Författar arkiv

Film /Nyheter och tips

De första bilderna från Tintin-filmen

tisdag 2 november, kl 01:44 av 5 kommentarer

De första bilderna från Tintin-filmen har släppts i brittiska filmmagasinet Empire. Filmen har gjorts med samma teknik som Beowulf, förhoppningsvis förbättrad, som kallas för 3-D motion capture. Även om jag inte gillar tekniken så lever hoppet eftersom Peter Jackson och Steven Spielberg slagit sig ihop. Filmen ska heta The Adventures of Tintin: The Secret of the Unicorn. Det här är lätt den seriefilmatisering jag ser fram emot mest (om än med viss bävan) tillsammans med Captain America: The First Avenger.

tintin-haddock

Underbare kapten Haddock vars röst görs av Andy Serkis (Gollum).

tintin-haddock-milou

Tintin vars röst görs av Jamie Bell med kapten Haddock och Milou.

Skriv en kommentar
Recensioner

It Was the War of the Trenches

lördag 30 oktober, kl 08:40 av 3 kommentarer

It Was The War of the Trenches coverJacques Tardi har gjort många serier om första världskriget utöver It Was the War of the Trenches (C’était la guerre des tranchées). På svenska finns den korta serien Gevärsblomman i albumet Den ödesdigra resan och kriget berörs även i Adelés extraordinära äventyr. Utöver dessa har han bland annat gjort Soldat Varlot som finns på danska och nyligen utgivna Putain de Guerre som i två delar behandlar första världskriget år för år.

It Was the War of the Trenches är en ursinnig serie där Tardi skickligt skildrar krigets vanvett och fasor och de mäktigas totala brist på empati. Omslaget ger en försmak av det helvete som Tardi skildrar och det är onekligen starka teckningar av Tardi i hans karaktäristiska stil. Inte lika hemska som tysken Otto Dix målningar men det går inte att värja sig mot dem. Första världskriget ligger långt tillbaka, det är snart 100 år sedan mordet i Sarajevo som gav en anledning att utlösa eländet. Tardi häcklar överheten, de generaler som utan att blinka skickade män i döden i rader av meningslösa attacker och arkebuserade de som inte sprang tillräckligt målmedvetet mot döden. It Was the War of the Trenches är för serierna vad Abel Gance J´accuse (1919) är för filmen. Det obestridliga huvudverket om första världskriget. Albumet är ett måste för den historieintresserade och en motvikt till alla heroiserande krigsserier som producerats genom åren, en anti-krigsserie om vad krig gör med människan. Om det ändå varit som Ebba Grön sjunger.

Illustration: Jacques Tardi
Förlag: Fantagraphics
Betyg: 4+/5
Skriv en kommentar
Krönikor och åsikter

Den 21:e Fantomens död, del 2: Återseendet

tisdag 26 oktober, kl 20:22 av 5 kommentarer

Kit_och_HeloiseI januari la jag ut först delen av Den 21:e Fantomens död och nu är det dags för del två. Å det är bara att konstatera att utgivningstakten har varit erbarmlig, nio månader efter första delen är inte okej. Jag hoppas på en bättre utgivningstakt framöver 😉

Fantomen lämnar ett Bengali på randen till kaos och reser till USA för att prata med Kit och Heloise om framtiden, både för Bengali och Fantomenätten. Fantomen känner skuld för att lämna Bengali men känner samtidigt att han måste komma bort från Bengali för att tillsammans med Kit och Heloise fundera på en lösning på krisen i landet. Dessutom har Kit och Heloise skapat egna liv i USA och Mexiko i väntan på det ”oundvikliga”. På vägen dit funderar Fantomen på när han senast såg sina barn och inser att det är flera år sedan, de har inte haft någon konflikt men kontakten har inte varit den bästa de sista åren, ingen har haft tid att vårda den. Diana har dessutom haft fullt upp i diverse konflikthärdar runt om i världen.

Fortsätt läsa Den 21:e Fantomens död, del 2: Återseendet

Skriv en kommentar
Recensioner

Fantomen #22/2010

fredag 22 oktober, kl 07:23 av 0 kommentarer

fantomenjubileum1Jubileumsnumret är det absolut bästa Fantomennumret på år och dagar. 100 sidor och tre Fantomenäventyr. Det första äventyret är en riktigt klassiker, Fången i Himalaya, av Lee Falk och Ray Moore från 1938. Äventyret har tidigare bara publicerats i albumet Den förste Fantomen 1971, då i redigerat skick. Äventyret presenteras nu i liggande format som det en gång publicerades i dagstidningarna och det är bara att tacka och ta emot. I det tidiga äventyret får man möta en annan Fantomen än den man är van vid, Fantomen skämtar ofta och intar en paternalistisk attityd. Fantomen är dessutom något av en kändis och blir anlitad av brittiska underrättelsetjänsten. Jag har det senaste decenniet på allvar kommit att uppskatta Ray Moores teckningar och i Fången i Himalaya är de riktigt bra. Äventyret i sig är en melodram där männen intar huvudrollen och kvinnorna kastar trånande blickar efter dem för att vid tillfälle förråda den de älskar. Finfin 30-tals exotism och ett bevis på hur bra Lee Falk var i början av Fantomens bana.

Fortsätt läsa Fantomen #22/2010

Förlag: Egmont Kärnan
Betyg: 4+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Eater 2

tisdag 19 oktober, kl 08:43 av 0 kommentarer

eater2Jonas recenserade första delen av Ordbilder Medias action/skräckmanga Eater i våras och nu är det dags för tvåan att bedömas. Eater handlar om rymdmonstret/människan Benimaru och hans kamp mot de rymdmonster som käkar människor för att hålla sig vid liv. Hans ärkefiende är den genomonde Kazuma som dödar så många han kan för att stilla sin hunger. Till sin hjälp har Benimaru andemediet Aoko. Tvåan tar vid där ettan slutade med att Kazuma kontrollerar området som det amerikanska rymdskeppet störtade i. En störtning som berodde på att Kazuma och Benimaru kraschade in i skeppet när de kämpade i rymden. Rymdskeppet innehåller ett överjävligt vapen som Kazuma inte skyr några medel för att få kontrollen över.

Jag gillar Usunes realistiska teckningar med endast några få inslag av överdrivna grimaser som oftast känns rätt malplacerade. Usune behärskar skickligt både känslor och feta bataljer. Usune lyckas göra de bägge rymdmonstren synnerligen vidriga, speciellt Kazuma som transformeras en hel del i albumet. Rent grafiskt är det bra men ger ingen wow-känsla (som jag iofs sällan får av manga). Storymässigt går det mest ut på att visa feta actionsekvenser och det blir onekligen underhållande utan något större djup. Benimaru, Aoko (som Jonas påpekade ser hon mer ut som nio än sjutton) och soldaten Danny är förbannade och äcklade av Kazuma och hans handlingar men ingen av karaktärerna får något större djup. Det intressantaste utöver actionskevenserna är Benimarus kamp mellan monstret och människan i sig (jo, rymdmonstrens ondska är värre än den mänskliga) en kamp som inte är lätt. Jag kan avslöja att kampen inte är över i o m denna del men kanske behöver Benimaru rymdmonstren och kampen mot dem för att känna att han har en meningsfull existens. Eller läser jag bara in mer än vad som finns. Eater 2 är underhållande och äcklig action med lidande hjältar och onda monster.

Illustration: Masatoshi Usune
Förlag: Ordbilder Media
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Allmänt

Fina kakburkar

torsdag 14 oktober, kl 19:50 av 9 kommentarer

tintinkager

Tintin är ju som kanske några av er känner till en av de absolut populäraste seriefigurerna och det finns en hel merchandise allt hårt kontrollerat av bolaget Moulinsart, ägt av Hergés änka. Belgiska finkakstillverkaren Delacre har nu slagit sig ihop med Moulinsart och har börjat sälja ovanstående tokfina kakburkar i metall med motiv från Det sönderslagna örat, Solens tempel och Tintin i Tibet. De verkar framförallt säljas i Benelux-länderna och Tyskland men om någon känner till att de säljs i Sverige så kommentera gärna. Jag antar att fikat till Generation Tintins årsmöte är spikat 🙂

Skriv en kommentar
Recensioner

Serieblaskan 3/2010

måndag 11 oktober, kl 07:48 av 0 kommentarer

serieblaskan3Senaste numret av Serieblaskan håller liksom de föregående bra kvalitet rent innehållsmässigt. Fokus är på det numera överståndna valet och humorserier men det bjuds även på kopplingen serier och musik, Swamp Thing och Hulken bl.a. Intervjuer finns med Mikke Schirén, Yosh, Tony Cronstam och inte minst Bud Grace. Valspecialaren (numret kom innan valet, det är jag som är seg) är en bra idé men resultatet är skittrist. Alla tillfrågade politiker, sju st, har läst serier men mest i barndomen och intervjuerna blir alltför mycket av partipropaganda. Serien med de mest kända politikerna som följer är ingen höjdare. Humorserier som Blondie, Knasen och MAD är inget jag läser och artiklarna blir därför inte så intressanta för mig men de är alla välskrivna. Detsamma gäller artiklarna om Swamp Thing och Hulken. Recensionerna är som vanligt välformulerade och man slänger inte ut de höga betygen hur som helst. Allt som allt ett bra nummer och ett måste  för den som gillar humorserier.

Skriv en kommentar
Recensioner

Solomon’s Thieves

fredag 8 oktober, kl 09:12 av 0 kommentarer

solomonsthievesHandling: Solomon’s Thieves är en äventyrsserie som utspelar sig i Paris 1307, tempelriddarna är mäktigare och rikare än någonsin. Den franske kungen Filip II däremot är fattig som en kyrkråtta och vill åt tempelriddarnas förmögenhet och samtidigt bli av med en maktfaktor. Tempelriddaren Martin och hans vänner är några av de många tempelriddarna i Paris. En kväll smyger de mot reglementet ut i Paris för att festa och träffa kvinnfolk. En kort kidnappning av Martins tonårsförälskelse gör att de tror sig vara eftersökta och gömmer sig därför på ett fält utanför staden. På morgonen beger de sig in igen och smyger in i tempelriddarnas högkvarter där de ser sina bröder föras bort av kungens män. Vännerna skiljs åt för att sedan återses men allt går inte som de tänkt sig. Överallt kretsar tempelriddarnas skatt som kung Filip till sitt förtret inte hittat. Solomon’s Thieves är första delen i en trilogi. Utdrag finns i form av ett videoklipp.

Det här är bra: Le Uyen Pham och Alex Puivillands teckningar är riktigt bra och passar utmärkt i serien som pendlar mellan att vara komisk och mörk. Serien känns sett till både teckningar och innehåll mer europeisk än amerikansk vilket här enbart är en positiv anmärkning. Karaktärerna är rätt grovhuggna överlag medan miljöerna är mer känsliga och påminner en hel del om Christophe Blains bakgrunder i Dungeon-serien. Jordan Mechners manus är riktigt bra i början men tappar farten mot slutet av denna första del. Humorn funkar bättre i början, efter avbrottet med en fängelsevistelse blir det inte lika kul. Men som sagt är det här början på något och Mechner har lagt en bra grund med kul karaktärer och han lyckas på ett naturligt sätt få med äventyr, action, humor, tortyr utan att serien tappar fart.

Det här är mindre bra: Det finns egentligen inget vad gäller hantverket att klaga på förutom att manus tappar lite mot slutet. Men trots att både manus och teckningar är bra blir det ingen wow-känsla under läsningen. Det är snyggt och underhållande men engagerar mig inte på något sätt.

Slutsats: En bra början och en serie som jag inte hade gissat var amerikansk. Jag hoppas (som ofta) att det hela lyfter i kommande delar. Ingredienserna finns. Äventyrsserier som denna finns det inget överflöd av för den som inte kan franska.

Manus: Jordan Mechner
Illustration: Le Uyen Pham, Alex Puivilland
Förlag: First Second
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Nyheter och tips

B.P.R.D. samlas i inbundna utgåvor

torsdag 7 oktober, kl 21:58 av 1 kommentar

bprdplagueoffrogshcDark Horse började för ett par år sedan att samla Hellboy i snygga inbundna och prisvärda utgåvor. Nu är det äntligen dags för B.P.R.D att få samma behandling. Jag har väntat på det länge, så länge att jag inte trodde det skulle bli något av med det. Jag har köpt de två första tradesen men hakar definitivt på de inbundna samlingarna istället. Hela Plague of Frogs kommer att samlas vilket innebär från Hollow Earth till King of Fear. Den första volymen är på 408 sidor och innehåller de tre första tradesen Hollow Earth, The Soul of Venice och Plague of Frogs. Samlingen släpps i februari 2011.

Skriv en kommentar
Recensioner

Four Eyes 1: Forged in Flames

måndag 4 oktober, kl 21:24 av 0 kommentarer

foureyesHandling m.m: Four Eyes handlar om tioårige Enrico som bor i New York under depressionens 30-tal. Det populäraste tidsfördrivet är de illegala drakkamper som den undre världen arrangerar. De drakar som funnits har plötsligt börjat föröka sig vilket gett upphov till en ny kriminell nisch. Enricos far dödas av en drake då han stulit ett drakägg och Enrico beslutar sig för att följa i sin fars fotspår hos den hänsynslöse mafioson Boccioni för att kunna försörja sig själv och sin mamma. Men allt varken går eller är som Enrico trott. För manus står Joe Kelly som även skrev manus till hyllade I Kill Giants och för teckningarna står Max Fiumara.

Vad som är bra: Fiumara gör ett lysande jobb med teckningarna, han lyckas fånga stämningarna i 30-talets New York suveränt och flera uppslag är en ren fröjd att beskåda. Enbart Fiumaras teckningar gör albumet värt att köpa. Dessutom är Nestor Pereyras färgläggning snygg. Kelly lyckas överlag skildra de flesta karaktärerna på ett trovärdigt sätt och idén med drakar och drakkamper i 30-talets New York är onekligen en bra idé. De bästa delarna av manuset är hur han hanterar Enrico som pendlar mellan att vara hur tuff som helst och det barn han faktiskt är samt när de jagar drakägg då en viss spänning infinner sig. Kelly lyckas också få in ett tydligt klassperspektiv i berättelsen vilket passar bra eftersom serien utspelar sig under depressionen.

Vad som är mindre bra: Även om Kellys manus har sina förtjänster är det också i manuset seriens problem ligger. Kelly har tagit en rad välkända ingredienser, slängt in lite drakar och skakat om. Resultatet blir dock en historia som inte är originell på något sätt förutom drakarna. Mafioson Boccioni, Enricos mamma och de andra huvudkaraktärerna utöver Enrico är alla rätt klichéartade. Handlingen om en ung kille som desperat vill följa i sin avlidne fars fotspår och hamnar i klorna på skummisar, tvivlar på sig själv men till slut reser sig för att forma sitt eget öde har jag stött på många gånger tidigare och Kelly tillför som sagt inget nytt förutom drakarna.

Slutsats: Four Eyes levde helt enkelt inte upp till mina förväntningar men det är ändå en bra serie som jag kan rekommendera. Jag kommer definitivt att följa den för att se vad som händer och jag gillar verkligen drakar.

Manus: Joe Kelly
Illustration: Max Fiumento
Färgläggning: Nestor Pereyra
Förlag: Image
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer