En av mina första 5:or här på Shazam var Warren Ellis och Mike Deaodatos fenomenala version av Thunderbolts. För er som hängt med här ett tag så finns min gamla recension av de första samlingen här. Nu finns hela Faith in Monsters (Thunderbolts #110-115) på ComiXologys måndagsrea för iPhone och iPad, så den som ännu inte fått åtnjuta den här serien borde passa på idag.
Måndagsrea på iPad/iPhone: Thunderbolts
Utopi #2/2011
Första numret av Utopi hyllades närmast unisont och vår egen Anders smällde till med högsta betyg i ren eufori. Nog för att första numret var bra men det handlade nog nästan lika mycket om hur efterlängtad Utopi var i den svenska ankdammen. Så upp till bevis för Utopi-gänget alltså när det är dags att rannsaka andra numret så här mitt i Anders eminenta Cap på film genomgång.
Men de e lugnt. Redan omslaget visar på kvalité. Elin Fahlstedt (Umbra) har gjort ett väldigt vackert omslag med finfina färger. Den vackra färgläggningen är också den stora behållningen med Fahlstedts drömska Salt. Berättelsen i sig om en pojke och dennes relation till den döende morfadern och havet är småfin och filosofisk. Fahlstedts dispositioner är snygga men hon behöver jobba lite med antomin. Lina Neidenstam fortsätter att visa hur väl hon behärskar erotiska berättelser, Den värmländska varulven har en sedvanligt snygg, ung och androgyn kille i huvudrollen som ser liderlig ut så det räcker. Men det finns även lite mer mörker i serien är vad jag väntat mig och det lyfter den. Maran lär bli riktigt bra. Nancy Peñas TeaParty var jag inte helt såld på efter första numret av Utopi men nu är jag fast i Victors och Alice eskapader och särskilt avslutningen med en snabb och fartfylld genomgång av Victors väg till Indien på jakt efter teet Royal Flush är suverän. Det är nog dags att spana in Katten och kimonon.
Betyg: 4/5
Captain America på film: 70-talets tv-filmer

Turkisk Cap utan vingar och sköld.
Man får lätt känslan av vinst varannan gång när man kollar på Caps filmkarriär ur en serieläsares perspektiv. Och då hoppar jag för säkerhets skull helt över den turkiska kuriositeten 3 Dev Adam (Tre mäktiga män) från 1973, där allas vår Cap utan sin trogna sköld slåss mot en skurkaktig Spider-Man tillsammans med (någon som spelar) mexikanske brottarhjälten Santo. Det blir helt enkelt för konstigt och invecklat, men kolla för all del själva in lite ur filmen här.
Efter ett 70-tal då Steve Rogers bland mycket annat haft ett lyckat samarbete med Marvels förste afroamerikanske hjälte The Falcon (Black Panther är som bekant från Wakanda), slagits mot en galen 50-talsversion av sig själv, lagt skölden på hyllan och, i likhet med Green Lantern och Green Arrow, gett sig ut på vägarna för att söka efter Amerika under namnet Nomad blev det så 1979 dags för honom att få ytterligare en filmatisering. Fortsätt läsa Captain America på film: 70-talets tv-filmer
Captain America på film: The Marvel Superheroes 1966

Red Skull hängde med över till skräckantologin.
Som de flesta superhjältefans känner till var freden 1945 också början på slutet för de kostymerade kämparnas guldålder. Captain America med sin superpatriotiska framtoning fick givetvis känna sviterna av detta. Tidningen hängde kvar ett par år och man försökte anpassa sig till den förändrade marknaden bland annat genom att ersätta Bucky med en ny sidekick. Caps flickvän Betsy Ross blev superhjältinnan Golden Girl under 1947, men det kunde inte stoppa de rasande försäljningssiffrorna. Skräckserier var en av de nya trenderna och när man till sist lade ner tidningen i och med nummer 75 hade man utan resultat försökt nylansera den som skrämselantologi under titeln Captain America’s Weird Tales.
Efter ett par mer eller mindre märkliga återupplivningsförsök under 50-talet, då man bland annat fick se Steve Rogers som högstadielärare och kommunistkrossare, återvände Captain America med dunder och brak i The Avengers nummer 4. Den välkända omskrivningen av figurens historia där Cap legat infrusen och sovande efter en raketexplosion introducerades. På så vis slapp man hantera de emellanåt penibla efterkrigsserierna. Fansens reaktioner lät inte vänta på sig och snart delade Captain America Tales of Suspense med en annan framgångsrik Marvelfigur, Iron Man. Det var dessa explosiva tiosidorshistorier som låg till grund för de animerade äventyr som snart skulle cementera 60-talet som Marvels årtionde. Fortsätt läsa Captain America på film: The Marvel Superheroes 1966
Captain America på film: Följetongen från 1944
Säkerligen är det många Shazamläsare som otåligt inväntar Captain America: The First Avenger som har svensk premiär på fredag. Efter en pressvisning förra torsdagen kan jag garantera er att det är värt väntan, men mer om den nya filmen senare. Som ni säkert känner till är inte det här första gången som frihetens förkämpe lyser upp biodukarna. Såhär dagarna innan premiären kommer jag presentera ett par nedslag i Caps filmhistoria. Min vana trogen går jag kronologiskt tillväga vilket för oss till 1944 då den första filmen som bar titeln Captain America hade premiär.
Mitt under brinnande världskrig var patriotiska hjältar givetvis omåttligt populära, och ingen personifierade folkets kämpaglöd bättre än hjälten i de amerikanska färgerna rött, vitt och blått. Med tanke på att Captain America Comics sålt drygt en miljon exemplar av varje nummer alltsedan den första tidningen av Joe Simon och Jack Kirby kom ut i mars 1941 var det förstås bara en tidsfråga innan figuren skulle ta steget till andra media. Den som köpte rättigheterna var Republic Pictures. Fortsätt läsa Captain America på film: Följetongen från 1944
Rodd Racer
Toby Cypress Rodd Racer är ett släpp som gör mig glad att serier finns digitalt annars hade det varit bökigt att få tag på den. Cypress har tidigare gjort serier som The Tourist och Killing Girl och några till. Jag har inte läst något av honom tidigare men när jag stötte på en artikel med omslaget och lite sidor ur Rodd Racer var peppen rejäl. Rodd Racer handlar om racingföraren med samma ”namn”. Han tävlar i en racingcirkus med höga dödstal, serien inleds med en återblick på legender som omkommit och hur det gått till. Den största tävlingen är Thunder Valley Rally, en vinst innebär både pengar och ära åt den som vinner detta det hårdaste loppet av alla. Rodd Racer har inte bara loppet att oroa sig över utan han hotas av den asiatiske gangstern Sidd som styr staden från sin djonk och som Rodd Racer är skyldig pengar. Den fruktade Drag’on är Sidds hjälpreda, lika dödlig på som utanför racingen. Rodd Racer misstänker även att Sidd låg bakom hans mentor, Blakeys, död i dennes sista tävling. Nu gäller det att satsa allt i årets Thunder Alley Rally och hoppas att både han själv och tjejen, Susie, överlever.
Rodd Racer är riktigt snygg med teckningar som ibland är skissartade och ibland riktigt snyggt tuschade och ofta både och, stilen känns retro. Med seriens 50-talsracers och staden som inspirerats av Fritz Langs stumfilmsklassiker Metropolis är det ögongodis med de snygga omslagen mellan de olika kapitlen som en självklar höjdpunkt med en fantastisk färgläggning. En annan parallell med Metropolis är att det visuella övertrumfar handlingen som inte är så originell men det funkar fint med Rodd Racers kamp för sig och tjejen, en suverän mekaniker, och det är onekligen fartfyllt hela tiden och det infinner sig en viss spänning under det intensiva racet och drama finns det även i slutet. Ytterligare en styrka med teckningarna är just att Cypress lyckas göra racet fartfyllt trots att just fart är en av de svåraste sakerna att skildra i serieform. Sammanfattningsvis en visuell fest med hyfsad intrig. Rodd Racer klockar in på 81 sidor och finns för 28 välinvesterade pix på Comixology. Om du gillar den så kolla även in Toby Cypress läckert färglagda webserie Kursk.
Förlag: Image
Betyg: 4-/5
Rise of the Planet of the Apes
Alla gillar väl apor? För en tid sedan recenserade jag det första numret av Boom Studios nya Planet of the Apes serie. Inte helt oväntat är den ytterligare ett, förvisso väl genomfört, led i marknadsföringen för det senaste tillskottet i denna franchise. Rise of the Planet of the Apes med Andy Serkis och James Franco i några av de större rollerna går upp på biograferna i USA imorgon 5 augusti. I Sverige får vi vänta till den 17:e. Om det känns långt bort kan ni alltid kolla in den snygga och djurförsökskritiska nätserien av Daryl Gregory (manus) och Damian Coucero (bild) här.
EDIT: Bloggen Comics and… har en intervju med Daryl Gregory om Apornas planet i allmänhet och BOOM! serien i synnerhet.
Den officiella filmsidan hittar du för övrigt via denna länk.
Mycket nöje och fortsätt med bananerna!
Första bilden från Man of Steel
Första bilden har nu släppts från den kommande Superman-filmen Man of Steel, och vi här på Shazam.se kan som förmodligen första sida i Sverige visa upp hur Henry Cavill kommer att se ut i full Superman-dräkt. Själv gillar jag dräkten men däremot känner jag mig fortfarande lite osäker angående Henry Cavill i rollen som Clark Kent/Superman, men det är nog mest för att jag inte har sett särskilt mycket av honom tidigare. Hur som helst så är det en rätt cool bild.
Starman Omnibus vol. 4
Dags för en ny Starman Omnibus-recension och nu har turen kommit till volym 4. Just volym 4 är lite speciell eftersom den inte samlar någon övergripande story arc så som volym 5 gjorde (den övergripande storyn här kan väl sägas vara hur Jack Knight mer och mer växer in i rollen som Starman, men det gäller ju för hela serien). Istället fokuserar volym 4 mer på Starman-arvet och karaktärer som på olika sätt är knutna till just Starman. Vilket innebär att vi här får historier med The Shade, familjen O’Dare, Scalphunter, Phantom Lady, Bobo Benetti och Starman of 1951 för att nämna några. Som ni märker så är det en salig blandning på historier och karaktärer, vilket innebär att Starman Omnibus vol. 4 är ganska spretig, men alla de olika historierna spelar en roll för Robinsons övergripande Starman-story och mycket av det som berättas här kommer att få sin upplösning i volym 6.
Fortsätt läsa Starman Omnibus vol. 4
Illustration: Dusty Abell, Tim Burgard, Gary Erskine, Gene Ha, Tony Harris, Peter Krause, John Lucas, Mike Mayhew, Mike Mignola, Stephen Sadowski & Wade Von Grawbadger
Tusch: Tim Burgard, Richard Case, Gary Erskine, Drew Geraci, Dick Giordano, Gene Ha, John Lucas, Mike Mayhew, Mike Mignola, Tom Nguyen, Ray Snyder & Wade Von Grawbadger
Färgläggning: Digital Chameleon, Carla Feeny, Patrick Garrahy, Gene Ha, Matt Hollingsworth, Glenn Whitmore & Gregory Wright
Förlag: DC Comics
Betyg: 3/5
Green Lantern
Man har som bekant lagt ned extremt mycket energi på att marknadsföra filmen om hur piloten Hal Jordan (Ryan Reynolds) blir utsedd till jordens representant i den intergalaktiska fredsbevarande styrkan Green Lantern Corps. Ingen har väl undgått DCs storsatsning Blackest Night/Brightest Day, förra årets stora crossover med Green Lantern i huvudrollen som bitvis var riktigt kul läsning och förstås skulle bana väg för figurens debut på vita duken. Här på Shazam har vi dragit åtskilliga strån till stacken med skriverier, länkar och allmän pepp inför filmen. Efter att ha sett resultatet i tisdags så måste jag tyvärr meddela att hypen visade sig vara mycket väsen för ingenting.
OBS! VISS SPOILERVARNING EFTER HOPPET Fortsätt läsa Green Lantern




