Inlägg taggade ‘Albumförlaget’

Recensioner

Det tredje testamentet: Julius IV

måndag 18 januari, kl 20:15 av 0 kommentarer

tredjetestamentetjulis4Det tredje testamentet: Julius har varit något av en besvikelse tidigare. Det är inte bara min aversion mot utopier och blind tro utan en rätt styltig dialog har gjort sitt till. Recensionen nedan innehåller spoilers för dig som inte läst serien så inledningsvis nöjer jag mig med ett kort konstaterande: Fjärde delen är den klart bästa hittills och lovar gott inför fortsättningen.

I fjärde delen av den franska äventyrsserien som utspelar sig under andra halvan av första århundradet, med manus av Alex Alice och teckningar av Thimothee Montaigne, fortsätter romaren Julius berättelse och med det tredje testamentet i sin hand ger han sig av de snötäckta bergen mot Judéen. Där fortgår den utvalde, som nu kallas Sar Ha Sarim, uppror mot romarna med en ständigt ökande kraft och det judiska folket verkar äntligen kunna enas bakom en ledare och hoppet är väckt om att Judéen ska befrias från romarna.

Teckningarna är top notch. Det är nästan så att jag tror att Alex Alice själv har tecknat men så är det inte utan Thimothee Montaigne gör ett storartat jobb. Jag gillar också att fjärde delen på riktigt är episk i sitt anslag och insatserna än högre än tidigare. Sar Ha sarim som varit en riktig träbock och får här smaka på makten och blir alltmer övertygad om att han faktiskt är den utvalde. Att högmod går före fall stämmer onekligen in här och sista halvan av serien är den klart bästa i hela serien så här långt. Fantastiska teckningar och berusande makt i en härlig kombo. Jag hoppas verkligen att kommande del är lika bra för äntligen har serien fått upp farten och det rejält.

Manus: Alex Alice, Alex Alice
Illustration: Thimothee Montaigne
Färgläggning: Francois LaPierre
Förlag: Albumförlaget
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Lanfeust från Troy 4: Eckmüls riddare

söndag 13 december, kl 21:36 av 0 kommentarer

lanfeustfrantroy-4-eckmuls-riddareDen franska fantasyserien är nu framme vid sin fjärde del. Smeden Lanfeust som tidigare hade kraften att smälta saker har när han är i närheten av en bit från det magiska djuret magohammoten tillgång till alla magiska krafter som Troys invånare kan ha. Åtföljd av den vise Nikoledes och hans döttrar Cian och Cixi samt ett förhäxat troll är Lanfeust på väg mot en tornering där alla baroner möts. De är särskilt på jakt efter riddaren Or-Azurs svärd som har en bit av magohammotens elefenben i fästet. Men de är förstås inte ensamma om att vara ute efter svärdet och fiender lurar överallt. Och lurar de inte överallt så hamnar de ändå i handgemäng.

Tyvärr känns den fjärde delen verkligen som den mellandel den är. Onekligen har serien en dip nu efter en lovande inledning. Det är inte så mycket magi och överlag trista miljöer. Karaktärerna tillför inte heller så mycket nytt utan allt blir mest en transportsträcka till och från torneringen. Det finns som vanligt en hel del action men inte heller det får Eckmüls riddare att lyfta. Förhoppningsvis lyfter serien likt ödlan i slutet av det här albumet återigen upp till den nivå den brukar befinna sig på.

Manus: Scott Arleston
Illustration: Didier Tarquin
Förlag: Albumförlaget
Betyg: 3-/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Lucky Luke 88: Farbröderna Dalton

torsdag 19 november, kl 21:18 av 0 kommentarer

luckyluke88farbrodernadaltonHöll på att missa redan i rubriken, farbröderna Dalton ska det vara, inte bröderna. Liksom i det förra albumet, En cowboy blir till, så är det ett barn handlingen kretsar kring, här en ung Dalton vars mor har det tvivelaktiga omdömet att låta bröderna Dalton ta hand om hennes son ett tag medan hon själv är på utlandsturné med Buffalo Bill. Barnets far är en betydligt farligare Dalton än Lucky Lukes ständiga antagonister nämligen Emmett Dalton. Daltons är förstås måttligt roade av uppdraget, ja förutom Averell då kanske, men ser sin chans att dra nu när de tillfälligt släpps ut fängelset. Tyvärr för deras del så är Lucky Luke utsedd att vakta dem. När det visar sig att modern till grabben har blivit berömd och tät vill de förstås istället stjäla. Nu är det inte bara Lucky Luke som ställer till problem för dem utan även den lille Junior Dalton, en grabb med attityd och vilja på en sex vårar.

Achdé står liksom i de senare albumen för teckningarna, för manus står Laurent Gerra och Jacques Pessis. Det ska sägas direkt att det här är ingen Lucky Luke-klassiker men å andra sidan har Morris satt ribban väl högt. Men det är ett bra Lucy Luke-album. Lite småputtrigt sådär eftersom det uppstår en hel del roliga situationer när Daltons ska agera barnvakt. Joe är nästan argare än vanligt och det är alltid kul. Dessutom anländer den riviga mor Dalton och så blir det både lite spänning och lite utanförskap när den präktiga staden visar sitt ogillande av en Dalton i skolan. Achdés teckningar håller hög klass som vanligt. Farbröderna Dalton är ett trevligt album både för den Lucky Luke-frälste och för den som vill introducera en yngre generation till serien, här har de dessutom ett barn att identifiera sig med.

Manus: Laurent Gerra & Jacques Plessis
Illustration: Achdé
Förlag: Albumförlaget
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Viktor Kasparsson 5: Vinterbrand och andra makabra mysterier

måndag 9 november, kl 21:41 av 1 kommentar

vinterbrandEn av Sveriges främsta serieskapare Dennis Gustafsson levererar igen. Det är en fröjd varje gång ett Viktor Kasparsson-album dimper ner i brevlådan. Senaste albumet består av ett antal kortare berättelser som Kasparsson berättar för redardottern Emilia Vargas på väg mot Östergötland dit de är på väg sedan Kasparsson fått ett brev om hjälp. Även om det alltid är trevligt att få ett album i brevlådan så blev jag inledningsvis lite besviken när jag insåg att det var flera kortare berättelser. De två bästa albumen, Skräckens ängel och Blodsband, är både längre berättelser. Vinterbrand når inte heller de höjderna men är ändå ett riktigt bra album med flera riktigt bra berättelser.

Osaliga änglar om mylingar som suger blod från en kvinna är riktigt otäck och lämnade mig inte i första taget, här lyckas Gustafsson på få sidor bygga upp en riktigt otäckt stämning som kryper under skinnet på mig och valet att använda en ljusblå färg på mylingarna som kontrast till det röda blodet och hur han tecknat de plågade mylingarna… Brrr.

En annan favorit är Räddaren i nöden som på ett skickligt sätt använder sig av en så sliten kliché som en ond fågelskrämma. Som vanligt finns en riktigt bra bakgrundshistoria till fågelskrämman som är både läskig och sorglig. Få kan också som Gustafsson teckna öde landskap och gistna stugor. Avslutande Vinterbrand är i klass med Skräckens ängel och till och med Blodsband i det djupa obehag den väcker. Återigen, hade jag haft en hatt värd namnet hade jag lyft den för Gustafsson och ödmjukast bugat mig för hans skicklighet. Här ska jag inte spoila något för den som ännu inte läst Vinterbrand. Ni andra vet vad jag menar. Huvva.

Illustration: Dennis Gustafsson
Förlag: Albumförlaget
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Recensioner

En ohelig allians

fredag 3 juli, kl 22:03 av 4 kommentarer

EOA01Om albumet: En ohelig allians är tecknad av Daniel Thollin (1000 ögon, Theos ockulta kuriositeter) och färglagd av Olov Redmalm. Serien utspelar sig i början av 1700-talet. Karl XII bedriver krig i Polen och en av hans karoliner är löjtnanten Alexander Drake som tillsammans med två andra letar efter Den gula kungen. En företeelse de inte vet vad det är men som utgör ett hot mot Karl XII. I ett tempel i Krakow hittar de ett av gömställena som innehåller en mängd korrespondens mellan olika furstar och den gule kungen. De hittar där brev som visar att Alexanders far konspirerar mot Karl XII. Alexanders trogne vän Erik tvingas döda en karolin som tror att Alexander är delaktig och tillsammans deserterar de och beger sig mot Visingsö och Alexanders släktgods för att få klarhet i hur det ligger till. De vet dock inte om den ondska som väntar dem. Kika på ett utdrag hos oss.

Det bra: Det är en svensk historisk serie! Något jag gillar men som är alltför sällsynt. Den gule kungen går igen lite här och där nu. Med rötter i ockulta noveller från 1800-talet och omnämnd av såväl Lovecraft som i tv-serien True Detective. Det blir spännande att se var Thollin tar vägen med berättelsen och sin version av den gule kungen. För jag kommer att läsa kommande delar också, jag hoppas det blir fler, för i det stora hela är detta en trevlig bekantskap. Det finns många bra ingredienser i form av ockultism, en galen far, en långlivad kärlek och karoliner. Thollins teckningar är bra och Redmalms dova färgläggning lyfter berättelsen och det blir stundtals t o m otäckt. Det är bra driv i berättelsen. Jag är väldigt nyfiken på att följa Alexander Drakes jakt på den gula kungen.

Det inte så bra: Även om Thollins teckningar är bra så upplever jag att de är lite sämre än hans dito i Theos ockulta kuriositeter. Det kan iofs bero på att han sneglat lite på Ola Skogängs stil där men här kör mer sin egen. Vad vet jag? Samma problem som ofta drabbar svenska tv-serier drabbar även serier nämligen att dialogen kan kännas stel och styltig. Det är inget stort problem i En ohelig allians men lite skaver det. Antagligen så är det så att jag missar samma saker i engelska diton.

Sammanfattning: Om du gillar ockulta grejer eller historia så är det bara att läsa. Å köp gärna. Vi behöver fler historiska serier i landet och denna är lovande.

Illustration: Daniel Thollin
Färgläggning: Olov Redmalm
Förlag: Albumförlaget
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Exklusiv förhandstitt: En ohelig allians

fredag 20 februari, kl 07:56 av 0 kommentarer

EOA01

I samband med Uppsala Comix så släpps Daniel Thollins En ohelig allians av Albumförlaget. Serien utspelar sig under Karl XIIs tid och handlar om några karoliner på specialuppdrag. Ser väldigt lovande ut och jag är riktigt nyfiken på serien. Tur att Uppsala Comix går av stapeln redan slutet av mars. Nedan ett utdrag ur albumet.

Fortsätt läsa Exklusiv förhandstitt: En ohelig allians

Skriv en kommentar
Recensioner

[Tema: Barnserier] Lucky Luke 87: En cowboy blir till

torsdag 19 februari, kl 20:38 av 0 kommentarer

lucky87Dags för den hittills kortaste recensionen på Shazam 🙂 Klassikern Lucky Luke ges numera ut av Albumförlaget och Achdé står numera för både teckningar och manus till Morris skapelse. I En cowboy blir till berättas om hur den lille Lucky Luke hittas av en cowboy bredvid en delvis sönderbränd och attackerad vagn, föräldrarna hittas inte. Sedan följer ett antal ensidesepisoder om hur den lille bebisen tas om hand av en salongsägarinna och olika tokigheter med en Lucky Luke i småskoleåldern. Den unge Luke känns igen, samma kläder fast nu snabb med slangbellan istället för pistolen. Det är småkul överlag när han hittar på grejer med kompisarna som slangbellsduell, inte vill bada, leker plockepinn med ett piggsvin osv. Som en bonus får man även stifta bekantskap med hans häst Jolly Jumper. Längst ner på varje sida finns en rad med fakta från Vilda Västern för vetgiriga yngre och äldre för den delen. För det här albumet riktar sig främst till yngre även om äldre läsare givetvis kan ha kul åt den unge Luke och se likheterna med den vuxne. Achdé behärskar Lucky Luke-stilen fint och även den som inte läst ett album på ett tag känner igen sig. Det är kul att få en inblick i Lucky Lukes uppväxt, skulle någon mot förmodan inte vilja läsa om den är det bara att hoppa över albumet. Jag kan iaf varmt rekommendera den, perfekt om du vill introducera en yngre förmåga till Lucky Lukes värld.

Illustration: Achdé
Förlag: Albumförlaget
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Viktor Kasparsson 4: Syndaätaren

onsdag 10 december, kl 23:06 av 0 kommentarer

viktor-kasparsson-syndaatarenEfter flera lovprisande recensioner av Rikard är det så min tur att sälla mig till hyllningskören av Dennis Gustafssons förträffliga följetong om Viktor Kasparsson som ges ut av Albumförlaget. Jag har införskaffat och njutit av alla album, utom första samlingen Viktor Kasparssons Makabra Mysterier som tyvärr är slut på förlaget, men förhoppningsvis får vi en ny utgåva för Dennis Gustafssons karaktär förtjänar att läsas av många.

Årets utgåva, Viktor Kasparsson: Syndaätaren, består av två delar: först får vi en inledande prolog, En Syndabocks Begravning, som utspelar sig några år bakåt i tiden i Kasparssons liv, närmare bestämt våren 1919, och huvudnumret, Förbannelsen, som utspelas sju år senare, några månader efter händelserna i tredje albumet Blodsband.

Fortsätt läsa Viktor Kasparsson 4: Syndaätaren

Manus: Dennis Gustafsson
Illustration: Dennis Gustafsson
Förlag: Albumförlaget
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Julius III: Uppenbarelsen 2/2

tisdag 30 september, kl 20:42 av 0 kommentarer

juliusIII2-2Jag skulle och borde kanske ha skrivit hela titeln men den är faktiskt löjligt lång: Det tredje testamentet: Julius III: Uppenbarelsen 2/2. Julius Publius Vindex som pga sin ärelystnad fallit i onåd i Rom och hamnat i en slavgruva i Judéen har flytt från gruvan tillsammans med sin dotter och den man som judarna tror är Messias. De har förts av troende till gömstället Ein Guedi där en rabbin övertygar den tidigare slaven att han är Kristi bror. Hans öde är att uppenbara det tredje testamentet och tillsammans med en grupp trogna ger han sig av för att följa sin inre kallelse. Julius slår motvilligt följe, mest för att han vill störta romarna i Judéen men även för att han lovat sin dotter det. I förra delen besökte gruppen det legendariska Babylon men färdas nu än längre österut genom okända marker. Förutom en hård natur följs de av demoner till krigare. Pga de påfrestningar och även dödsfall som drabbar gruppen börjar allt fler vackla i tron på att han som lett dem verkligen är Messias. Är han en bluff eller är han något mer?

Thimothee Montaignes teckningar fortsätter att hålla hög klass liksom färgläggningen av Francois LaPierre. Fuktigheten och otryggheten i djungeln skildras skickligt liksom gamla tempel och actionsekvenserna då någon form av vikingatyper anfaller. Det är storslaget och man förstår att mycket står på spel. ”Messias” drabbas även själv av tvivel på om han är den utvalde och hans själsliga kamp ges en del plats. Det funkar väl sådär. Det jag gillar mest är äventyret och män på ett uppdrag som färdas genom okända miljöer och möter olika hot och drabbas av inbördes splittring. Som ateist har jag däremot otroligt svårt för all religiositet, följeslagarnas behov av tro är irriterande och drar ett löjets skimmer över handlingen. Det är väl storögt för att jag ska kunna ha överseende med det och dialogen blir därefter dvs svulstig och stel. Men någon med mindre antipati än jag mot religioner kanske inte hänger upp sig på det. Det känns lite i den här delen som att serien står och stampar och det händer inget som för serien framåt men kanske klarnar det i kommande del. Sammantaget så tycker jag att Julius-serien hittills är svagare än Det tredje testamentet men jag kommer att hänga med och se vad som händer för att jag vill veta mer om all bakgrund än det som avslöjats så här långt.

Manus: Alex Alice & Xavier Dorison
Illustration: Thimothee Montaigne
Färgläggning: Francois LaPierre
Förlag: Albumförlaget
Betyg: 3-/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Det var en gång i Frankrike 3: Polisens heder

onsdag 13 augusti, kl 15:01 av 0 kommentarer

det-var-en-gang-i-frankrike-3Jag var väldigt positiv till de två första delarna av Det var en gång i Frankrike som Albumförlaget ger ut. Serien handlar om den judiske skrothandlaren Joseph Joanovici och framförallt om hans liv före, under och efter andra världskriget. I tredje delen, Polisens heder, fortsätter Joseph sina affärer med tyskarna, affärer som räddat honom och andra från att skickas till läger.Men tyskarnas krigslycka är på väg att vända och de allierades landstigning närmar sig. Joseph inser därför att han måste hjälpa motståndsrörelsen, har han inga på sin sida vid krigsslutet kommer han definitivt att dömas hårt som kollaboratör. Han inleder därför att samarbete med motståndsrörelsen samtidigt som han fortsätter samarbetet med tyskarna, det är ett farligt dubbelspel med höga insatser. Som titeln antyder spelar den franska polisen en viktig roll i albumet.

I Polisens heder så får man följa händelseförloppet i kronologisk ordning till skillnad mot de tidigare delarna. Det som är sig likt är det högklassiga manuset och de dito teckningarna. Joseph är en fixare av rang men kan inte hantera allt och alla de olika hoten mot honom och andra bygger upp en spänning som håller sig genom albumet. Detta även om man vet vilka som lever efter kriget genom de tidigare delarna. Det blir väldigt mycket av ett kammarspel men ett skickligt sådant och de dramatiska händelserna med den vändande krigslyckan och Frankrikes begynnande befrielse bildar en bra fond. Det finns ytterligare tre delar utgivna i Frankrike och jag ser verkligen fram emot kommande delar. Det var en gång i Frankrike är definitivt en av de bästa serier som Albumförlaget gett ut.

Manus: Fabien Nury
Illustration: Sylvain Vallée
Färgläggning: Delf
Förlag: Albumförlaget
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer