Arkiv för kategorin ‘3’

Recensioner

Serier på biblioteket – Allt du vill veta om serier du inte visste fanns

måndag 27 december, kl 13:28 av 1 kommentar

serier1Härom veckan släpptes Daniel Gustavssons bok Serier på biblioteket – Allt du vill veta om serier du inte visste fanns av BTJ Förlag. Daniel Gustavsson är bibliotekarie med passion för serier och driver bloggen Seriebibliotekarien samt att han också skriver en del för Serieblaskan. Att Daniel Gustavsson är just bibliotekarie märks ganska väl i Serier på biblioteket. Inte minst på grund av titeln, eftersom den i ganska stor utsträckning riktar sig till just bibliotekarier och lärare. Men detta betyder absolut inte att serieentusiaster och framför allt nya serieläsare kan hitta en hel del intressant och matnyttigt i boken, inte minst i alla de tips på serier som Daniel Gustavsson ger och som utgör merparten av Serier på biblioteket.

I bokens första del tar han upp sådant som vad en serie är något, vem som läser dem och hur man läser dem. Dessutom gör han en genomgång av olika genrer av serier och vad som karaktäriserar dem sam en kortare historik över seriernas utveckling i USA, Europa och Asien (främst då Japan). För serieentusiasten så är det här kapitlen kanske lite för grundläggande men ändå det är ändå bra skrivet även om det stundtals blir ganska kortfattat.

Så vidare man inte är helt ny till ämnet serier så är bokens andra del den verkliga kärna och där det finns mest att hämta i form av olika lästips. Daniel Gustavsson presenterar här tips på, i hans tycke, bra serier och som förtjänar sin plats på varje bibliotek (Sundsvalls bibliotek jag tittar på er…). Här finns serier som Sätt att se (Niklas Asker), Frances (Joanna Hellgren), Arkham Asylym (Grant Morrison) och The Walking Man (Jiro Taniguchi) för att nämna några exempel. Själv blev jag väldigt sugen på att leta rätt på Green Lantern: Borther’s Keeper av Judd Winick, en Green Lantern-historia som jag tror jag inte har hört talas om tidigare.

Den sista delen av boken är också den kortaste och innehåller mest tips på facklitteratur om serier, olika webbsidor som tar upp eller disskuterar serier på olika (ja, Shazam.se finns med här), samt en ordlista över olika vanligt förekommande termer i seriesammanhang, som t.ex. crossover och diverse manga-termer.
Som svensk faktabok om serier så får Daniel Gustavsson bok ses som bra, och ett lovvärt försök, men jag tycker det kunnat bli bättre om han istället hade hade riktat sig mer till den bredare allmänheten, utökat sidantalet något mer för att kunna få med mer historik om seriernas historia och en längre diskussion om serier som en fullkomligt naturligt del av litteraturen. Allt som allt så kan det inte bli annat än godkänt betyg till Daniel Gustavssons Serier på biblioteket.

Manus: Daniel Gustavsson
Förlag: BTJ Förlag
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Superman #706

onsdag 22 december, kl 18:52 av 0 kommentarer

Super706Impulsköp i seriebutiken: en Stålmannen-tidning med G Willow Wilsons namn på omslaget (omslag av John Cassaday f ö)? Taget! Och det är jag glad att jag gjorde. En done-in-one-historia utan en massa kontinuitetsbagage och med en av mina Stålis-favorit-bifigurer, Perry White, i huvudrollen. Tydligen så är detta ett mellannummer i en pågående storyline, vilket passar mig utmärkt.

Det är inte ofta min civila identitet som journalistikforskare överlappar med min identitet som seriefan, men Superman #706 ger mig tillfälle till en del igenkännade skratt. Temat är nämligen att traditionella dagstidningen Daily Planet utmanas av en blogg som påstår sig ha a) bevis för ekonomiska oegentligheter på Daily Planet, samt b) paparazzi-foton på Stålis och Lois Lane i en genant position… så det är upp till chefredaktör White att ta tag i situationen, vilket han gör med gammaldags bravur. Det här är ett kul nummer med glimten i ögat som följer trenden att göra superhjälteseriernas verklighet åtminstone snäppet lik vår egen – Whites handfallenhet och kompletta ignorans inför s k nya medier är en smula rörande och en del tycker säkert den är överdriven, men enligt mina erfarenheter skulle man lätt kunna byta ut White mot vilken verklig tidningsredaktör av den gamla stammen som helst och få sig till livs ännu mer hårresande uttalanden och ännu mer bastant okunnighet. Whites ’allierade’ i hela affären, den nyanställde fotografen Sandeep, är också en charmig figur som gärna får bli ett mer permanent inslag i Stålis bifigurs-galleri – och upplösningen på hela affären är även den snitsig och trovärdig på ett slags Hollywood-meets-real-life-plan. Illustratören Amilcar Pinna har jag inte kommit i kontakt med förut, han är en del av ’South American Invasion’, d v s alla de serieillustratörer som på senare år kommit från Sydamerika (främst Brasilien) och den starka egna serietraditionen där. Hans stil är nån slags blandning av M K Perker och Jamie McKelvie, väldigt disciplinerade linjer, snudd på överstiliserat ibland, något som förstärks av den skickliga men grälla färgläggningen av Rod Reis.

Känner ni för en kul Stålis-historia i Superman Family-traditionen (fast bra), plocka för all del upp Superman #706!

Manus: G Willow Wilson
Illustration: Amilcar Pinna
Färgläggning: Rod Reis
Förlag: DC
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Spirous äventyr 50: Zarkonerna anfaller

torsdag 16 december, kl 21:40 av 2 kommentarer

spirou50_zarkonernaSpirou är en klassiker bland de fransk-belgiska klassikerna. Franquins Spirou gick nyligen i Fantomen och Egmont håller på med en återutgivning av Franquins Spirou och  ännu äldre versioner. Jag läste en del Spirou när jag var yngre och gillade verkligen serien. När den nyligen gick i Fantomen så tyckte jag att den var sådär. Den hade iofs åldrats med värdighet men jag skummade oftast igenom äventyren. Inte ens Buddhas fånge som jag gillade när jag var yngre var så bra som jag mindes vilket iofs är fallet med det mesta man återser. Jag har inte läst några av de senaste Spirou-albumen i den vanliga serien, det jag läst om dem har inte varit så positivt överlag. Däremot är de specialserier som ges ut i bl.a. Frankrike och Tyskland intressantare. Emile Bravos berättelse om hur Spirou blev Spirou är ett mästerverk och jag hoppas att Fabien Vehlmann och Yanns Operation Fledermaus som ligger i läshögen och tidsmässigt är en fortsättning kommer att vara nästan lika bra.

Fortsätt läsa Spirous äventyr 50: Zarkonerna anfaller

Manus: Fabien Vehlmann
Illustration: Yoann
Färgläggning: Hubert
Förlag: Egmont Kärnan
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Mig blir du snart kär i

onsdag 15 december, kl 22:38 av 3 kommentarer

mig-blir-du-snart-kar-iVi skriver inte så mycket om svenska serier här på Shazam men nu är det dags för en svensk mainstreamserie. Vafalls tänker kanske då du som läser. Nanna Johansson hör ju hemma i alternativseriefacket. Faaan heller som Lacken skulle ha sagt. I Sverige är politiska serier det vanligaste vid sidan av alla humorstrippar. När jag läser Nanna Johansson får jag flera gånger en känsla déjà vu och kommer att tänka på Sara Granér, Liv Strömquist och Nina Hemmingsson. Nanna Johansson har tidigare gett ut albumet Fulheten och framförallt hennes enrutingar har synts lite här och där. Mig blir du snart kär i handlar om egocentrism.

Just känslan av déjà vu drar ner helhetsintrycket eftersom Mig blir du snart kär i påminner om andra alster med liknande teman. Att vända normer upp å ner är inte något nytt och jag känner en viss leda. Men. Mig blir du snart kär i träffar för det mesta rätt och är ett intelligent album som till stora delar är roligt, skrattet fastar dock ofta i halsen. Jobbigast blir det givetvis när man i vissa delar känner igen sig själv och det vill man helst inte göra. Det är inte de finaste delarna av att vara människa som skildras. Enrutingarna är träffsäkra med vassa repliker. Uppfinningsrikedomen för roliga grejer är stor, i slutet finns bilder från Nanna Johanssons utställning (antar jag) Fullivs med burkar betitlade Svamp (som i underlivet) och Jävligt krossade tomater. Allra bäst är dock redskapet för att avgöra om något är kukarkitektur. Överlag är det kul, absurt och otrevligt. En bra mainstreamserie.

Illustration: Nanna Johansson
Förlag: Kolik förlag
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Superboy #1-2

tisdag 14 december, kl 15:30 av 0 kommentarer

Superboy1I vår intervju med Jeff Lemire för ett tag sen fick vi veta att han var ett stort DC-fan och såg fram emot möjligheten att ta sig an några DC-figurer som författare. Den möjligheten har han nu fått med besked då han skriver backupserien The Atom för Adventure Comics och nu också även en ny ongoing med Superboy.

För er som inte hängt med i Stålis-kontinuiteten sen 1993 så är Superboy alltså en klon av uppbyggd av genetiskt material från Stålmannen och Lex Luthor, med ungefär samma krafter som Stålis själv och med tillhörande funderingar kring vad det innebär att vara både hjälte och människa. Han har antagit identiteten Conner Kent, Clark Kents kusin, och framlever sina dagar som de facto-adopterad på Ma Kents bondgård utanför Smallville. Ett corny upplägg som man efter en livstid förslösad på att konsumera superhjälteserier tycker är helt normalt med andra ord. Vad kan ett geni som Jeff Lemire göra med denna lite halvobskyra figur (han bar upp en egen tidning för tiotalet år sen men har sen dess fört en tillvaro som B-listesupport i diverse DC-titlar med tonårstematik)? Man hoppas på superhjältande och tonårsdrama a la TV-serien Smallville, fast bra.

Fortsätt läsa Superboy #1-2

Manus: Jeff Lemire
Illustration: Pier Gallo
Färgläggning: Jamie Grant
Förlag: DC
Betyg: 3-/5
Skriv en kommentar
Recensioner

[Batmania] Batman: The Return One-Shot

torsdag 25 november, kl 08:30 av 1 kommentar

BatmanReturn1Batmania fortsätter här på Shazam.se! Batman: The Return är en one-shot som kronologiskt utspelar sig mellan slutet på Batman & Robin #16 och början på nya Batman-titeln Batman, Incorporated #1. Eller? Tekniskt sett antar jag att Batman: The Return utspelar sig mellan s 36 och s 37 av Batman & Robin #16, eller kanske mer direkt efter Batman: The Return of Bruce Wayne #6? Det här med modern seriekontinuitet är ett härke,  särskilt när man som Morrison envisas med att blanda in tidsresor i tid och otid… hursomhelst.

Öppningen är verkligen klockren – mer naturfilm än Batman. Morrison fäller just den kommentaren i det digra bonusmaterial som följer med (host, harkel, visst, intressant, men, hallå, UTFYLLNAD) där vi också kan se hur berättelsen gestaltade sig i manusform. Först får vi följa just den fladdermus som kraschar in genom Bruce Waynes fönster och inspirerar honom att bli Batman, och sen kastas vi direkt in i Bruce/Batmans första äventyr efter återkomsten i en av dessa hisnande actionscener (mycket skönt och dynamiskt bildsatt av Finch) som vid det här laget blivit ett minst lika Morrisonskt kännemärke som skruvat tidsrese/verklighetsförvrängarflum.

Fortsätt läsa [Batmania] Batman: The Return One-Shot

Manus: Grant Morrison
Illustration: David Finch
Tusch: Batt, Ryan Winn
Färgläggning: Peter Stiegerwald
Förlag: DC
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

[Batmania] Batman: The Return of Bruce Wayne #6

onsdag 24 november, kl 08:30 av 6 kommentarer

ReturnBruce6Ett nytt år är på ingång och med det fläskiga förändringar av Batman-universat: Grant Morrisons långa Batman-saga som han hållit på med av och till under ett antal år är nu på väg in i ett nytt kapitel. Under rubriken Batmania kommer vi skärskåda några av de senaste nyckelnumren i övergången mellan gammalt och nytt.

Anders har tidigare förtjänstfullt recenserat Batman: The Return of Bruce Wayne, en sexdelars miniserie med grundkonceptet korpat från Captain America: Reborn. Vi får följa en minnesförlustdrabbad Bruce Wayne på ofrivillig tidsresa och byte mellan olika Batman-inkarnationer (stenåldersversion, cowboyversion, pulpversion etc). I sista numret har vi kommit fram till ”nutiden”, men det vore inte Grant Morrison om vi inte också bjöds på lite glimtar från framtiden, ju mer psykedeliskt desto bättre. Tidsrese-element är något Morrison alltid fascinerats av och i Batman: The Return of Bruce Wayne har vi verkligen fått vårt lystmäte. Senast Morrison tacklade detta tema med friskt humör var väl i den några år gamla crossoversatsningen DC One Million, och idéerna därifrån känns igen även i denna Batman-final.

Fortsätt läsa [Batmania] Batman: The Return of Bruce Wayne #6

Manus: Grant Morrison
Illustration: Lee Garbett, Pere Pérez
Tusch: Alejandro Sicat, Walden Wong
Färgläggning: Guy Majors
Förlag: DC
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Strange Tales II # 1 & 2:

tisdag 23 november, kl 14:59 av 2 kommentarer

Strange Tales II 1Inte helt oväntat har många amerikanska serieskapare i indiesvängen ett passionerat förhållande till superhjälteserier. Marvel har i antologin Strange Tales gett några ur den skaran helt fria händer att ge sin egen tolkning av förlagets figurer. I vanlig ordning har titeln Strange Tales funnits i en mängd olika inkarnationer sedan 50-talet då den gav utrymme åt Marvelmonster av olika slag. Den här tidningen kommer ut under MAX-baneret och är följaktligen en liten aning våldsammare och mer profan, vilket i dagens serieklimat ärligt talat inte säger särskilt mycket. Volym ett finns samlad i en tpb där bland andra Jason och Stan Sakai är med.

Som brukligt är i antologisammanhang är det ömsom bourbon ömsom vatten, och jag kommer givetvis att fokusera på de starkare bidragen. Rafael Grampá ligger bakom såväl omslag som första numrets roligaste serie. Tänk er Darren Aronofskys The Wrestler med Wolverine och andra helande mutanter i rollerna. En minst sagt vriden kärlekshistoria ger den korta berättelsen en tillfredställande avrundning. En annan höjdpunkt är Shannon ”Papa Wheelie” Wheelers snyggt rastrerade version av Red Skull som miljökämpe. Ständige Shazamfavoriten Jeff Lemire ger en bisarr och mycket kanadensisk vinkling på sin version av Man-Thing.

Fortsätt läsa Strange Tales II # 1 & 2:

Skriv en kommentar
Recensioner

Captain America: Reborn

måndag 22 november, kl 21:28 av 3 kommentarer

cap_rebornSå har vi då kommit till slutet av Shazam.se:s Captain America-kavalkad. Det är alltså dags att sätta tänderna i den på förhand väldigt hypade Captain America: Reborn. Här gör Steve Rogers comeback från de döda på traditionellt serietidningsmanér. Ferdinand recenserade ju det första numret av Reborn här i juli och var rätt ljummen i sin kritik. Själv så skippade jag lösnumren och satsade helt på traden som jag nu har läst men med något lägre förväntningar än vad jag hade innan serien drog igång. Det är en av de negativa sakerna med att vänta på trades har jag märkt, försöker man som jag hålla sig någorlunda uppdaterad om vad som händer i seriesvängen så kan man inte undgå att höra ett och annat om en viss serie man väntar på. För ju mer jag hört om Reborn desto lägre sjönk mina förväntningar på serien. Någonstans i bakhuvudet började också tanken att detta skulle kunna bli en riktig flopp, den första av Brubaker i detta fall, att växa.

Fortsätt läsa Captain America: Reborn

Manus: Ed Brubaker
Illustration: Bryan Hitch & Luke Ross
Tusch: Butch Guise & Rick Magyar
Färgläggning: Paul Mounts & Justin Ponsor
Förlag: Marvel Comics
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Hammerfall, del 2: Skuggorna i Svartalvhem

söndag 7 november, kl 13:31 av 0 kommentarer

hammerfall2Handling m.m: Jag recenserade första delen av Hammerfall, Ormens lidande, i mars och nu är det dags för andra delen, Skuggorna i Svartalvhem. Recensionen nedan innehåller milda spoilers. De älskade Harald och Lia har förts bort som slavar och skiljts från varandra. Lia är fortsatt i fångenskap hos Björn den Sköne och Harald har tillsammans med andra sålts som slav till skanjerna, märkliga varelser som bor i Svartalvhem och dyrkar Ymer. Båda försöker på varsitt håll att fly för att kunna återförenas.

Vad som är bra: Det är fortfarande en bra hämndhistoria och osäkerheten på vilka som klarar sig utöver Harald och Lia finns kvar. Utöver skanjerna får man även stifta kort bekantskap med fundinnerna, varelser som ser ännu otrevligare ut än skanjerna. Jag hoppas verkligen att tiden i Svartalvhem inte tar slut alltför fort då varelserna där är fascinerande. Ränker fortsätter att smidas och inga frågor besvaras i denna del utan man för lite mer bakgrund til bl.a. Björn den Sköne. Det märks även att Runberg läst på om vikingarna vilket är ett plus.

Vad som är mindre bra: Även om Boris Talijancic teckningar är okej och fungerar till serien tänker jag hela tiden på vad en intressantare tecknare kunnat göra med serien. En intressantare/bättre tecknare hade inneburit ett lyft för serien. I första delen hände rätt mycket medan den andra delen mer känns som en transportsträcka.

Slutsats: Hammerfall är fortfarande en bra äventyrsserie och det ska bli intressant att se hur Sylvain Runberg får ihop alla lösa trådar och vad som händer när allt ställs på sin spets. Det är bara två delar kvar så de lär bli innehållsrika.

Manus: Sylvain Runberg
Illustration: Boris Talijancic
Färgläggning: Iréne Häfliger
Förlag: Albumförlaget
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer