Håkan vaknar först av alla i den lilla lägenheten i Alby. Han kliver ur sin sovsäck och går på toaletten medan hans tre kamrater sömndrucket tittar upp. Efter en gemensam frukost är det dags för dusch och rakning av kroppen men när Håkan bara sprutar något ynka fjutt av parfym på sin lekamen kommer en av kamraterna raskt till undsättning och bokstavligen dränker honom i ett moln av parfym.

”Känn hur gott han luktar, Hussein. Säg är han inte redo för paradiset?” Hussein kommer in i rummet och sniffar på Håkans välparfymerade kropp: ”Han luktar fantastiskt! Och se så glad han är. Snart är han hos Gud!”

Lovisa vaknar upp i sin lägenhet i en annan del av Stockholm och grimaserar av en våldsam smärta i magen. Hon kämpar sig in i köket för att ta ett glas vatten men smärtan som hugger till i magen får henne att tappa glaset som går i tusen bitar på köksgolvet. Väl på toaletten upptäcker hon att något inte är som det ska: hon blöder kraftigt i underlivet och eftersom hon vet om att hon är gravid så ringer hon akuten direkt. Efter en evighet i telefonkö kommer hon äntligen fram och får gradera sin smärta för en sjuksköterska.

”Lovisa, det är väldigt viktigt att du kommer in omedelbart. Har du någon som kan hjälpa dig?”, frågar sjuksköterskan. ”Nej”, svarar Lovisa, ”men jag kommer”.

Så börjar dagen för två svenska ungdomar, vars liv fram till nu är så olika, men ändå så lika. En svensk konvertit från Tynnered i Göteborg som kommit till Stockholm för att utföra ett bestialiskt terrordåd och en konststuderande från Hässleholm som genomgår en djup livskris. Olika skeenden och miljöer har danat dem på livets stig och nu är de här, med drömmar och önskningar som gått i kras…och allt som är kvar är skärvor.

Fortsätt läsa Shahid/Skärvor