Inlägg taggade ‘Peter Milligan’

Nyheter och tips

Veckans nyheter – vecka 38

lördag 24 september, kl 00:18 av 0 kommentarer

Varmt välkomna till ett nytt avsnitt av Veckans Nyheter! Här presenterar jag previews av nya nummer på seriehimlen, gamla favoriter som återvänder och andra små läckerheter som dykt upp under veckan som har gått.

5443231-01aSEVEN TO ETERNITY #1
Manus: Rick Remender
Illustration: Jerome Opeña
Förlag: Image Comics

Rick Remenders serier brukar bjuda på underbara världsbyggen, gedigna karaktärer och spännande koncept (alltid med förstklassiga tecknare) men jag tror de flesta kommer att blekna i jämförelse nu när han åter samarbetar med Jerome Opeña. Deras samarbete i bland annat Fear Agent och Uncanny X-Force räknar jag närmast vid en religiös upplevelse och jag tror att deras episka fantasy Seven to Eternity kommer att slå serievärlden med häpnad. Jag har plöjt igenom nästan alla Remenders egna serier (mina favoriter är Fear Agent, Low och nyligen avslutade Tokyo Ghost) och jag tror att sagan om familjen Osidis öde med teman som integritet, ära och plikt kommer att bli en riktig höjdare.

Fortsätt läsa Veckans nyheter – vecka 38

Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Veckans nyheter – vecka 9

lördag 5 mars, kl 16:34 av 0 kommentarer

Varmt välkomna till ett nytt avsnitt av Veckans Nyheter! Här presenterar jag previews av nya nummer på seriehimlen, gamla favoriter som återvänder och andra små läckerheter som dykt upp under veckan som har gått.

BWIDOW2016001-DC31-863e7BLACK WIDOW #1
Manus: Mark Waid
Illustration: Chris Samnee
Förlag: Marvel Comics

Efter Nathan Edmondson och Phil Noto är det nu dags för Mark Waid och Chris Samnee att visa var skåpet ska stå med Marvels mesta och bästa spion: Natasha Romanoff, a.k.a. Black Widow. Även om jag tyckte att Edmondsons manus var lite blekt så var Notos version av karaktären så perfekt att den är den första som hamnar på näthinnan när jag hör hennes namn. Efter en lång och mycket lyckad run med Daredevil känns det som om inget kan gå fel i denna den sjätte volymen med Black Widow där hon återigen är på flykt från sina arbetsgivare S.H.I.E.L.D.. Om det är någon titel från Marvel man ska satsa på i år (förutom Ms. Marvel och Silver Surfer) så är det denna och jag känner mig som ett barn på julafton.

Fortsätt läsa Veckans nyheter – vecka 9

Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Veckans nyheter – vecka 50

lördag 12 december, kl 20:36 av 0 kommentarer

Varmt välkomna till ett nytt avsnitt av Veckans Nyheter! Här presenterar jag previews av nya nummer på seriehimlen, gamla favoriter som återvänder och andra små läckerheter som dykt upp under veckan som har gått.

BMTMNT-Cv1-ds-09133BATMAN/TEENAGE MUTANT NINJA TURTLES #1
Manus: James Tynion IV
Illustration: Freddie E. Williams II
Förlag: DC/IDW

Efter att precis ha avslutat en crossover mellan Green Lantern och Star Trek är det så dags för DC Comics och IDW att göra något liknande mellan Batman och Teenage Mutant Ninja Turtles. Serien är väl förankrad i Batmans universum då den är författad av James Tynion IV, som bland annat ligger bakom Batman and Robin Eternal, och tecknad av Freddie Williams II, vilken medverkat på flera nummer av Robin, och dessutom har IDW haft en lång och fullmatad utgivning av TMNT att luta sig tillbaka på. Alla dessa faktorer bidrar till att denna crossover kan bli något mer än ett billigt marknadsföringstrick och den har verkligen potential att bli något alldeles extra.

Fortsätt läsa Veckans nyheter – vecka 50

Skriv en kommentar
Recensioner

All-New Miracleman Annual #1

lördag 31 januari, kl 23:48 av 0 kommentarer

4291866-miraclemanann2014001_dc11-0Marvel Comics återutgivning av Miracleman från 1980-talet har hittills varit en riktig höjdare och extra glädjande är det faktum att förlaget vid årsskiftet även gav ut nytt material i en Annual, dels bestående av en mytomspunnen opublicerad klassiker samt helt nytt material inspirerat av Alan Moores superhjälteepos.

Den första berättelsen i All-New Miracleman Annual #1 går under namnet ”The Priest & The Dragon: The October Incident: 1966” och är författad av ingen mindre än Grant Morrison samt tecknad av Marvels tidigare chefredaktör och nuvarande Chief Creative Officer Joe Quesada, som kämpat länge för att Miracleman skulle bli en del av Marvel Comics. Quesada tillkännagav 2009 när han fortfarande var chefredaktör att förlaget vunnit den utdragna juridiska kampen om superhjälten som bland annat gjorde att den varit borta från seriehyllorna sedan 1994 och att vi inte heller fick se avslutningen på Neil Gaimans berättelser om Miracleman. Nu är Alan Moores run snart helt återutgivet och förlaget har även lovat att vi kommer att få se Neil Gaimans oavslutade alster vilket känns helt underbart.

Fortsätt läsa All-New Miracleman Annual #1

Manus: Grant Morrison, Peter Milligan
Illustration: Joe Quesada, Mike Allred
Färgläggning: Richard Isanove, Laura Allred
Förlag: Marvel Comics
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Veckans nyheter – vecka 36

fredag 5 september, kl 23:07 av 0 kommentarer

DEATHOFWOLV2014001-DC11-1-bc69aVarmt välkomna till ett nytt avsnitt av Veckans Nyheter! Här presenterar jag previews av nya nummer på seriehimlen, gamla favoriter som återvänder och andra små läckerheter som dykt upp under veckan som har gått. 

Marvel Comics: Förlaget har pratat så länge om Wolverines kommande död att jag trodde det redan var ett faktum men det är först nu som det händer. Hur det kommer att gå till och varför lämnar jag med varm hand över till någon annan att studera eftersom jag för tillfället inte läser en enda X-titel eller orka bry mig om superhjältar som dör och återvänder. Huvudserien Death of Wolverine kommer ut i fyra nummer med ett nytt nummer varje vecka och författas av den flitige Charles Soule samt tecknas av Steve McNiven. Det meddelades också den här veckan att Soule skrivit ett exklusivt kontrakt med Marvel vilket måste vara en befrielse för honom eftersom han för närvarande har åtta titlar på tre förlag igång samtidigt. Hans DC-titlar (Superman/Wonder Woman, Red Lanterns och Swamp Thing) är i slutskeendet och hans kreatörsägda serie Letter 44 (Oni Press) fortsätter. För min egen del njuter jag till fullo av hans suveräna She-Hulk med Javier Pulido som tecknare.

Fortsätt läsa Veckans nyheter – vecka 36

Skriv en kommentar
iPad /Recensioner

Stormwatch #9-11

torsdag 2 augusti, kl 11:45 av 0 kommentarer

stormwatch_9För några månader sedan så fick vi ju lite konstruktiv kritik angående att vi främst recenserar serier vi gillar, så för balansens skull så kommer här en Stormwatch-recension med mer negativt än positivt.

I och med #9 så tog Peter Milligan över författandet av Stormwatch, och jag var nyfiken på vad han skulle ta sig för med titeln efter att Paul Cornell och Paul Jenkins lämnat över stafettpinnen. Milligan är en författare som ofta nämnts i väldigt positiva sammanhang här på Shazam, bland annat i 5 av 5-recensionerna av Enigma och Shade The Changing Man, men mottagandet av hans senare titlar inom DCnU har varit betydligt svalare. Har själv läst de första 8 numren av Milligans Red Lanterns, och även om första numret var helt ok så är det inte en serie som lyckats greppa tag i mig. Får se om det kanske blir en recension av den titeln här också någon gång framöver.

Så, jag hade en förhoppning om att Milligan här skulle leva upp till forna formtoppar, men var även lite rädd att han skulle tappa bollen och inte lyckas förvalta det positiva som byggts upp i de föregående numren av Stormwatch. Tyvärr så visade det sig att mina farhågor stämde. Stormwatch #9-11 är väl kanske inte katastrofala, och det börjar till och med bra med #9, men efter att ha läst alla tre nummer så har jag svårt att känna mer än besvikelse. Det största problemet är att det inte finns direkt story att följa. De tre numren har alla handlingar utan några större kopplingar till varandra. I #9 attackeras teamet av en Red Lantern samtidigt som en medlem från 1500-talet dyker upp igen, i #10 så letar de efter en phreno-module som varit borta sedan 1700-talet och i #11 så attackeras de av neanderthalare. Om man vill så kan man nog se en tunn röd tråd där alla nummer på olika sätt berör att Stormwatch är en urgammal organisation, men det finns liksom inget som knyter ihop allt och driver storyn framåt. Det känns mest som att Milligan har en hel massa (potentiellt riktigt bra) idéer som han vill få ur sig, men på bekostnad av det grundläggande berättandet.

Stormwatch_10Utöver det så är berättandet ordentligt inkonsekvent på sina ställen. Till exempel så avslutas #9 med en cliffhanger där Engineer anropar Midnighter med det brådskande meddelandet Can you get up here please? We seem to have a problem…, men när #10 börjar så är Midnighter och Apollo i Metropolis och spanar på Superman. Vad som var problemet får vi aldrig reda på, och det känns nästan som att Milligan hoppat över ett helt nummer mellan #9 och 10. Det finns även några scener där Midnighter och Apollo (som är ett par) kallar varandra för älskling och pratar om fina ögon, vilket inte är något fel i sig, men att de gör det direkt efter att ha fått stryk av och sedan slaktat en mordisk rymdvarelse känns mest krystat. Alla vet att de är gay, det behöver liksom inte förtydligas varje gång de pratar med varandra.

En posititiv sak i de här numren är att vi parallellt med Milligans egna påhitt återigen får stifta bekantskap med Harry Tanner som lämnade Stormwatch med brallorna nere i #6, vilket var Cornells sista nummer. Det finns även en del karaktärtsmoment som är bra, som till exempel när Midnighter oroar sig för hur lättvindigt han dödar andra människor och när vi i en tillbakablick får se hur The Engineer skapades (se bilden).

stormwatch_11Överlag så känns #9-11 storymässigt alltså rätt osammanhängande och spretiga, och den spretiga känslan blir tyvärr ännu starkare då de tre numren görs av tre olika illustratörer och fyra olika tuschare. Miguel Sepulveda som hängt med från #1 gör ett svinbra jobb med #9, som nog är det snyggaste numret hittills, och #10 tecknas av Ignacio Calero som gjorde ett bra jobb med #7 & 8. I #11 så delar Calero tecknarrollen med Eduardo Pansica, och här ser Caleros paneler riktigt nice ut (övre panelen i bilden) medan Pansicas delar ser väldigt annorlunda ut. Min teori är att det främst är kvaliteten på tuschandet som spökar här. Det är tre olika tuschare som gjort #11, och det är rätt uppenbart att någon av dem inte håller måttet. Jag kan väl leva med olika illustratörer mellan olika nummer, men när det bitvis även känns slarvigt och bidrar till att storyn känns än mer spretig så blir det mest bara dåligt. Trist!

Jag kommer nog att köpa ett par nummer till av Stormwatch med förhoppning om att Milligan får ordning på torpet, men om det inte blir bättre än så här så hoppar jag av Stormwatch-tåget.

Manus: Peter Milligan
Illustration: Ignacio Calero, Miguel Sepulveda, Eduardo Pansica
Tusch: Eber Ferreira, Julio Ferreira, Rob Hunter, Sean Parsons
Förlag: DC
Betyg: 2/5
Skriv en kommentar
Krönikor och åsikter

The New 52 (nästan) ett år senare

måndag 23 juli, kl 14:58 av 6 kommentarer

DialH2En av våra kommentatorer tyckte det var på sin plats att så här nära ett år senare (Justice League, den första titeln i den nya satsningen, kom ju ut i augusti förra året, och sedan sparakde resten av The New 52 igång på allvar i september) göra en liten utvärdering av DC:s The New 52-satsning och jag kan inte annat än hålla med. När jag tittar över min egen DC-konsumtion över de senaste månaderna slås jag själv av hur lite min seriekonsumtion ändrats, åtminstone i ett längre perspektiv. De flesta av titlarna jag provköpte första numret av tog sig aldrig upp på min pull-list. Det var för lite som högg tag på ett djupare plan, trots att flera nummer körde med tämligen chockartade cliffhangers i första numret för att dra med sig läsarna. Men chockartade cliffhangers kan inte ersätta god personskildring, vilket t ex är anledningen till att jag så här nära ett år senare håller Dial H, China Miévilles bidrag till ”andra vågen” av The New 52, betydligt högre än hajpade 52-titlar som Wonder Woman eller Swamp Thing (som jag alltså inte köpte mer än #1 av, medan Dial H direkt gick in på pull-listen och redan tre nummer in känns helt etablerad och bra mycket intressantare).

Fortsätt läsa The New 52 (nästan) ett år senare

Skriv en kommentar
Allmänt

Varthän The New 52?

söndag 13 november, kl 20:58 av 3 kommentarer

Jag har utlovat en krönika om min syn på DC:s The New 52-satsning. Här kommer den. Och jag tänkte vi skulle börja kolla på lite kalla hårda siffror.

action 1John MayoComic Book Resources krunchar försäljningssiffror som ingen annan. Hans månatliga Mayo Report är måste-läsning om man vill ha koll på den amerikanska mainstreamseriemarknaden. Här analyserar Mayo septembers utgivning (dvs månaden då The New 52 sparkade igång på allvar, om man undantar Justice League #1 i augusti) och här tar han en titt på oktober-siffrorna. Där kan man tydligt se att The New 52 gjorde vad det var meningen att satsningen skulle göra, nämligen att ta upp kampen med Marvel (som ju dominerat mainstreamserieförsäljningen sen ca 2003, och gapet mellan Marvel och DC har hela tiden ökat). I september hade t ex Marvel bara två tidningar (Fear Itself och Ultimate Spider-Man) bland topp 10, normalt brukar det vara DC som får slåss för att komma in bland de bästsäljande titlarna. Och de tidningar som sålde bäst hos Marvel var de som hade egen “event”-prägel (en ny huvudfigur i Ultimate Spider-Man inte minst). Intresset för DC-titlar var enormt i september och, vad viktigare är, DC fortsatte dominera i oktober. Mayo nämner vidare att det verkar som om DC:s försäljningsökning kommer sig av att man faktiskt lyckats dra in nya läsare, alternativt få tillbaka gamla läsare.

Fortsätt läsa Varthän The New 52?

Skriv en kommentar
Recensioner

The New 52 * 5

torsdag 13 oktober, kl 18:40 av 10 kommentarer

Efter ett par tunga jobbdeadlines och en resa till Bulgarien är det nu dags för mig att jobba mig tillbaka in i seriematchen igen. Det gör vi bäst med en megarecension av ytterligare fem nya DC-förstanummer, eller hur?

Resurrection1Resurrection Man – Britterna Dan Abnett och Andy Lanning hoppar från Marvel, där de ju gör sitt mesta jobb, till DC med en ny version av en figur de en gång uppfann åt DC: Mitch Shelley, The Resurrection Man. Resurrection Man har den något aparta superkraften att när han dör så vaknar han snart upp med en ny superkraft (och stackars Mitch dör ofta, osårbarhet verkar inte vara en kraft han någonsin har på repertoaren). Det ser på papperet ut som ett perfekt upplägg för lite mörk och samtidigt trippad superhjälteunderhållning med lite lagom djupa reflektioner över död och identitet och såna saker. Det var i alla fall så jag mindes det sena 1990-talets Resurrection Man, men i det här numret varar det mörka och existentiella i exakt 8 sidor, innan resten av numret tas upp av en lång fajtscen mellan Mitch och en demon. Trå-kigt! Blasé som jag är efter år av populärkulturkonsumtion tycker jag dessutom att den antydda ramhandlingen med ”ett krig mellan himmel och helvete” känns ungefär lika originell som baksmälla på nyårsdagen. Lägg till detta Fernando Dagninos helt ordinära och ibland rentav tillkämpat ”mörka” illustrationer och vi slutar med en New 52-titel som måste klassificeras som tämligen svag även i ett redan svagt startfält. Betyg: Två minus. Fortsätt läsa The New 52 * 5

Manus: Dan Abnett (Resurrection Man), Andy Lanning (Resurrection Man), Brian Azzarello (Wonder Woman), J H Williams (Batwoman), J Haden Blackman (Batwoman), Justin Gray (All-Star Western), Jimmy Palmiotti (All-Star Western), Peter Milligan (Justice League Dark)
Illustration: Fernando Dagnino (Resurrection Man), Cliff Chiang (Wonder Woman), J H Williams (Batwoman), Moritat (All-Star Western), Mikel Janin (Justice League Dark)
Färgläggning: Santi Arcas (Resurrection Man), Matthew Wilson (Wonder Woman), Dave Stewart (Batwoman), Gabriel Bautista (All-Star Western), Ulises Ariola (Justice League Dark)
Förlag: DC
Betyg: 2- (Resurrection Man), 2 (Wonder Woman), 3+ (Justice League Dark), 4 (Batwoman), 4 (All-Star Western)/5
Skriv en kommentar
iPad /Recensioner

Red Lanterns #1

söndag 25 september, kl 19:58 av 2 kommentarer

red_lanternsJag vet, jag borde ju inte hålla på och läsa och recensera DC-titlar när jag samtidigt fortsätter att påstå att jag egentligen inte gillar DC. Kanske lika bra att ha det överstökat och erkänna att jag faktiskt gillar en del DC-grejer. Hur som helst, jag har läst ytterligare en DCnU-titel som fångade mitt intresse, och det är Red Lanterns #1. Av titeln att döma så handlar Red Lanterns alltså om de röda ringbärare som Geoff Johns introducerat i Green Lantern, och i och med att jag gav Green Lantern-volymen Rage of The Red Lanterns en stark fyra i betyg så tänkte jag att jag måste kolla in deras egen tidning.

Red Lanterns författas av veteranen Peter Milligan som tidigare bland annat gjort den nyligen recenserade moderna klassikern Enigma och kultklassikern Shade The Changing Man. Jag själv har dock ingen direkt relation till Milligans tidigare verk utöver Shade #1-6 som jag läste för ett par månader sedan (det är en fräck och lagom psykedelisk serie som jag gillade), utan lockades främst att läsa Red Lanterns för jag var nyfiken på hur han skulle klara av att lyfta de rasande lanternorna och deras ledare Atrocitus från biroll till huvudroll. I Green Lantern så har Atrocitus och hans kår främst levererat arga tillrop och vredesutbrott, och även om karaktärerna i sig varit rätt fräna så har det inte funnits något direkt djup bakom den förbannade ytan. När jag såg att Red Lanterns skulle få en egen serie så kände jag faktiskt först en viss skepsis, men blev som sagt även nyfiken på vad Milligan skulle kunna hitta på med dem.

red-lanterns-1Handling: Efter att ha räddat terrorkatten Dex-Starr (som ju faktiskt fått ett helt eget inlägg här) från sadistiska rymdpirater så återvänder Atrocitus – grundare och ledare av Red Lantern Corps – till sin hemplanet Ysmault som nu fungerar som de röda lanternornas hembas. Atrocitus är medveten om att hans annars så brinnande raseri börjat lugna ned sig något, vilket även lett till att han kunnat börja fundera lite mer på sin egen och hans kårs roll i universum. De övriga lanternorna är däremot minst lika förbannade som tidigare, och deras ständiga raseri och hat innebär att eventuella försök till struktur och resonemang ständigt avbryts av ursinne och konflikter. De röda lanternorna älskar helt enkelt att hata, och frågan är om Atrocitus kan uppfylla sitt öde samtidigt som han kontrollerar och leder sin rasande kår ?

Fortsätt läsa Red Lanterns #1

Manus: Peter Milligan
Illustration: Ed Benes
Förlag: DC
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer

  • Laddar...