PREVIEWSTIPS: Igår släppte DC Comics sina Solicitations för maj och efter att ha lusläst listan ser det ut som att maj kommer att bli en riktigt stark DC-månad med flera spännande och intressanta titlar. Jag tänkte tipsa om fyra av dessa.
Brightest Day #1-2: DC nästa stora event efter Blackest Night, Brightest Day, drar igång ordentligt i maj med två nummer på raken. Av det omslag som DC promotar serien med så verkar det som om en klassisk DC-karaktär kommer att göra comeback, vilket känns rätt kul då dennes ersättare varit ganska blek och ointressant (vad hände förresten med honom??) Vet inte vad jag känner inför Brightest Day, känner mig just nu lite trött på alla events, men jag lär nog plocka upp ett par nummer i början för att se om det kan bli något.
En klassiker i seriesammanhang är Keith Giffens och JM DeMatteis Justice League International som gick under slutet av 80- och början av 90-talet. En kul serie med mycket humor och väldigt uppskattad bland fansen. Nu Ã¥terkommer JLI i den 50 nummer lÃ¥nga ”miniserien” Justice League: Generation Lost som ska komma ut med nya nummer varannan vecka. Ska bli kul att Ã¥ter se Booster Gold, Fire, Ice och Captain Atom tillsammans igen.
Marvel har ju snart avslutat sitt historiska porjekt The Marvels Project och nu är det dags för DC variant. Som jag har förstått det så är DC Universe Legacies en uppdaterad och en ordentligt utökad version av The History of the DC Universe som kom i två nummer 1986. Nu blir det hela tio nummer. Författandet står Len Wein för och illustrerandet kommer trion Andy Kubert, Joe Kubert och J.G. Jones att ta hand om.
Sista tipset är Grant Morrisons miniserie Batman: The Return of Bruce Wayne som kickar igÃ¥ng i maj. Lite mer än ett Ã¥r alltsÃ¥ sen Morrison tog ”död” pÃ¥ Bruce Wayne i Final Crisis #6. Ska bli lite spännande och se hur Morrison kommer att bära sig Ã¥t för att föra tillbaka Bruce Wayne till livet. Klart är i alla fall serien kommer att innehÃ¥lla en stor portion tidresande dÃ¥ vi kommer att fÃ¥ se Batman som bland annat grottmänniska, pirat, cowboy och privatdeckare á la Philip Marlowe. Jag känner att det här antingen blir genialiskt eller nÃ¥got riktigt uselt.
En kortis: eftersom jag är yrkesakademiker försöker jag ocksÃ¥ sÃ¥ gott det gÃ¥r hÃ¥lla mig á jour med vad som händer inom serieforskningen – jodÃ¥, sÃ¥dan finns. Man kan t o m säga att serier som forskningsomrÃ¥de sÃ¥ smÃ¥tt hÃ¥ller pÃ¥ att expandera, med flera internationella konferenser, akademiska böcker och tidskrifter pÃ¥ gÃ¥ng eller pÃ¥ väg att komma ut. Exempelvis arrangeras vid Manchester Metropolitan University en konferens med titeln Comics: Cultures and Genres den 13-14 april. Den konferensen fungerar ocksÃ¥ som launch för en ny vetenskaplig tidskrift i ämnet, Journal of Comics and Graphic Novels. Den kommer som ett välkommet tillägg till fältet, tidigare har det bara funnits en vetenskaplig tidskrift med serier i fokus, The International Journal of Comic Art, sedan 1999 utgiven av serieforskningsnestorn John A Lent vid Temple University. IJOCA är alltid läsvärd, särskilt om man vill veta mer om seriekulturer utanför västvärlden – tidskriften har framförallt en tradition av att presentera serieforskning frÃ¥n Asien.
En annan tidskrift som snart kommer ut med sitt första nummer är SANE Journal – SANE stÃ¥r för Sequential Art Narrative in Education och fokus är följaktligen pÃ¥ olika sätt att använda serier inom undervisning av olika slag.
I juni (12/6 närmare bestämt) är det ytterligare en serierelaterad forskningskonferens i England, Fractured Images/Broken Words pÃ¥ University of Lancaster. Här är fokus inte enbart pÃ¥ serier utan ocksÃ¥ andra former av visuell/textuellt berättande – men med tanke pÃ¥ att en av de inbjudna konferenstalarna där är Andy Diggle sÃ¥ fÃ¥r man anta att just serier har en central position…
Serieforskningen finns på nätet också. Gene Kannenbergs (tidigare vid University of Houston-Downtown) blogg comicsresearch.org är ett bra ställe om man vill hålla koll på vad som är på G inom serier som akademiskt forskningsfält.
Även om det inte riktigt är serier kan man ocksÃ¥ nämna Animation Evolution (22nd Annual Conference of the Society of Animation Studies) i Edinburgh 9-11 juli i Ã¥r – studier av animerad film är ett mer etablerat (men fortfarande relativt litet) forskningsfält än serieforskning, antagligen tack vare länkarna till filmvetenskapen.
En liten inblick i ett annat sätt att förhålla sig till serier!
Twitter är en outsinlig källa till information och roligt skvaller om serievärlden: de allra flesta (amerikanska) serieskapare finns på Twitter, liksom så gott som alla förlag och flera recensenter/nyhetssajter. Många är väldigt aktiva (Warren Ellis ett bra exempel) och skriver något roligt/intressant nästan dagligen.
Hursomhelst: här är några länkar som Andy Diggle (Daredevil, The Losers) nyss postade på Twitter under rubriken: How NOT To Break In. Här kan man följa en otrevlig seriefans försök att inleda ett samarbete med serie- och TV-författaren Paul Cornell: läs dem i ordningen ett, två, tre, fyra, fem och slutligen stalkervarningen sex. Kanske läge att vara en smula mer ödmjuk? Roligt är det i vilket fall som helst.
UPPDATERING: Läs gärna igenom Paul Cornells Twitterflöde pÃ¥ @PaulCornell för att se hur hans serieförfattarkollegor (med Diggle i spetsen) fortsätter att skämta om det hela…
Världens bästa recension av Dark Reign: The List hittar du här. Av Abhay Khosla på Savage Critic. Vagina dentata! Psykoanalys av Norman Osborn!
Veckans serienyhet: DC goes Ultimate (ryktet har gått i snart två år, och nu är det alltså dags). Läs intervju med Geoff Johns (som såklart är inblandad) här, bloggkommentar från Comics212 här, samt såklart DC:s egna tillkännagivande här.
Hittade den här underbara figuren via Comics Alliance. Personerna bakom Cubeecraft har skapat den här sköna figuren som du kan vika ihop själv. Lyfter valfritt skrivbord eller vad som. Bara att skriva ut, klippa och klistra. Lycka till! Nu väntar jag bara på samlingen som bör komma efter att sista numret släppts i januari innan filmen kommer i april. Seriepepp i kombination med hantverk
Antalet franska serier som översätts till engelska och framförallt svenska är lätträknade. På svenska finns några få mainstreamtitlar och några få från de serieskapare som slog igenom på 90-talet. På engelska är det mest klassikertitlar och 90-tals serieskaparna. På tyska finns det betydligt mer från framförallt Splitter, Reprodukt, Carlsen och Edition Moderne. Det finns dock en mängd serier som lockar fett men som inte finns översatta till ett för mig läsbart språk. Jag ska ge exempel på några av dem nedan i en masochistisk tease.
Frank Bourgeron har en väldigt snygg visuell stil och hans tvådelade Extrême Orient som utspelar sig i det kommunistiska Shanghai på 50-talet vill jag så jättegärna läsa. (1-2)
På Robot6 hittade jag följande video om en Tintin-samlare som ägnat lite tid åt sin hobby. Årets Shelf Porn? Kolla in kläderna Lätt månadens hjälte!