Impulsköp i seriebutiken: en Stålmannen-tidning med G Willow Wilsons namn på omslaget (omslag av John Cassaday f ö)? Taget! Och det är jag glad att jag gjorde. En done-in-one-historia utan en massa kontinuitetsbagage och med en av mina Stålis-favorit-bifigurer, Perry White, i huvudrollen. Tydligen så är detta ett mellannummer i en pågående storyline, vilket passar mig utmärkt.
Det är inte ofta min civila identitet som journalistikforskare överlappar med min identitet som seriefan, men Superman #706 ger mig tillfälle till en del igenkännade skratt. Temat är nämligen att traditionella dagstidningen Daily Planet utmanas av en blogg som påstår sig ha a) bevis för ekonomiska oegentligheter på Daily Planet, samt b) paparazzi-foton på Stålis och Lois Lane i en genant position… så det är upp till chefredaktör White att ta tag i situationen, vilket han gör med gammaldags bravur. Det här är ett kul nummer med glimten i ögat som följer trenden att göra superhjälteseriernas verklighet åtminstone snäppet lik vår egen – Whites handfallenhet och kompletta ignorans inför s k nya medier är en smula rörande och en del tycker säkert den är överdriven, men enligt mina erfarenheter skulle man lätt kunna byta ut White mot vilken verklig tidningsredaktör av den gamla stammen som helst och få sig till livs ännu mer hårresande uttalanden och ännu mer bastant okunnighet. Whites ’allierade’ i hela affären, den nyanställde fotografen Sandeep, är också en charmig figur som gärna får bli ett mer permanent inslag i Stålis bifigurs-galleri – och upplösningen på hela affären är även den snitsig och trovärdig på ett slags Hollywood-meets-real-life-plan. Illustratören Amilcar Pinna har jag inte kommit i kontakt med förut, han är en del av ’South American Invasion’, d v s alla de serieillustratörer som på senare år kommit från Sydamerika (främst Brasilien) och den starka egna serietraditionen där. Hans stil är nån slags blandning av M K Perker och Jamie McKelvie, väldigt disciplinerade linjer, snudd på överstiliserat ibland, något som förstärks av den skickliga men grälla färgläggningen av Rod Reis.
Känner ni för en kul Stålis-historia i Superman Family-traditionen (fast bra), plocka för all del upp Superman #706!
Illustration: Amilcar Pinna
Färgläggning: Rod Reis
Förlag: DC
Betyg: 3+/5

VARNING! FÖLJANDE RECENSION INNEHÅLLER REJÄLA SPOILERS!
Bästa enskilda nummer: Som alltid en svår kategori eftersom jag är en sån som gillar arcs mer än enskilda nummer. Men ibland smäller det till med enstaka nummer som verkligen berör. Jag fick t ex rysningar när jag läste Sweet Tooth #16, och de Frazer Irving-illustrerade numren av Batman & Robin i år (#13-15 och en liten bit av #17) var så snygga – och välskrivna – att man baxnade. Men utmärkelsen går ändå till Scalped #34, ett nummer jag läst om flera gånger sen det kom ut. Det innehåller kulmen på två viktiga storylines från senaste året: Dashs uppgörelse med Diesel och Lincoln Red Crows uppgörelse med sina gangsterallierade/rivaler Hmong (#34 är sista numret i arcen The Gnawing). I båda fallen är berättandet så hårdkokt att man kan knäcka nötter med det – naket, brutalt och särskilt i Dashs fall oerhört sorgligt. Just när du inte trodde att han kunde sjunka djupare…. Jason Aaron skriver verkligen skiten ur den här tidningen månad efter månad, men #34 sticker ändå ut som ett alldeles extra bra och gripande nummer. 



I vår 


