Arkiv för maj 2013

Nyheter och tips

Hawkeye #11 eller Pizza Dog löser fallet

tisdag 28 maj, kl 00:00 av 3 kommentarer

HAWKEYE2012011_COV_73c7eEtt bevis på varför Matt Fraction och David Ajas Hawkeye förtjänar sin Eisner-nominering kom idag med en fantastisk preview av Marvel Comics Hawkeye #11.

Detta nummer skildras helt utifrån Pizza Dogs eget perspektiv. För er stackare som inte följt denna serie är Pizza Dogs tidigare ägare från samma ryska maffia som terroriserar Hawkeyes grannskap. Efter en tumultartad skilsmässa från maffian befinner sig Pizza Dog nu i Clint Bartons ägo och han är något på spåren.

Titta och njut av dessa coola bilder.

Skriv en kommentar
Recensioner

Abe Sapien #1-2

måndag 27 maj, kl 12:40 av 0 kommentarer

abe1finalcoverSom om förra årets störtflod av titlar som bokstavligt talat skickade världen i allmänhet och vissa figurer i synnerhet till en het plats under baneret ”It’s all going to hell in 2012” inte var nog. Nu ger oss Mignola och redaktören/författaren Scott Allie en helt ny serie med allas favoritamfibie Abe Sapien. Den första historien heter Dark and Terrible, löper över tre nummer och illustreras av Sebastián Fiumara, bror till Max som förra året gav oss The Transformation of J.H. O’Donnell och B.P.R.D. 1948. Sebastian har tidigare tecknat Loki för Marvel och haft bidrag med i Vertigoantologin Mystery in Space. Fortsätt läsa Abe Sapien #1-2

Manus: Mike Mignola och Scott Allie
Illustration: Sebastián Fiumara
Färgläggning: Dave Stewart
Förlag: Dark Horse Comics
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Nyheter och tips /Snygga omslag

Veckans omslag

söndag 26 maj, kl 21:58 av 0 kommentarer

Vare sig det gäller färgkomposition, humor, galenskap, skönhet m.m. är det härligt med snygga omslag och veckans skörd bjuder på tre från Marvel samt var sitt från Vertigo respektive Image.

fiveghosts03_cover_cbc76

Five Ghosts: The Haunting of Fabian Gray #3

En läcker lilagrön färgskala och känslan av ett bortglömt Sal Buscema-liknande Doctor Strange-omslag från 1970-talet kvalificerar lätt Chris Mooneyham till veckans lista.

UNW_Cv49_b4b0f

The Unwritten #49

Ögat sägs vara själens spegel och dessa ögon från Yuko Shimizu gör mig illa till mods. Sluta titta på mig!!!

DD2011026_DC11_LR_40cd5

Daredevil #26

Mark Waids Daredevil tuffar vidare och bjuder på ett asgrymt Chris Samnee-omslag. Spana in bokstäverna som bildas på klädstrecket om du inte tror mig.

XMENLG2012011_DC11_LR_4183d

X-Men Legacy#11

Mike del Mundo har gjort det igen! Ljuset, djupet och kraften i den här bilden är underbar.

YNGAVN2013005_DC11_LR_e0770

Young Avengers #5

Slutligen bjuder Jamie McKelvie på en fight mellan våra unga hjältar och en minst sagt negativ skara varelser.

Skriv en kommentar
Recensioner

SH3 vol 1-3

söndag 26 maj, kl 12:49 av 6 kommentarer

SH3-1Mer retrorecensioner här på Shazam – ber om ursäkt om det verkar yrvaket men nästa vecka kickar min nya prenumerationsservice igång och då ska det bli nyhetsbevakning så det står härliga till. Fram till dess tittar vi lite närmare på en svensk superhjälteserie från gymnasieångestens främste uttolkare, Daniel Ahlgren – sviten SH3 (förkortningen för en klass på Sveriges enda superhjältegymnasium – såklart), hittills utgiven i tre volymer: Ett liv utan superkrafter är inte värt att leva (2007), Jag gråter bara i andra dimensioner (2008) och Operation A-barn (2012).

Fortsätt läsa SH3 vol 1-3

Manus: Daniel Ahlgren
Förlag: Bakhåll
Betyg: 5/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Det bästa barnet

lördag 25 maj, kl 20:27 av 1 kommentar

detbastabarnetVi fortsätter med det svenska temat här på Shazam med en kortrecension av Det bästa barnet. I år släppte Galago nämligen uppföljaren till Sofia Olssons Hetero i Hägersten. Jag insåg när jag läste Det bästa barnet att det är en självbiografisk serie, något jag inte snappade upp när jag läste föregångaren. Pino. Det var iofs inte uppenbart förrän en bit in i Det bästa barnet heller och för att få en uppfattning om hur mycket som var självbiografiskt fick jag t.o.m. kolla upp en intervju 😉 . Så kan det vara. I Det bästa barnet får vi iaf åter stifta bekantskap med det heterosexella paret från Hetero i Hägersten. Nu är det barnalstring som är på gång, men det går inte som de hoppats på samtidigt som förhållandet börjar krackelera.

Som jag redan tidigare skrivit så påminner Sofia Olssons teckningar en hel del om Jeff Browns i hans självbiografiska serier och liksom Brown är inte teckningarna i sig en fröjd men Sofia Olsson är väldigt skicklig på att förmedla stämningar och framförallt känslor, något t.ex. en del amerikanska tecknare skulle behövt vara bättre på. Speciellt bekymrade och deppiga ansiktsuttryck är hon skicklig på vilket Det bästa barnet innehåller ett överflöd av för det är ingen munter tid hon beskriver. Kombon ofrivillig barnlöshet, svek och tvivel kunde borgat för en alltför tung läsning men Sofia Olssons visar även här vilken skicklig humorist hon är, både bildmässigt och i dialogen som är riktigt bra. Just dialogen är alltför ofta styltig i svenska serier men Sofia Olssons är alltigenom naturlig och har ett riktigt bra flyt. Hennes debut Ända hit var bra, Hetero i Hägersten inte lika bra men det Det bästa barnet är hennes bästa hittills och för mig en självklar kandidat till nästa års Urhunden-pris.

Skriv en kommentar
Recensioner

Fucking Sofo + Vi ses i Sofo

torsdag 23 maj, kl 22:22 av 0 kommentarer

ackebo-lena-fucking-sofoInte direkt rykande aktuellt men ändå (min seriekonsumtion just nu består i att läsa det svenska seriesortimentet på Karlstad Stadsbibliotek): här tar jag en titt på Lena Ackebos Sofo-album, Fucking Sofo (2010) och Vi ses i Sofo (2012). Det är alltså satir över livet South of Folkungagatan förmedlat genom pladder (i ordets bästa bemärkelse) på barer, restauranger, nattklubbar och någon enstaka gång hemmafester: till skillnad från Ackebos Brynebrinks är det i Sofo-albumen knappt någon (av huvudfigurerna) som ses hemma. Man är ute över en öl/glas vitt/Oboy och träffar andra, redan där en genomgående solid metafor för Sofo-livet: baren ÄR hemmet.

Fortsätt läsa Fucking Sofo + Vi ses i Sofo

Manus: Lena Ackebo
Förlag: Kartago
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Nya samlingar att samla

söndag 19 maj, kl 22:43 av 0 kommentarer

I staterna har det varit dags för de olika förlagen att visa vad de tänker publicera i augusti 2013. Här kommer några tips på olika samilingsvolymer som är värda att införskaffa.

INVcompendium2-300dpiInvincible Compendium Vol.2

En megapocket på över 1000 sidor som innehåller Invincible #48-96. Jag har själv inte börjat läsa Robert Kirkmans Invincible men är så peppad att jag håller på att spricka av superhjälteserienördighet. Tillsammans med Compendium Vol.1 är den verkligen på min lista.

HAWKEYE2012_V1_HC_covHawkeye Vol.1

Här kommer en inbunden utgåva av Hawkeye #1-11 till alla er som ännu inte börjat läsa Matt Fractions mästerverk. Tillsammans med tecknarna David Aja, Javier Pulido och Francesco Francavilla bjuder Fraction på en urban hjältesaga och modern klassiker om en man med båge och kvinnorna i hans liv.

ESSAVN009_COV1_colEssential Avengers Vol.9

Den här volymen är sprängfylld av klassisk superhjältenostalgi och bjuder bland annat på Quicksilver och Scarlet Witch ursprung, John Byrne, George Perez, Hawkeye på soloäventyr, Jarvis på krigsstigen, Ultron och första mötet med Taskmaster. Den innehåller också en av Marvels största skämskuddar: Ms. Marvels minst sagt bisarra och djupt oönskade graviditet! Avengers #197-200 är något av det mest pinsamma och sexistiska Marvel gett ut och glöm då inte Stan Lees Fantastic Four i början på 1960-talet. Mig veterligen är det första gången den här historien ges ut i återtryck och det ska bli obehagligt men intressant att äntligen få läsa detta fossila tidsdokument i sin helhet.

Skriv en kommentar
Nyheter och tips /Snygga omslag

Veckans omslag

söndag 19 maj, kl 21:56 av 0 kommentarer

Återigen slut på en vecka och här kommer några av mina favoriter från veckans skörd av härliga omslag.

FABL_Cv129_59c4e

Fables #129

Okej, man vill verkligen inte vara i Snow Whites skor. Kusligt läskigt av Joao Ruas.

prv16468_cov

The Bionic Man #20

Mike Mayhews omslag är inget för höjdrädda.

prv16472_pg1

prv16472_cov

The Shadow #13

Dynamite Entertainment bjuder på två asgrymma omslag till samma nummer av The Shadow. Först ut Alex Ross tätt följd av favoriten Francesco Francavilla.

 

prv16410_cov

Edgar Allan Poe´s The Fall of The House of Usher #1

Ett djupt olustigt och obehagligt omslag signerat mästaren Richard Corben.

Skriv en kommentar
Recensioner

The Shadow # 8 – 11

söndag 19 maj, kl 13:43 av 0 kommentarer
shadow11_cover_full

Alex Ross gör ett av många alternativomslag.

Nu har Victor Gischler till sist rott det i hamn, den ej så avundsvärda uppgiften att skriva klart den första längre historia som följde på att Garth Ennis hoppade av Dynamites The Shadowsatsning. ”Revolution!” har gett oss en riktig femme fatale till motståndare i form av den skoningslösa Black Sparrow, intriger i ett Spanien plågat av inbördeskrig och ett gästspel av ingen mindre än författaren George Orwell. Med sådana ingredienser borde det vara svårt att misslyckas, eller?

Jag håller The Shadow: The Fire of Creation för en av de bästa titlarna som kom ut under 2012. Att Ennis valde att fortsätta med annat efter den kan jag på sätt och vis förstå, emedan man näppeligen kan toppa seriens avslutande uppvisning i ett apokalyptiskt hämndbegär som definitivt tagit klivet över vansinnets gräns. Att Gischler valde att som uppföljning ha en radda nummer där Lamont Cranston/The Shadow börjar tvivla och ha problem med de formidabla förmågor han uppvisar i egenskap av ”fate’s trigger man” kändes inledningsvis som en allt annat än naturlig eller önskvärd övergång. Men när ödets vindar för honom och piloten Miles Crofton till Spanien och samman med George Orwell börjar det hända saker som är aningen intressantare. Snyggt iscensatta och hisnande sekvenser följer på varandra slag i slag när The Shadow utnyttjar den instabila situationen för egen vinning. En hel del onda mäns frånfälle är det oundvikliga resultat. Nog för att mina farhågor att detta ska slå över i något åt Young Indiana Joneshållet, tv-serien där idel kända ansikten som Mata Hari, Sigmund Freud och Lawrence of Arabia dök upp och bibringade den framtida superarkeologen livsvisdom, inte klingat bort helt. Men den här gången kommer Gischler med nöd och näppe undan, äran intakt. Fortsätt läsa The Shadow # 8 – 11

Manus: Victor Gischler
Illustration: Aaron Campbell
Förlag: Dynamite Entertainment
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Fairy Quest: Outlaws

onsdag 15 maj, kl 22:42 av 0 kommentarer

FairyQuestPaul Jenkins och Humberto Ramos Fairy Quest var först en webbserie som sedan gavs ut i tryckt form med hjälp av Kickstarter-finansiering. Nu är det BOOM! som gett ut serien i tidningsform uppdelad på två nummer. Fairy Quest utspelar sig i Fablewood där alla sagor får liv. Fabledwood kontrolleras av Grimm och hans tankepolis. Grimm vill att alla invånare i Fablewood slaviskt följer sagan de är med i. Alltför stora avvikelser eller t.o.m. protester mot Grimms styre renderar i ett besök i The Mind Eraser som raderar minnet på karaktären och gör den foglig. Många är de karaktärer som har fått nog av Grimms styre men ingen vågar göra uppror förutom Rödluvan och hennes vän vargen (Mr Woof). Båda är under uppsikt av tankepolisen och när en av Rödluvans vänner utsätts för Mind Erasern och även hennes namn ropas upp flyr Rödluvan tillsammans med vargen till Rödluvans gamle bekant Peter Pan. Rödluvans mål är att ta sig ut från Fablewood till en annan värld, ”den verkliga”.

Så, då har jag spoilat hela första numret. Men det är å andra sidan inte överraskningsmomenten eller någon olidlig spänning som är intressantast i Fairy Quest utan hur Paul Jenkins hanterar sagovärlden. Det mesta känns igen från såväl Fables som tv-serien Once Upon a Time med alla karaktärer samlade på ett ställe. Det Jenkins gjort är att slänga in en rejäl dos 1984 och lite steampunk i anrättningen. Jag är svag för de gamla klassiska sagorna och även om jag aldrig gett Fables någon större chans så gillar jag när man har dem som grund och gör om dem. Jenkins verkar mest ha satsat på att göra karaktärerna lite vuxnare till sättet men det leder inte till några djupare karaktärsstudier. Såväl Rödluvan som Peter Pan (självklart iofs) är evigt unga och den förstnämnda fast i ett lika evigt sagohjul. Det mesta känns igen men det är å andra sidan ett väldigt tacksamt material Jenkins har att jobba med. Dialogen är stundtals rapp och lite småkul och handlingen rullar på i lagom tempo med några kortare actionsekvenser. Den allra största behållningen är ändå Humberto Ramos teckningar som mer för tankarna till valfri nyare fransk äventyrsserie än amerikanska serier. Det är väldigt snyggt och färgläggningen av Leonardo Olea är lagom pastellig. Jag kommer nog att läsa mer Fairy Quest när (om) mer ges ut, det finns tillräckligt mycket att bygga på även om jag är tveksam till att serien kommer att nå några högre höjder. Men gillar du bröderna Grimms sagovärld och gärna läser en  lite grymmare version av den (åtminstone grymmare än de versioner de flesta av oss är vana vid) så är det din kopp te.

Manus: Paul Jenkins
Illustration: Humberto Ramos
Färgläggning: Leonardo Olea
Förlag: BOOM!
Betyg: 3-/5
Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer

  • Laddar...