Fantomen möter för första gången Chatu i äventyret med samma namn. Chatu är en f.d. Wambesi-prins som valt brottets bana. Han hatar dessutom Fantomen och tror att han lyckats döda Fantomen i ett bombattentat. Chatu kapar med hjälp av sina mannar en rhodisk militärhelikopter som ska hämta upp honom när han är på flykt. Han dödar besättningen och när Fantomen får upp spåret hettar det till. Äventyret i sig är återigen något av ett dussinäventyr men karaktären Chatu gör det lite intressantare. Som läsare får man bara veta att han tror sig ha dödat Fantomen i ett bombattentat och att han begått brott både i Rhodia och Bengali. Men mer än det och att han föddes som Wambesi-prins får man inte veta. Det känns lite konstigt att bara bli inkastad i ett äventyr med Chatu utan att veta mer om honom. Det antyds dock att det kommer äventyr som utspelar sig innan detta och då kommer säkert Chatus väg till att bli en bindgalen terrorist att klarläggas. Som sagt är äventyret i sig ingen höjdare men jag hoppas att Tony De Paul förmår göra något vettigt av karaktären framöver för potentialen finns. Paul Ryans teckningar är okej. Nummer 16 bjuder också på en jubileumskavalkad av serier som gick i Fantomen på 80-talet. Framförallt Bacon & Egg är ett kärt återseende. Ensidesserierna är lika bra som jag kom ihåg dem och Patrik Norrman är en skicklig tecknare. Kul på alla sätt. Tyste riddaren och Robin Hood är två okej men lite väl träiga femtiotalsserier. Anders Anderssons genomgång av de tre serierna är intressant och informativ. Kit och småfolket är ett menlöst men ändå okej Falk & Barry äventyr även om idén med småfolket är synnerligen usel. Herman Hedning får mig att dra på smilbanden och det var ett tag sedan jag tyckte serien var kul.
Betyg: 3-/5
Jag hypade denna Atom-one shot av Jeff Lemire rätt hårt 
Det är inte bara Marvel och DC som regelbundet släpper billighetsutgåvor av sina gamla serieskatter: brittiska 2000AD har också sedan länge släppt tjocka svartvita samlingsvolymer med sina klassiker (dock med bättre papperskvalitet och snäppet högre pris än Marvel/DC:s motsvarigheter). 2000AD-gänget var/är flitiga, särskilt under det tidiga 80-talet som blev en veritabel kreativitetsexplosion för Tharg och hans anhang – ett föga känt faktum är att under några år i början av 80-talet så skrev John Wagner och Alan Grant alla serier i hela England. Nä, okej, det var inte riktigt sant, Pat Mills skrev några också.
Det som diskuteras nedan har knappast undgått någon med intresse för DC men jag vill likväl utfärda en spoilervarning innan jag kör igång.
Jag har ett 
Grant Morrison är DC:s Batman-
Eftersom jag ändå hade köpt förstanumren av 
