På juldagen förra året passade jag på att recensera första numret av Grant Morrison och Dan Moras Klaus som berättar om jultomtens okända ursprung. Det som slog mig då var hur ordinär själva serien var och det gäller även fortsättningen som är ett klassiskt sagoäventyr i något sorts vuxen Disney-variant. Detta är absolut inget negativt betyg utan bara oväntat för att komma från Morrison som är en mästare på intrikata historier som ställer läsaren på prov. Klaus är en visuell fullträff fylld av action och spänning samtidigt som den befäster julens budskap om att vi ska vara snälla varandra. Med andra ord en perfekt julsaga som får mig att tro på tomten igen.
Fortsätt läsa Klaus av Morrison och Mora
Illustration: Dan Mora
Förlag: BOOM! Studios
Betyg: 4+/5
I femton år har Sebastian Greene varit en obetydlig kriminalare hos New York-polisen, ungefär som en mänsklig äggklocka som tickar ner mot pensionen. Då, helt plötsligt, förvandlas han till en superpolis, löser omöjliga fall, hamnar i tidningen och besitter numera en intuition som skulle få Sherlock Holmes att blekna. I själva verket besitter nu en urgammal varelse bortom tid och rum Sebastian Greenes kropp och han är nu på jakt efter den fruktade Juice Box Killer som lämnar tomma skinn efter människor i sina spår. Greenes egen partner, Sana Fayez, har fått i uppdrag av den misstänksamme polischefen att spionera på honom men Greene tänker inte låta något komma i hans väg. Ofattbar fasa och ondska lurar i staden och Sebastian Greene är den ende som kan skydda den från denna onämnbara terror.
Markus första år på lönnmördarskolan Kings Dominion Atelier of the Deadly Arts lider oåterkalleligt mot sitt slut och det har verkligen varit ett minst sagt omtumlande år…men det värsta är inte över. Det är dags för Freshman Finals vilket i Kings Dominions fall går ut på att de privilegierade studenterna med en gedigen stamtavla när det gäller brottets bana måste döda så många ”rats” (det vill säga uppkomlingar som Markus) som möjligt och alla medel är tillåtna. Alla överlevande får betyget A+ och går vidare till andra årskursen.
Fangirl Laura Wilson, a.k.a. Persephone, har mirakulöst undgått döden och är ute efter hämnd på Pantheons väktare, den lömska gudinnan Ananke. Tillsammans med Baphomet tänker Persephone befria The Morrigan och Minerva från Valhalla men Ananke kommer att göra allt i hennes makt för att stoppa hennes planer. Ananke har redan dödat tre gudar och den nyblivna tonåringen Minerva är tänkt att bli den fjärde i en ritual för att stoppa det stora mörkret som hotar.
Under sitt riktiga namn Jean Giraud (1938-2012) skapade den franske serietecknaren, tillsammans med belgaren Jean-Michel Charlier, den realistiska western Blueberry men han är mest känd under pseudonymen Moebius som han använde för sina fantasifulla och surrealistiska skapelser inom fantasy- och science fictiongenren. Flera av dessa har getts ut på svenska, såsom Faraos Cigarers utgåvor av
Simon Spurrier är en mycket skicklig författare som skickligt rör sig mellan olika genrer, eller snarare struntar i dem. Detta är extra tydligt i hans underbara Six-Gun Gorilla och framförallt Cry Havoc, som nu äntligen kommit ut i en mycket snygg och generös trade. På ett plan kan den beskrivas som ”en ung gatumusikant blir infekterad av en ockult förbannelse som förstör hennes liv och identitet, vilket får henne att ansluta sig till ett team av militära monster i ett krigshärjat Afghanistan i ett hopplöst försök att befria sig från denna förbannelse”. Om man vill göra det enkelt för sig kan man säga att den är ”Jarhead möter Pans labyrint” eller så kan man använda Spurriers egen underfundiga pitch: ”This is not the tale of a lesbian werewolf who goes to war – Except it kind of is.” Alla dessa beskrivningar funkar till viss del men till syvende och sist är Cry Havoc en historia om en ung kvinna som desperat försöker ta reda på vem hon är, omgiven av skrämmande och ofta våldsamma monstrositeter från världens undermedvetande som vi i dag kallar folklore.
Enligt Josie Schuller (hemmafru, tvåbarnsmamma och skoningslös lönnmördare) finns det sju regler man måste tänka på när man startar eget: 1) Nyckeln är uthållighet. Receptet för att lyckas är hårt arbete så oavsett om du lyckas eller misslyckas så kan du i alla fall klappa dig på axeln för att du la ner din själ i uppgiften. 2) Lär dig av dina misstag. Se fram emot misslyckande för det är så du lär dig att lyckas. 3) Ta ett steg i taget. Börja med det du har och bygg upp det du behöver. 4) Var alltid beredd på det värsta. 5) Använd rätt verktyg för jobbet och framförallt…6) Var inte rädd för att skita ner dig. Och slutligen…7) Lita på din magkänsla.
Lobster Johnson och hans främste tecknare Tonči Zonjič återförenas efter en alltför lång tid av nästan total separation. Sedan Get the Lobster! kom ut under 2014 har Zonjic endast gjort omslagen till den trio tidningar som släppts med ojämna mellanrum. Nog för att dessa one shots tecknade av Troy Nixey, Kevin Nowlan, Toni Fejzula och Peter Snejbjerg hållit en hög klass, men att kalla Metal Monsters of Midtown ett kärt återseende blir ändå något av en underdrift. Manusförfattaren John Arcudi tar ett blad från en bok av Norvell Page. Merparten av likheterna med den senares The Spider-roman Satan’s Murder Machines slutar dock vid förekomsten av stora robotar. Eller?
En sjuttonårig Arcanic-flicka, som saknar en arm, säljs som slav till häxnunneorden Cumaea. Alla dessa slavar fruktar för sina liv för de vet att Cumaea utför experiment, hugger av kroppsdelar eller helt enkelt använder Arcanics unika kroppsvätskor för att få krafter eller längre liv. Maika Halfwolf är fullt medveten om detta och hennes plan är att ta sig så långt in i lejonets kula som möjligt för att få reda på vem det var som förrådde och dödade hennes mor och vad det är för en mystisk varelse som spökar i hennes kropp: En frälsning eller förbannelse som kan avgöra hela den kända världens öde och som jagas av både Ancients och människor.


