Arkiv för april 2010

Intervju

Shazam.se intervjuar Lilli Carré

fredag 30 april, kl 19:21 av 1 kommentar

DSC_3378Flera internationella gäster kom inte till Spx10 på grund av askmolnet. En som kom och som jag var nyfiken på var Lilli Carré som är mest känd för The Lagoon, ett album som legat på min inköpslista ett tag. Jag frågade därför Lilli Carré om hon ville ställa upp på en intervju vilket hon ville så vi tog en fika och jag ställde lite frågor. Om svaren på frågorna låter konstiga så beror det inte på Lilli Carré utan en intervjuare utan bandspelare av något slag.

Vilka serier läste du som barn? Jag gillade MAD och gick till seriebutiker för att få tag i äldre nummer men jag förstod inte allt i dem. Efter det började jag läsa Bone, Sandman och Harvey-serier.

Vad är Harvey-serier? De är för barn, t.ex The Little Devil och Casper the Friendly Ghost. När jag flyttade till Chicago upptäckte jag alternativserierna och insåg att jag också vill göra serier. Tidigare hade jag sysslat med animation. Jag gillade att man kunde göra saker i serier som inte gick att göra inom animationen. Dessutom kan man spendera mycket mer tid på varje bild när man gör serier.

Fortsätt läsa Shazam.se intervjuar Lilli Carré

Skriv en kommentar
Allmänt /Film

Första bilden på Thor

fredag 30 april, kl 18:18 av 0 kommentarer

Bara så att ingen missar. Första fotot på Chris Hemsworth iklädd kostym för filmen om åskguden och Marvel-hjälten Thor.

1272636696

Skriv en kommentar
Film /Nyheter och tips

Fredagsnytt

fredag 30 april, kl 15:14 av 3 kommentarer
  • Fett! nr 1:  Comicbookmovies.com och andra seriesiter rapporterar att 2oth Century Fox har köpt rättigheterna till Ed Brubaker och Sean Phillips noir-superhjältevariant Incognito, som handlar om en superskurk som försöker återanpassa sig till ett vanligt liv som ”skyddat vittne” efter att han vittnat mot sin skurkboss…
  • Fett! nr 2: Comicbookresources.com presenterar trailern för nya Jonah Hex-filmen här. John Malkovich som skurk – ja! Megan Fox i den kvinnliga huvudrollen – åh nej! Serietrogen Hex-makeup på Josh Brolin – ja! Vilt skjutande åt alla håll och kanter – ja!
  • Ska ni fira valborg med att kolla in Iron Man 2 (premiär idag på flera ställen i Europa)? I så fall kanske ni vill ha lite tips från regissören Jon Favreu vilka sköna cameos och seriereferenser ni ska hålla utkik efter. Favreu berättar i en videointervju med MTV Splash Page här. OBS! Lätt spoilervarning!
  • Seriesajten Broken Frontier lanserar nu The Frontiersman, ”The world’s first mobile comics magazine”. Det är fråga om en serietidskrift (alltså en sån som handlar om serier) speciellt anpassad för din mobil. Den kommer finnas som en iPad-app och om man känner sig gammaldags kommer man också kunna ladda ned den som pdf-fil.
Skriv en kommentar
Recensioner

En kopp kaffe till I

torsdag 29 april, kl 09:04 av 1 kommentar

kaffe1_omsf_sVi har tidigare lagt ut några sidor ur En kopp kaffe till som är en av två mangor som Ordbilder Media ger ut i vår, den andra är Eater. Ordbilder har tidigare gett ut den underbara Drömmarnas djup som för mig definitivt var det bästa översatta albumet 2008. En kopp kaffe till består av korta vardagsbetraktelser där kaffe ofta spelar en central roll. Det är olika huvudpersoner och temana växlar mellan nostalgi, kärlek och ensamhet.

Naoto Yamakawa tecknar inte i den ”vanliga” mangastilen utan i en stil som mer påminner mig om amerikanska alternativserier. Hade det inte varit för vissa av karaktärernas utseende med typiska mangaattribut hade jag funderat över Yamakawas ursprung. Stilen tilltalar iaf inte mig, jag tycker den är lite kantig och stel. Många av figurerna är också alltför lika varandra. Själva historierna är dock underhållande, överlag väldigt softa och gulliga. Yamakawa skildrar både det övernaturliga och det vardagliga med samma humoristiska/sorgliga och softa stämning. Enda gången det spårar ut rejält blir det också underhållande när en velande kafégäst hamnar i ett utrotningsläger i form av en köttkonservfabrik. En kopp kaffe till är en underhållande manga som bäst avnjutes som kaffe, i små doser lite då och då.

Illustration: Naoto Yamakawa
Förlag: Ordbilder Media
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Recensioner

X-Men Origins: Nightcrawler

onsdag 28 april, kl 21:01 av 0 kommentarer

xo_nightcrawlerPrecis som många andra så började läsa X-Men under 80-talet, du vet under den där guldkantade perioden när Chris Claremont och John Byrne berättade mutanthistorier som än idag är bland de bättre man kan lägga vantarna på. Hur som helst, förutom att etablera mitt intresse för superserier och Marvels mutanter så fick team Claremont/Byrne mig även att få upp ögonen för en karaktär som än idag är en av mina absoluta favoriter: Nightcrawler. Det blåa trollet har inte bara några av de coolaste superkrafterna (teleportering, väggklättring och förmåga att smälta in i skuggor), utan har för mig alltid varit en av de x-män som väldigt tydligt förkroppsligat klyftan mellan mutanter och mänskligheten. Plus att han ser ball ut. Men nog om min manliga kärlek till en gulögd kille med svans och vidare till X-Men Origins: Nightcrawler som kom ut för några veckor sedan.

För manus står Adam Freeman och Marc Bernardin (som jag inte känner till sedan tidigare) och illustrerandet hanteras av Cary Nord och James Harren. Många kockar alltså, men vad innebär det för soppans del? Inget anmärkningsvärt tyvärr. Den bakgrundshistoria som berättas här tycker jag faktiskt känns rätt ointressant. Inte för att den nödvändigtvis är dålig i sig, utan snarare för att det inte känns som att den tillför något till det jag redan visste om Nightcrawler. Han växer upp på ett nöjesfält där han bli illa behandlad, träffar en präst, håller på att bli lynchad och räddas av Charles Xavier som samlar på mutanter. Typ så. Jag hade nog väntat mig mer av den här serien, för jag är rätt så besviken. Det känns som om att det finns mer potential i Nightcrawler och i hans bakgrund än det som visas här. Rätt snyggt tecknat är det i och för sig, men det räcker tyvärr inte hela vägen för mig. Lite trist, men det blir bara en 2:a för X-Men Origins: Nightcrawler.

Manus: Adam Freeman, Marc Bernardin
Illustration: Cary Nord, James Harren
Förlag: Marvel
Betyg: 2/5
Skriv en kommentar
Recensioner

The Flash #1

onsdag 28 april, kl 14:01 av 5 kommentarer

flash1Så var det dags för ytterligare ett nytt första nummer (det har blivit en hel del första nummer för min del på sista tiden) och den här gången för en tidning som jag sett fram emot ett tag nu, nämligen The Flash #1. Den riktiga omstarten för DC:s snabbspringade hjälte var som bekant i Flash: Rebirth, en miniserie som trots ett par riktigt bra individuella aldrig riktigt lyfte och blev den omstart (i samma stil som Green Lantern: Rebirth) som man hade hoppats på. Men trots det känns The Flash #1 som en bra och ganska lovande start på en ny tidning.  Tonen är mera lättsam än den var i Rebirth, vilket jag tycker passar Flash bättre, och tempot är rätt högt och storyn här känns bra och bjuder också på en intressant cliffhanger emot slutet.

Fortsätt läsa The Flash #1

Manus: Geoff Johns
Illustration: Francis Manapul
Tusch: Francis Manapul
Färgläggning: Brian Buccelato
Förlag: DC Comics
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Chris Ware till Gävle!

onsdag 28 april, kl 07:35 av 10 kommentarer

chrisware1

Ibland blir man överraskad och inte minst sketaglad. Årets mest intressanta seriehändelse i vårt avlånga land äger faktiskt rum i… Gävle! Den amerikanske giganten Chris Ware, en av de mest inflytelserika serieskaparna de senaste 15 åren, kommer till Gävle den 12 juni. Gävle Konstcentrum arrangerar en utställning med originalteckningar, serier och animerad film av Chris Ware. Så coolt. Givetvis kommer Shazams Gävle-redaktion att vara på plats. Eder bloggare kommer också att vinnlägga sig om att faktiskt läsa en eller flera serier av Chris Ware innan. Jo, pinsamt nog har jag inte gjort det tidigare.

Skriv en kommentar
Recensioner

Punisher MAX #6

tisdag 27 april, kl 08:37 av 1 kommentar

punishermax6När jag recenserade Punisher MAX #1 i slutet av förra året fick den gott betyg men till viss del mer tack vare sin potential än vad som faktiskt hände i serien; den var bra men hade en del svaga punkter. Nu när första arcen är över och den nya, ”Bullseye” (ett No-Prize till den som kan gissa vilken känd Marvelskurk som MAX-ifieras här), börjar i #6 är jag glad att kunna rapportera att den inledande skakigheten har lagt sig. Jason Aaron satsar helhjärtat på att låta sig besättas av Garth Ennis ande och levererar en Punisher-version som är väl så köttig som något av Ennis, och som dessutom innehåller en massa av Ennis (och nu Aarons) trademarkade toalett/body shock-humor. Scenen med Bullseye på toaletten på s 6-7 är skatologiskt guld – Aaron verkar fast besluten att inte längre låta Ennis vara den ende som har mage att kombinera kiss-och-bajshumor med ultravåld. Steve Dillons illustrationer skapar samma härliga chockeffekter som i Ennis version. Notera hur Ennis namn dyker upp oftare än Aarons i denna recension – som jag redan nämnt är det här en serie som knappast står på sina egna ben, men det blir bra ändå (Aaron kanske sparar sin egen berättarröst till hjärteprojektet Scalped?).

Fortsätt läsa Punisher MAX #6

Manus: Jason Aaron
Illustration: Steve Dillon
Färgläggning: Matt Hollingsworth
Förlag: Marvel
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Ghost Projekt #1

tisdag 27 april, kl 00:11 av 2 kommentarer

ghost_projekt_cover_1Joe Harris’ och Steve Rolstons Ghost Projekt på Oni Press har varit en av våren stora överraskningar. Inte bara för att det är en bra serie utan mest för att den för mig personligen är ett miljöombyte. Om man som jag läser mycket amerikanska mainstreamserier med superhjälte inslag kan man lätt börja känna att miljön de utspelar sig i är rätt förutsägbar. Hur mycket jag än älskar exempelvis X-men är det sällan den serien förvånar mig. Den bygger mycket på givna ramar som man som läsare ska känna igen sig i. Därför är Ghost Projekt uppiggande. Den är lite som början av en förälskelse – allt är nytt och spännande.

Istället för Nordamerika som fond till berättelsen får vi istället gamla nedlagda militärbaser i kallaste Sibirien, sunkiga och nedslitna alkiskvartar i Moskvas slum, och maktens kalla korridorer i Kreml. Mitt i allt detta en amerikansk vapeninspektör som försöker förstå vad det för märkliga medicinska experiment som skett i Sibirien under Sovjettiden, och en rysk säkerhetspolis som tvingats samarbeta med amerikanerna av sina överordnade.  Vad är egentligen The Ghost Projekt? Varför verkar alla som varit inblandade i projektet försvinna?

Ghost Projekt blandar framgångsrikt politisk thriller med ockult skräck. Lite som en modern X-files där flygande tefaten och rymdvarelserna är utbytta mot spöken och militära experiment. Stilistisk känns serien mer europeisk än amerikansk. Kanadensare Rolston som tidigare gjort de första numren av Greg Ruckas Queen & Country (som han belönades med en Eisner för) tecknar i något som ser ut som en blandning av klara linjen och fransk äventyrsstil. Detta första nummer av 5 börjar väldigt lovande och det kan säkert bli en intressant trade att hålla utkik efter till hösten.

För den som är intresserad av att se serien så finns en 13 sidor lång förhandstitt på författaren Joe Harris website.

Manus: Joe Harris
Illustration: Steve Rolston
Tusch: Steve Rolston
Färgläggning: Dean Trippe
Förlag: Oni Press
Betyg: 3++/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Dark Entries

söndag 25 april, kl 15:39 av 4 kommentarer

darkentriesEftersom jag på senaste tiden intresserat mig för DC:s Vertigo Crime-satsning (hårdpärmsinbunda svartvita deckar/thrillerserier i vanligt bokformat, se recensioner här och här) tog jag tillfället i akt och återvände till serien som startade hela etiketten, Ian Rankins och Werther Dell’Ederas Dark Entries.

Lite intressant är det att Dark Entries, som kom ut 2009, faktiskt inte är försedd med Vertigo Crime-etiketten – istället är etiketten ”A Graphic Mystery” och undertiteln ”A John Constantine novel”. Just det, Dark Entries är mycket närmare knuten till resten av Vertigo-universat än de senare Vertigo Crime-böckerna eftersom huvudpersonen är allas vår kaxige ockulte detektiv John ”Hellblazer” Contantine. Både etiketten och kopplingen till andra Vertigo-serier försvann dock i och med Filthy Rich (Azzarello/Santos), som egentligen var den första Vertigo Crime-boken – men nu, när satsningen visat sig gå hyggligt, presenterar DC själva Dark Entries i reklam och annat som en del av den nya etiketten.

Fortsätt läsa Dark Entries

Manus: Ian Rankin
Illustration: Werther Dell'Edera
Förlag: DC/Vertigo Crime
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer

  • Laddar...