Inlägg taggade ‘Ola Skogäng’

Krönikor och åsikter

Andreas årskrönika 2023

måndag 8 januari, kl 22:06 av 0 kommentarer

2023 besökte jag både Stockholms internationella seriefestival, Malmö Seriefest och Skillinge seriefestival och även om tiden inte räckte till för ett besök på Bokmässan eller Seriefest i Väst så känner jag mig mycket nöjd med serieåret.

Som vanligt vill jag passa på och tacka de svenska förlagen Cobolt, Kartago, Lystring förlag, Albumförlaget, Egmont och Galago som alla varit mycket generösa med att skicka recensionsex. Nu raskt över till mina listor över årets bästa serieböcker: tio favoriter bland årets serieböcker översatta till svenska och årets, enligt mig, tio bästa svenska serieböcker.

ÅRETS BÄSTA SERIEBÖCKER ÖVERSATTA TILL SVENSKA

10. TRIPP MED DROPP (EPIX FÖRLAG)

Att skildra svår sjukdom i bokform är svårt på så många plan, särskilt när det gäller yngre läsare, men den tyska serieskaparen Josephine Mark lyckas formidabelt med denna krävande premiss i sin både fartfyllda, charmerande och gripande berättelse om den stora stygga vargen och den cancersjuka lilla kaninen.

Fortsätt läsa Andreas årskrönika 2023

Skriv en kommentar
Krönikor och åsikter

Min dag på SIS 2023

onsdag 17 maj, kl 23:13 av 0 kommentarer

I år var det dags för den 25:e upplagan av Stockholms Internationella Seriefestival där Serieteket och övriga arrangörer gjort sitt bästa för att skapa en maxad upplevelse med flera intressanta internationella gäster, filmvisningar, utställningar, svenska förlag och serieskapare och så festivalens hjärta: SPX-marknaden i Hörsalen.

Jag började dagen med att avnjuta utställningen Bande dessinée på svenska (som håller på till 12 juni) där 22 svenska serieskapare som inspirerats av fransk-belgiska serier presenterades, bland andra Kim W. Andersson, Dennis Gustafsson, Oscar Hjelmgren, Mats Källblad, Karl Johnsson, Christina Jonsson, Ola Skogäng och Li Österberg för att nämna några av mina favoriter.

Tyvärr hann jag bara besöka festivalen på lördagen så mitt schema var noggrant planerat för att hinna med alla samtal och inköp. Det mesta av tiden tillbringade jag på tredje våningen där jag inhandlade Achilles Wiggen – Den kompletta samlingen 1 (Kari Leppänen), Viktor Kasparssons arkiv (Dennis Gustafsson) och Theos ockulta kuriositeter: Den magiska cirkeln (Ola Skogäng) hos Albumförlaget i Foajén där jag även lyssnade på ett trevligt samtal mellan Anders Lundgren och Dennis Gustafsson som bjöd på många härliga nedslag i Viktor Kasparssons värld. Med ett leende på läpparna studsade jag sedan vidare till Hörsalen där jag förtjust besökte Epix Förlags bord och inköpshögen utökades med American Gods – Skuggor och Kyrkogårdsboken (Neil Gaiman och P. Craig Russell). Här införskaffades också Palle och energitjuvarna (tecknad av Ola Skogäng) samt Lisa Medins Rewind som samlade alla sidoserier i Medley-universat som tidigare dykt upp i tidningen Utopi.

Två trappor ner i Studion blev det ett besök hos Cobolt där jag passade på att inhandla ett ex av Ugly 4 – Sista skriet (Joakim Lindengren) samt den nyutkomna andra delen av Blake och Mortimer-äventyret De trettio silvermyntens förbannelse innan det var dags för ett besök i Lilla studion och programpunkten Franskt möter svenskt där Fabian Göranson samtalade med Sylvain Runberg, Anneli Furmark och Patrick Gaumer (Frankrikes motsvarighet till Fredrik Strömberg) där den franska och svenska seriemarknaden och seriekulturen jämfördes och diskuterades ingående.

Dagen avslutades med ytterligare ett besök på tredje våningens Foajé där Daniel Löf samtalade med Ola Skogäng som bland annat gjort den eminenta affischen till årets festival. Ett mycket underhållande och roligt samtal om Theos ockulta kuriositeter, flyttkaos, Marvel-jobb, karriärdödare och mycket mer. Kontentan av samtalet blev ett raskt besök på måndagen på mitt lokala bibliotek för att läsa om alla Theo-böcker men också ett kraftig sug efter Tardis klassiker Adèles extraordinära äventyr som Ola hyllade, både som verk och inspirationskälla.

Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Svenska serievåren 2023

lördag 29 april, kl 22:46 av 0 kommentarer

Valborgsmässoafton närmar sig och våren spritter i buskar och träd och därmed är det också dags att spana in vad 2023 hittills haft att erbjuda i serieväg, vilket som vanligt varit mycket. 3 maj släpper Serieteket programmet för årets upplaga av Stockholms Internationella Seriefestival (12-14 maj) och jag har redan gjort en diger lista över vad jag tänker utforska på festivalen. Här följer en sammanställning över vad som getts ut på de svenska serieförlagen så här långt och även en lite grumlig flukt i kristallkulan när det gäller titlar som ges ut under sommaren.

Cobolt började året med att ge ut fortsättningar på tidigare följetonger på förlaget, såsom Zafir 2 – Den onde lärlingen av Munuera; Thorgal Krönikan 10 – Den utvalde av Jean Van Hamme och Grzegorz Rosinski samt fjärde delen av Alice Osemans internationella succé Heartstopper.

Fortsätt läsa Svenska serievåren 2023

Skriv en kommentar
Recensioner

Hjälpas åt: Om marknader och människor

måndag 1 februari, kl 16:00 av 0 kommentarer

”Serier skrivna av nationalekonomer? Vad kommer härnäst…”

2019 publicerades Open Borders, en seriebok om de ekonomiska argumenten för migration författad av den amerikanske ekonomiprofessorn Bryan Caplan och illustrerad av Zach Weinersmith, och i januari 2021 var det dags för en svensk motsvarighet, författad av nationalekonomen Andreas Bergh och illustrerad av ingen mindre än Ola Skogäng, geniet bakom Theos ockulta kuriositeter.

Boken börjar i Gamla stan i Stockholm (närmare bestämt på caféet Under kastanjen) där två ungdomar (i brist på närmare presentation så kallar jag dem vänsterkillen och högertjejen) börjar diskutera marknadsekonomi efter att vänsterkillen beklagat sig över mobilladdaren som gått i sönder igen. Som av en händelse råkar Andreas Bergh höra samtalet och bjuder ungdomarna, helt gratis, på en föreläsning om marknadsekonomi med tydligt fokus på rättsstaten, ekonomisk frihet och äganderätt under en vandring i Gamla stans mysiga kvarter.

Fortsätt läsa Hjälpas åt: Om marknader och människor

Skriv en kommentar
Recensioner

Theos ockulta kuriositeter – Deus Ex Machina: Den helige ande

fredag 11 maj, kl 23:06 av 0 kommentarer

Det senaste året har jag upptäckt att biblioteken fått ett alltmer imponerande utbud av riktigt bra serier – inte bara på Malmö Stadsbibliotek (som är det största biblioteket i min närhet) utan även ute i provinsen, som till exempel Arlöv och Åkarp där jag jobbar respektive bor. Min väg in i seriernas underbara värld började på biblioteket i Åtvidaberg där jag tillbringade otaliga timmar under min mellanstadietid med att sluka Linda & Valentin, Buddy Longway, Asterix, Lucky Luke, Mystiska 2:an och mycket annat och det är underbart att se att seriekulturen fortsätter att blomstra på biblioteken. Vid ett av mina senaste besök hittade jag till min stora glädje hela följetongen av Theos ockulta kuriositeter och eftersom flera ur redaktionen på Shazam hyllat serien och jag alltid är svag för (och tyvärr svältfödd på) svensk fantastik och skräck så beslutade jag mig för att läsa hela härligheten. Dessutom upptäckte jag att Rikard recenserat de två första delarna av följetongen Deus Ex Machina men inte den tredje och avslutande så i det här inlägget får ni en recension av denna plus mina tankar om Theos ockulta kuriositeter som helhet.

Fortsätt läsa Theos ockulta kuriositeter – Deus Ex Machina: Den helige ande

Manus: Ola Skogäng
Illustration: Ola Skogäng & Daniel Thollin
Förlag: Pagina
Betyg: 4+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Theos ockulta kuriositeter- Deus Ex Machina: Sonen

tisdag 22 juli, kl 20:35 av 0 kommentarer

demssonentheosIbland belönas man för det obetalda slitet här på bloggen. På baksidan av Deus Ex Machina: Sonen finns nämligen ett citat ur min recension av Deus Ex Machina: Fadern och det är givetvis kul. Vad jag vet är det andra gången det händer, första gången är fortfarande bäst då jag tillsammans med Fredrik Strage var citerad på Aparts första volym av The Walking Dead. Det här gör mig extra välvilligt inställd förstås 🙂

Mitt citat var ”Deus Ex Machina: Fadern är helt klart det bästa Theo-albumet hittills”. Ett citat som jag håller fast vid även efter läsningen av Sonen. Men först lite om handlingen. Theo och hans vänner Helga och Hasse fortsätter söka efter delarna till den gåtfulla maskin som både sägs kunna skapa liv och förödelse. De har hjälp av uppfinnaren Polhem som kommit över en del och numera tagit över Swedenborgs medvetande (Swedenborgs huvud finns i en glasburk så han lever i viss mån fortfarande även om han oftast är full pga alkoholen i burken). Samtidigt utreder polisen Max ett mord som verkar ha kopplingar till många mord decennier bakåt i tiden och samma lägenhet. En gammal fiende dyker upp och ett oväntat avtal finns också med. Dessutom mer än en riktig överraskning. Men jag ska inte spoila vad det är.

Deus Ex Machina: Sonen inleds med en snygg version av legenden om Noaks Ark tecknad av Daniel Thollin. Liksom jag hoppades på efter Fadern så är Thollin kvar som tecknare tillsammans med Ola Skogäng (intervjuad av oss här). I Sonen alternerar tecknandet mellan de två genom hela albumet, de tar några sidor åt gången. Trots att deras stilar skiljer sig lite åt finns det tillräckligt mycket likheter för att det inte ska störa rytmen i läsandet. Efter en stunds läsning reflekterar jag inte över det. Skogäng och Thollin fortsätter att skickligt bygga upp berättelsen om Gudastenen och Theos jakt efter möjligheten att bli människa igen. Både Skogäng och Thollin är väldigt skickliga tecknare och i den delen är det här albumet det bästa hittills, däremot finns det ingen lika hög topp som kombon Lovecraft och Dalarna i Fadern vad gäller spänning. Det enda jag kan anmärka på är korrekturläsningen som borde gjorts noggrannare. Men det är en petitess, det här är det näst bästa Theo-albumet.  Jag ser framemot avslutningen som bör komma i nästa del och det ska bli intressant hur några av de stora frågetecknen rätas ut och om Theo kan få det han önskar mest.

Illustration: Ola Skogäng & Daniel Thollin
Förlag: Pagina
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Hellgren & Skogäng på Gävle Konstcentrum

torsdag 12 september, kl 21:00 av 0 kommentarer

IMAG0301Rejält försenad, utställningen öppnade i juni och skulle egentligen stängt 1 september, tog jag mig idag till utställningen på Gävle Konstcentrum med Ola Skogäng (Theos ockulta kuriositeter) och Joanna Hellgren (Frances). En väldigt trevlig utställning där jag framförallt föll för Joanna Hellgrens lampskärmsserie, en väldigt kul idé. Ofta när det är en utställning vilket gäller såväl Ola Skogängs som Chris Wares så blir det mest lite original på väggen och dessutom en del skisser och halvfärdiga sidor. Chris Ware sa själv när han var i Gävle att han var lite tveksam till att ställa ut serier eftersom de då inte visades i sin slutliga form dvs ett album. Trevligt var också Skogängs monter med diverse saker med koppling till skapandet av Theo och Joanna Hellgrens skåp med dockfigurer. Utställningen är definitivt värd att besöka om du bor i Gävle eller har vägarna förbi, den är dessutom gratis 🙂 Den 22 september då den avslutas med vernissage och besök av Ola Skogäng som håller i en workshop och Joanna Hellgren som läser högt ur sina serier. Några bilder från utställningen finns efter hoppet.

Fortsätt läsa Hellgren & Skogäng på Gävle Konstcentrum

Skriv en kommentar
Recensioner

Theos ockulta kuriositeter- Deus Ex Machina: Fadern

tisdag 4 juni, kl 21:36 av 0 kommentarer

theo4fadernDags att samla sig för ett blogginlägg. Inte helt lätt efter att precis ha sett avsnitt nio, säsong tre av Game of Thrones. Satan i gatan vilken käftsmäll. Men Theo då. 2008 var ett hyfsat startår för intressanta serieprojekt i Sverige. Förutom Jakob Nilssons första Stieg Trenter-bearbetning så kom första albumet med Ola Skogängs ockulte detektiv Theo, Mumiens blod. Detta följdes sedan upp med det Urhunden-nominerade De förlorade sidornas bok. Efter det kom en samling med kortare serier som jag ännu inte läst, I dödsskuggans dal. I Deus Ex Machina är det en mörkare stämning som ackompanjeras fint av Daniel Thollins dito teckningar. Theo och polisen Max kallas till Dalarna där en sjö torrlagts och en märklig byggnad visat sig. Två barn har försvunnit i byggnaden och Theo, max och några lokala poliser ger sig ner i underjorden. Theos tidigare äventyr kan mest liknas vid gamla matinéfilmer men Deus Ex Machina är istället väldigt mycket Lovecraft. Den torrlagda sjön i Ludvika är Theos At the Mountains of Madness. Jag har inte läst någon av de serier Daniel Thollin tecknat tidigare men teckningarna är riktigt bra och allt förstärks av den dova färgläggningen. Första delen är definitivt det bästa jag läst med Theo, Ola Skogäng hanterar skräcken finfint och bygger upp en gastkramande stämning.

I andra delen står Ola Skogäng för teckningarna och han blir bara bättre och bättre. Hans teckningar passar också den andra delen, som till stora delar utspelar sig i Stockholm, bättre än den första då stämningen i serien lättat lite även om det läggs ytterligare bitar i pusslet och en del svar ges. Andra delen är inte lika bra som första delen med dess klassiska skräckelement men kombinationen av en odödlig, Swedenborg och Atlantis gör även den andra delen bra. Deus Ex Machina: Fadern är helt klart det bästa Theo-albumet hittills. Jag hoppas att Ola Skogäng håller tempot och jag återser gärna Daniel Thollin som tecknare av Theo. Det ska bli extra intressant att följa Theo framöver.

Manus: Ola Skogäng
Illustration: Daniel Thollin & Ola Skogäng
Förlag: Ekholm & Tegebjer, Ekholm & Tegebjer
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Krönikor och åsikter

Uppsala Comix 2013

måndag 15 april, kl 11:17 av 1 kommentar

uppsalacomixFör ett år sedan fick Uppsala en egen seriefestival arrangerad av eldsjälarna bakom legendariska butiken Seriezonen (tidigare Black Wax), givetvis med uppbackning av en massa lokala intressenter. Andra upplagan gick av stapeln igår och jag hade den stora äran att vara en av de inbjudna gästerna tillsammans med mina kollegor Anton Bjurvald och Freddie Kaplan från podcasten Hög av Serier. Vi avrundade söndagens scenprogram med en inspelning gästad av Lisa Medin, Ola Skogäng och Daniel Thollin. Inom kort kan ni höra resultatet av inspelningen här. Givetvis hade jag även andra subliminala hattar på mig och försatte inte tillfället att göra reklam för Stockholms internationella seriefestival (nu bara två veckor bort) eller som här rapportera för Shazams räkning. Fortsätt läsa Uppsala Comix 2013

Skriv en kommentar
Recensioner

Döda rummet

måndag 14 maj, kl 16:28 av 3 kommentarer

Layout 1Idag är det exakt 100 år sedan August Strindberg gick ur tiden. Det är också dagen då Per Demervall och Ola Skogängs nya seriealbum Döda rummet släpps, ett album där Strindberg i allra högsta grad spelar en central roll. Om ni var på Stockholms seriefestival härom veckan kanske ni redan då lyckades komma över ett ex av detta album, som jag själv gjorde, då det var smygpremiär på albumet.

Döda rummet är Per Demervall och Ola Skogängs första samarbete ihop och albumets historia kretsar kring journalisten Arvid Falk som tampas emot det kriminella Strindbergsällskapet (lett av bossen Don Bernadotti) i ett minst sagt annorlunda, men ändå igenkännbart, Stockholm. Luftskepp flyger över Stockholm, första världskriget håller fortfarande på och Sverige har blivit indraget och Gamla stan har blivit sönderbombad. Min personliga favorit i detta annorlunda Stockholm är att shoppinggallerian NK nu blivit ett mentalsjukhus. I skuggorna skymtas den mystiska väktaren och ryktena om att Strindberg själv inte alls är död utan nedfryst i en järnlunga i väntan på att återuppväckas 100 år från sin ”dödsdag”.

Döda rummet är en riktigt bra historia och det märks tydligt att Per Demervall och Ola Skogäng har haft kul under tiden de skapat albumet, inte minst märks det på alla snygga detaljer och roliga referenser som de kryddat albumet med. Dessutom lyckas de väldigt bra med att knyta sin historia till Strindberg och slutet bjuder på en intressant twist och samtidigt en snygg och smart referens till ett av Strindbergs mer kända dramer.

Det är också kul att se att Döda rummet är så snyggt tecknat. Exempelvis uppslaget där Arvid Falk blickar ut över Slussen och Gamla stan från sin lägenhet är något av det snyggaste jag har sett i en svensk serie någonsin. Herrarna Demervall och Skogäng har gjort ett fantastiskt jobb och det är svårt, för att inte säga snudd på omöjligt att se vem som har gjort vad i albumet.

Döda rummet ger i alla fall mig mersmak på fler gemensamma projekt från dessa två herrar. Men vi får väl se hur det blir med den saken. Tills dess så kan jag bara konstatera att Döda rummet är riktigt bra och rekommenderas varmt!

Manus: Per Demervall & Ola Skogäng
Illustration: Per Demervall & Ola Skogäng
Förlag: Ekholm & Tegebjer
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer

  • Laddar...