En av våra kommentatorer tyckte det var på sin plats att så här nära ett år senare (Justice League, den första titeln i den nya satsningen, kom ju ut i augusti förra året, och sedan sparakde resten av The New 52 igång på allvar i september) göra en liten utvärdering av DC:s The New 52-satsning och jag kan inte annat än hålla med. När jag tittar över min egen DC-konsumtion över de senaste månaderna slås jag själv av hur lite min seriekonsumtion ändrats, åtminstone i ett längre perspektiv. De flesta av titlarna jag provköpte första numret av tog sig aldrig upp på min pull-list. Det var för lite som högg tag på ett djupare plan, trots att flera nummer körde med tämligen chockartade cliffhangers i första numret för att dra med sig läsarna. Men chockartade cliffhangers kan inte ersätta god personskildring, vilket t ex är anledningen till att jag så här nära ett år senare håller Dial H, China Miévilles bidrag till ”andra vågen” av The New 52, betydligt högre än hajpade 52-titlar som Wonder Woman eller Swamp Thing (som jag alltså inte köpte mer än #1 av, medan Dial H direkt gick in på pull-listen och redan tre nummer in känns helt etablerad och bra mycket intressantare).
Inlägg taggade ‘Grant Morrison’
The New 52 (nästan) ett år senare
Moderna klassiker: Flex Mentallo
Efter 16 år av rättighetstvister har nyligen Grant Morrisons miniserie Flex Mentallo (1996) kommit ut i samlingsutgåva. Sällan har väl utropet ÄNTLIGEN! varit så välbefogat – det spelar i sammanhanget mindre roll att man kostat på en väldigt snygg hårdpärmsutgåva i storformat (med ny färgläggning av Peter Doherty), det stora är att man nu överhuvudtaget kan få tag på denna moderna klassiker utan att behöva jaga lösnummer i tvivelaktigt skick på eBay. Och nyutgåvan är också en fantastisk ursäkt för oss här på Shazam att presentera ett verk av giganten Grant Morrison i vår moderna klassiker-serie – man kunde valt bland många, från den uppmärksammade USA-debuten Batman: Arkham Asylum (står sig än idag) via Vertigo-klassikerna Doom Patrol, Animal Man och The Invisibles, till senare mästerverk som All-Star Superman och Batman: Incorporated. Men på många sätt står Flex Mentallo där som en muskulös Atlastyp (ha ha) i centrum av Morrisons seriegärning – i denna fyradelars miniserie hittar man många typiska Morrison-teman i frejdigt koncentrat, allt tecknat av Morrisons Glasgow-granne Frank Quitely på höjden av dennes förmåga. Jag läste nyligen om Morrison/Quitelys New X-Men och även om Quitelys illustrationer är geniala saknar de den närmast MAD-artade knasighet man ser hela tiden i Flex Mentallo.
Fortsätt läsa Moderna klassiker: Flex Mentallo
Illustration: Frank Quitely
Färgläggning: Peter Doherty, Tom McCraw
Förlag: DC/Vertigo
Betyg: 5/5
Morrisoncon!

Illustration av Sonia Harris.
Att Grant Morrison är en av de mest profilstarka författarna i seriebranschen får även de som inte har mycket till övers för hans säregna berättelser hålla med om. Här på Shazam gillar vi som bekant Morrison med kaosmagi, tidsresor och hela baletten. Undertecknads hjärta gjorde hur som helst en frivolt när nyheten om att han får en egen mässa under 2012 nådde mig. Det är gänget bakom legendariska San Francisco-butiken Isotope – The Comic Book Lounge som är initiativtagare till något som av allt att döma kommer bli en mycket unik tillställning. Morrison och ytterligare nio serieskapare valda av honom kommer att hålla hov under en helg framåt höstkanten. Mycket mer vet vi inte i dagsläget. Ni hittar en länk till Morrisoncon här. Gör som jag och skriv upp er för att få nyhetsbrevet, men räkna också med att ni kommer höra mer om detta här på Shazam framöver!
Batman, Incorporated: Leviathan Strikes!
Vi var flera på Shazam-redaktionen som var sorgsna när det visade sig att ett av offren DC:s The New 52-satsning skördade var Grant Morrisons smarta Batman-uppdatering Batman, Incorporated. Den lades ned mitt i en arc i och med nummer 8 – men snart visade det sig att ryktena om volymens död var betydligt överdrivna. Det annonserades att Batman, Inc skulle komma tillbaka under 2012 – och inför detta event (under 2012 kommer alltså Morrison ha hand om DC:s två mest ikoniska figurer) ger DC, något valhänt, ut vad som skulle varit #9 och #10 av Batman, Inc. som en one-shot-samling med titeln Leviathan Strikes! Hade det varit vilken annan serieskapare som helst hade vi fans förmodligen fått se oss i månen efter ett ”avslut” av en nedlagd tidning, men då nu Morrison under ett flertal år varit DC:s bäst säljande författare (vid sidan av Geoff Johns) tas det antagligen speciella hänsyn – naturligtvis glädjande för oss som diggade Batman, Inc (och dessutom var lite smygbesvikna på att den fick sluta med ett relativt svagt nummer).
Fortsätt läsa Batman, Incorporated: Leviathan Strikes!
Illustration: Cameron Stewart, Chris Burnham
Färgläggning: Nathan Fairbairn
Förlag: DC
Betyg: 4+/5
Varthän The New 52?
Jag har utlovat en krönika om min syn på DC:s The New 52-satsning. Här kommer den. Och jag tänkte vi skulle börja kolla på lite kalla hårda siffror.
John Mayo på Comic Book Resources krunchar försäljningssiffror som ingen annan. Hans månatliga Mayo Report är måste-läsning om man vill ha koll på den amerikanska mainstreamseriemarknaden. Här analyserar Mayo septembers utgivning (dvs månaden då The New 52 sparkade igång på allvar, om man undantar Justice League #1 i augusti) och här tar han en titt på oktober-siffrorna. Där kan man tydligt se att The New 52 gjorde vad det var meningen att satsningen skulle göra, nämligen att ta upp kampen med Marvel (som ju dominerat mainstreamserieförsäljningen sen ca 2003, och gapet mellan Marvel och DC har hela tiden ökat). I september hade t ex Marvel bara två tidningar (Fear Itself och Ultimate Spider-Man) bland topp 10, normalt brukar det vara DC som får slåss för att komma in bland de bästsäljande titlarna. Och de tidningar som sålde bäst hos Marvel var de som hade egen “event”-prägel (en ny huvudfigur i Ultimate Spider-Man inte minst). Intresset för DC-titlar var enormt i september och, vad viktigare är, DC fortsatte dominera i oktober. Mayo nämner vidare att det verkar som om DC:s försäljningsökning kommer sig av att man faktiskt lyckats dra in nya läsare, alternativt få tillbaka gamla läsare.
The New 52: Action Comics # 1 & 2
Att det varit snålt tilltaget med de riktigt bra titlarna i DCs nysatsning ger även Shazamredaktionens stickprov stark vittnesbörd om. Det känns trist med alla missade chanser och därför extra roligt när man hittar något som imponerar. En sådan tidning är Grant Morrisons och Rags Morales nytolkning av Superman.
Där många 52-skribenter vänder ut och in på sig själva i en strävan att vara samtida, Aquaman intervjuas på en ”Flämt!” sushisrestaurang av en bloggare, gör Morrison sin vana trogen precis tvärtom. För att röra sig framåt måste man ibland blicka bakåt och han går hela vägen tillbaka till Jerry Siegel och Joe Shusters ursprungliga koncept med Superman som en proletärhjälte. Och ja, jag vet att i sin första fanzinepublicerade version var han en skallig superskurk, men här pratar vi alltså förra gången det kom ett Action Comics # 1 1938. Jag ser även tydliga ekon från boken som inspirerade duon: Philip Wylies Gladiator, rekommenderad läsning för alla som vill se källan till mycket av superhjältemytologin och redan införlivad i DC-universat på diverse intrikata vis.
Supergods: Our World in the Age of the Superhero
Nu har det gått ett tag sedan Grant Morrison släppte sin korpulenta volym om ett liv definierat av serier i allmänhet och superhjälteserier i synnerhet. De senaste månaderna har varit osedvanligt hektiska för min del, så det krävdes att jag blev däckad av en förkylning för att jag faktiskt skulle kunna ta mig an boken på allvar. Morrison vill mycket med det här projektet. Det är en svepande självbiografi, seriehistoria, berättelser om serieskapare, om kultur och samhällsklimat, mysticism och fantasins kraft. Var det värt besväret?
Fortsätt läsa Supergods: Our World in the Age of the Superhero
Nomineringar till årets Eisner Awards

För en tid sedan tillkännagavs de nominerade till detta åtråvärda amerikanska seriepris. Ett par timmar till har ni möjlighet att rösta online på de ni tycker ska föräras ett Eisner Award. Då vi är idel finsmakare här på Shazamredaktionen är vi inte särskilt förvånade över att se så många av våra favoriter bland de nominerade. Ni hittar exempelvis Bryan Talbot och Camilla D’Ericos ”Little Red Riding Hood” nominerad i kategorin Best Short Story; Hellboy Double Feature of Evil (Mike Mignola och Richard Corben – som traditionsenligt nomineras i flera kategorier) och Unknown Soldier # 21 (Joshua Dysart och Rick Veitch) i lösnummerskategorin; Bästa pågående serie – Chew av John Layman and Rob Guillory, Scalped av Jason Aaron och R.M. Guerra; Bästa miniserie – Baltimore (Mignola, Christopher Golden, Ben Stenbeck och Dave Stewart som givetvis nominerats för sin färgläggningskonst) och Joe The Barbarian av Grant Morrison och Sean Murphy; Bästa nya serie – iZombie av Chris Roberson och Michael Allred, Superboy av Jeff Lemire och Pier Gallo. Så där rullar det på listan igenom. Läsa hela härligheten här och klicka er vidare för att rösta själva. Det ämnar jag göra nu!
Shazam läser
Henrik Ö: Glad påsk alla Shazamfans! På påsk äter man sötsaker så Sweet Tooth #20 känns som passande seriegodis. Jeff Lemires postapokalypsindie har nu rullat på i snart två år och är precis lika spännande, angelägen och djupt mänsklig som när den började. I och med #20 börjar en ny arc där fokus ligger dels på förhållandet mellan Gus och Jeppard, och dels på en utveckling av de nyare medlemmarna i det aparta följe som nu är på väg mot Alaska för att gräva vidare i Gus förflutna. Lemires särpräglade illustrationer har de senaste numren utvecklat en ny mjukhet och ett bredare register – han känns nu ännu mer hemma, ännu mer bekväm i sin egen skapelse, vilket bara adderar till den skönt drömska känsla som snabbt blivit Sweet Tooths kännemärke. Bland det bättre man kan läsa just nu.
Shazam intervjuar: Patrick Meaney

Fotot: Raul Coto-Batres.
Då var det dags för den utlovade intervjun med regissören Patrick Meaney, mannen bakom hyllade dokumentären Grant Morrison Talking With Gods. Och glöm för all del inte att infinna er på Klarabiografen, Sergels torg, Stockholm torsdagen 24 mars, klockan 18:30 då hans film visas som en del av Serietekets filmvisningars vårsäsong. Filmen följs av ett bordssamtal med delar av Shazamredaktionen och gänget från podcasten Hög av serier. Då kör vi.
Hur såg resan ut när du gick från att vara seriefantast till författare och filmskapare?
För ett par år sedan publicerade jag en djupgående analys av The Invisibles nummer för nummer på min blogg. När jag var färdig kom min väg att korsas av folk från Sequart, ett förlag som publicerar böcker om serier. De uttryckte intresse för att redigera och publicera mina poster i bokform. Som en del i det planerade vi att få till en intervju med Grant Morrison att ha med i boken.
Jag jobbar som filmskapare och ville därför gärna filma intervjun, särskilt som det inte finns så mycket videomaterial med Grant, och där väcktes tanken på att göra en mer fullständig dokumentär. Vi skrev ihop ett förslag och skickade till Grants fru Kristan och de gick med på att genomföra projektet.
Vid det laget var jag extremt exalterad och ett par månader senare åkte vi till Los Angeles och filmade de första segmenten med Grant.



