckan men jag hade fel på en punkt. The Death of Haggard West är inte en prequel i den meningen att den ges ut enbart inför Battling Boy, den är istället en förhandstitt på Battling Boy. Så allting kommer att finnas med i Battling Boy. The Death of Haggard West handlar som titeln lätt antyder om Haggard Wests död. Man får följa Haggard West på det som blir hans sista uppdrag när han dödas av ett gäng som är en blandning av mumier och typ gamarna i Disneys Robin Hood som ägnar sig åt att röva bort barn. Dessutom får man kort stifta bekantskap med hans dotter och följa med på begravningen. Att recensera en smygtitt blir lite konstigt men jag skrev tidigare att jag skulle göra det 😉 Iaf det lilla man får se av staden Arcopolis får mig att definitivt vilja läsa mer om den och premissen med en stad som hotas av monstergänget och nu saknar sin hjälte är en bra början. Under den korta läsningen står det klart att Haggard West är en sympatisk hjälte med en hel del Batman-liknande prylar i bagaget och som kommer att saknas när man väl läser Battling Boy. Dessutom är Paul Pope en suverän tecknare med en lätt igenkännbar och väldigt snygg stil. Få tuschar så snyggt som Paul Pope. Den 8 oktober finns Battling Boy ute, äntligen! CBR har en intervju med Paul Pope.
Förlag: First Second
Betyg: 3+/5
Preview: VELVET
Sjukt inspirerad av Rikards Pretty Deadly-pepp kan jag inte låta bli att boosta Ed Brubaker och Steve Eptings Velvet som Image börjar ge ut i oktober. Teamet som gav oss Captain Americas ”Winter Soldier” är tillbaka och här kommer informationen:
ED BRUBAKER and STEVE EPTING redefined Captain America with the “Winter Soldier” saga… and everything they’ve done so far has been leading to VELVET!
When the world’s best secret agent is killed, Velvet Templeton, the Personal Assistant to the Director of the Agency, is drawn off her desk and back into the field for the first time in nearly 20 years… and is immediately caught in a web of mystery, murder and high-octane action.
Sexy and provocative, with a dark twist on the spy genre, this EXTRA-LENGTH first issue by two of the industry’s best-selling creators will knock you out!
Spana in detta!
Previewstips: Pretty Deadly
Från Kelly Sue DeConnick och Emma Rios kommer i oktober Pretty Deadly på Image. Trots att jag inte läst någon serie DeConnick skrivit och bara läst en kortare serie av Emma Rios (kommer i ärlighetens namn inte ihåg vilken men redan innan jag såg de toksnygga teckningarna här förknippade jag namnet med just det). Jag slänger helt skamlöst in delar av säljtexten här ”Ginny is Death’s daughter, a reaper of vengeance. She rides through the West on a horse made of smoke, her face tattooed with her heritage, and deals in revenge. She is the mysterious, elusive center of Pretty Deadly. Simultaneously beautiful and savage, Pretty Deadly will unfold over the course of an ongoing story that DeConnick and Ríos developed together, creating a world and characters that are entirely their own. Having worked together on Marvel’s Osborn, DeConnick and Ríos found common ground in their love of Westerns and Japanese cinema for Pretty Deadly. DeConnick was inspired by spaghetti westerns, Japanese “pinky violence” films, and Grimm’s fairy tales, while Ríos found her visual language for the series by absorbing both Westerns and samurai films. Colorist Jordie Bellaire (maintains the earthy, dusty atmosphere of the art, as well as the magical tone of the story, thanks to a subdued palette punctuated with bursts of vivid color”
Några toksnygga sidor efter hoppet. Pepp!
Very Casual
Kanadensaren Michael DeForge hyllas lite här och var i seriebloggosfären och om jag inte missminner mig har hans Lose, som hittills kommit i fyra nr, fått åtminstone ett par priser. Jag har inte stött på hans serier i någon antologi eller liknande utan bara blivit nyfiken av det jag läst om hans serier. När jag så hittade en nyutkommen samling med lite kortare serier från Koyama Press var det bara att chansa. Jag är ingen större kännare eller konsument av alternativserier och har t.ex. inte läst ett Galagonummer på ett par år. Eftersom det är en samling av serier som publicerats på fler olika sätt och olika håll finns det inget sammanhållande tema men däremot finns det en sak som återkommer i de flesta serier: sexualitet!
Förlag: Koyama Press
Betyg: 3-/5














