(Först, som ni kommer märka har det här inlägget dragit ut lite på tiden. Jag startade med det i början på året, men jag är lite seg så fick det inte klart förrän nu. Men men, en kan börja med serier när som helst.)
Nytt år, nya möjligheter. En tid när en fortfarande kan lura sig att allt det en drömmer om kommer göras. Potentialen finns än så länge där. Det innebär till exempel att en kan dra igång ett nytt projekt eller upptäcka något tidigare outforskat. Som att börja läsa serier.
När jag började aktivt utforska seriemediet för cirka tio år sen var det för att jag till slut förstod att det fanns mer än satirserier i Sverige och inte bara trikåer och ungdomsinriktat internationellt. När jag försöker pitcha serieläsande för någon använder jag nästan alltid det faktum att många redan konsumera serialiserad underhållning i form av TV-serier. Mitt egna serieintresse tog fart via Vertigo Comics publikationer som har mycket gemensamt med till exempel TV-bolaget HBO (som är hem för bland annat Game Of Thrones, The Wire och Deadwood) vad gäller synsätt på innehåll och berättande. Båda jobbar med att under en begränsad tid skapa helt fristående historier, kompletta med början och slut. Detta är ju också en av anledningarna att serier är väldigt passande att översätta till TV (även om det givetvis även finns en del serier vars konst och berättarteknik gör dem svåra eller olämpliga att byta medie på). Vi har i dag en närmast abnorm mängd program som har sin förlaga i serievärlden. Därmed också en stor skara ofrälsta på den sekventiella konsten som kan dras in via sin favorit-TV-serie.
Detta inlägg är för er sedan tidigare oinvigda i seriernas magiska värld eller som vill se en annan sida av den. Kort och gott, här kommer tips för er som vill bekanta er med serier men inte vet vart ni ska börja (även gamla rävar i gamet kan säkert hitta något matnyttigt). Jag försöker hålla det till avslutade serier som jag har läst och som är skapligt ”new-reader-friendly”. Länkar till mest prisvärda utgåvan från Adlibris och Bokus tar jag med (de båda är billigast att köpa från men kolla gärna in renodlade serieaffärer som till exempel Comics Heaven i Stockholm och andra som ni kan hitta här eller kolla in närmsta bibliotek alternativ Serieteket i Stockholm) samt svensk översättning eller bästa lyxbok om det finns någon.

Wanda Maximoffs liv har inte varit någon dans på rosor precis med flera misstag på vägen och till och med galenskap som höll på att förgöra världen flera gånger. Hon har missbrukat sina krafter vilket har gjort henne rädd för sig själv, men Wanda är mer än summan av sina misstag. Allt har sitt pris, som några fler rynkor och lite fler grå hår, men det kunde vara mycket värre och Wanda har bestämt sig för att skapa ett nytt liv och använda sina krafter för att hjälpa människor med magiska problem. Utan Avengers och på egna ben…som Scarlet Witch.

Jaha, så har då alltså Jason Aarons och Steve Dillons MAX-version av Punisher nått sitt slut i och med #22. Enligt Aarons efterord i tidningen var det heller aldrig fråga om någon för tidig nedläggning utan i själva verket en planerad begränsad historia. Och det har varit en underhållande historia som har svängt fram och tillbaka i fråga om stämning och tematik. Det började som en blinkning, för att inte säga ogenerad hyllning, till Garth Ennis och Steve Dillons legendariska Punisher-serier från 2000-02, där Aaron verkade göra sitt yttersta för att kanalisera Ennis speciella typ av äckel-splatter-humor. Kiss-och-bajshumorn fick fullt spelrum i andra arcen Bullseye och det var nånstans där, bland allt spekulativt underhållningsvåld, jag var millimeter ifrån att släppa serien från min pull list. Men något höll mig kvar och jag belönades med en abrupt svängning till nattsvart elände där Aaron på allvar började uppfylla löftet från de första numren: så här skulle det vara om Punisher fanns i verkligheten. Och nu har det hela nått sin kulmen med detta epilognummer som följer på sista arcen Homeless. Är det en värdig avslutning. Definitivt. Och MASSIVA SPOILERS följer efter hoppet. Allvarligt talat: läs inte min recension om ni inte redan läst Punisher MAX #22.
Jag har följt Jason Aaron och Steve Dillons Punisher MAX sen den startade – 

Säsongen för seriemässor har sparkat igång på allvar i staterna och återigen demonstreras de många nackdelarna med att inte vara ekonomiskt oberoende. Jag blir nämligen extremt sugen att packa trunken och ge mig ut på mässturné varje gång jag skummar ytterligare en gästlista fylld med festligt seriefolk. Innan miljonerna börjar rulla in fortsätter jag dock suga åt mig av bättre bemedlade och mer geografiskt gynnade seriesnubbars rapporter. Nedan följer ett axplock av det som verkade intressant på C2E2 (Chicago Comic & Entertainment Expo) som gick av stapeln den gångna helgen.


