Så var det dags att ta en titt på vad som dyker upp på de amerikanska seriehyllorna i april 2021.
Som vanligt följer jag Pärs femgradiga skala och Månadens tips hittar ni längst ner i inlägget.
1 – Helt ointressant
2 – En intressant skapare
3 – Två intressanta skapare eller enbart en fast med lockande premiss
4 – Två favoritskapare eller enbart en med lockande premiss Prenumerationsvärdig
5 – Två favoritskapare med lockande premiss Given Prenumeration
Mot titlarna!
Så var det åter dags att presentera vad som dyker upp på seriehyllorna i USA och den här gången är det februari månad som står för dörren. Jag borde ha postat detta inlägg tidigare men lovar att inte vara så sölig när det gäller övriga månader under 2020.
Som vanligt följer jag Pärs femgradiga skala och Månadens tips hittar ni längst ner i inlägget.
1 – Helt ointressant
2 – En intressant skapare
3 – Två intressanta skapare eller enbart en fast med lockande premiss
4 – Två favoritskapare eller enbart en med lockande premiss Prenumerationsvärdig
5 – Två favoritskapare med lockande premiss Given Prenumeration
Mot titlarna!
Bättre sent än aldrig men nu är det äntligen dags att ta itu med de kommande titlarna för november 2019. När det gäller min granskning så har jag bestämt mig för att banta ner listan betydligt den här gången. Jag märker mer och mer att jag nästan helt tappat sugen när det gäller superhjälteserier från DC och Marvel – vilket inte betyder att jag slutat älska genren utan att det helt enkelt finns så mycket annat att välja på som jag hellre prioriterar.
Som vanligt följer jag Pärs femgradiga skala och Månadens tips hittar ni längst ner i inlägget.
1 – Helt ointressant
2 – En intressant skapare
3 – Två intressanta skapare eller enbart en fast med lockande premiss
4 – Två favoritskapare eller enbart en med lockande premiss Prenumerationsvärdig
5 – Två favoritskapare med lockande premiss Given Prenumeration
Mot titlarna!
Varmt välkomna till ett nytt avsnitt av Veckans Nyheter! Här presenterar jag previews av nya nummer på seriehimlen, gamla favoriter som återvänder och andra små läckerheter som dykt upp under veckan som har gått.
CODA #12
Manus: Simon Spurrier
Illustration: Matías Bergara
Förlag: BOOM! Studios
Den här veckan är det dags för sista numret av en av förra årets bästa nya titlar, nämligen Coda av Simon Spurrier och Matías Bergara. I konkurrens med de lysande titlarna Isola och Gideon Falls valde jag detta barmhärtighetsmord på fantasygenren med sitt underbara världsbygge och härliga karaktärer till Årets bästa nya serie i min årskrönika och det är ett beslut jag står fast vid. Lite besviken är jag att serien inte uppmärksammades av Eisnerjuryn men Bergara fick en välförtjänst nominering i kategorin Best Penciller så helt lottlöst blev det inte. Serien kommer att ges ut i tre små trades med fyra nummer i varje men för alla som vill få ut det mesta av denna godbit så rekommenderar jag hela serien i en fet lyxutgåva som jag hoppas att vi inte behöver vänta allt för länge på.
I vanliga fall brukar det vara Pär som står för Comics of Future Past men på grund av olika deadlines har jag fått hans välsignelse att överta detta återkommande inlägg. Detta innebär naturligtvis att jag inte kan hålla mina fingrar borta när det gäller mitt personliga urval av favoriter men jag försöker ändå att hålla mig till inläggets grundkoncept, vilket innebär att jag både kommer att tipsa om helt nya serier men även avslutningar på läsvärda följetonger och trevliga samlingar av serier jag gillar – allt efter Pärs femgradiga skala:
1 – Helt ointressant
2 – En intressant skapare
3 – Två intressanta skapare eller enbart en fast med lockande premiss
4 – Två favoritskapare eller enbart en med lockande premiss Prenumerationsvärdig
5 – Två favoritskapare med lockande premiss Given Prenumeration
Som vanligt hittar ni Månadens tips längst ner i inlägget.
Mot titlarna!
Dags att summera mitt serieår med Shazam 2018 som bland annat innehållit många recensioner av svenska serier (stort tack till Cobolt Förlag, Galago, Kartago Förlag och Sanatorium Förlag för alla fina recensionsex), besök på Stockholms Internationella Seriefestival och Bokmässan i Göteborg, vår egen julkalender på Facebook och Instagram samt mycket tips och inspiration från min nye bloggkollega och vän Pär Thorstensson. Under året har jag upptäckt flera härliga serier som Beasts of Burden, Luke Pearsons Hilda-böcker, Daniel Ahlgrens oemotståndliga SH3, Li Österbergs fantastiska och personliga följetong om grekiska myter och gudar samt slukat en hel hög med nya läsvärda amerikanska serier.
När det gäller serier på vita duken njöt jag i fulla drag av både Black Panther, Avengers: Infinity War och Deadpool 2 men den serierelaterade filmadaption som imponerade mest på mig var ändå I Kill Giants (som nu finns att avnjuta på Netflix) som jag såg på BUFF-festivalen i Malmö tillsammans med min son. Jag blev också märkbart tagen av Stan Lees bortgång då jag insåg hur mycket han betytt för mig som nörd och serieälskare och även om serievärlden är fattigare utan både honom och Steve Ditko (som också avled under året) så gläds jag över att deras skapelser lever vidare och kommer att ge glädje åt ännu fler serieälskare lång tid framöver.
1958 hände något märkligt med fysikens lagar. Elektricitet, motorer – allt som underlättade livet, upphörde att fungera och ingen vet varför, men mänskligheten tillgodosågs med ett nytt alternativ: varje människa fick en gud och varje gud en människa. Dessa gudar fungerar som utsmyckning, assistent, livvakt eller bank men alla människor är inte lyckligt lottade. En på tiotusen får ingen gud och tillhör samhällets utstötta, ständigt på drift och oförmögna att tjäna pengar. Men det ironiska är att dessa ”shapers” är de enda som har förmågan att uppgradera eller omformatera dessa gudar som de själva inte kan ha. Kort sagt: alla behöver dem men ingen vill veta av dem.
För det mesta har jag redan en färdig recension i huvudet efter att ha läst en serie och resten av processen är bara något som ska ner på pränt. Men vissa serier lämnar mig med en känsla av förbryllad tomhet där jag inte vet var jag ska börja eller sluta. Godshaper av Simon Spurrier och Jonas Goonface är ett praktexempel på en sådan för även om jag är svag för Spurriers alster (framförallt Six-Gun Gorilla, The Spire och Coda) så känns Godshaper som en hal ål som jag inte kan få grepp om men jag ska nu, efter att först ha läst den i lösnummer för ett år sedan och även skaffat samlingsutgåvan, göra ett tappert försök.
”Min älskade Serka. Sist jag såg dig sa jag att jag knappt kom ihåg hur världen såg ut innan ”The Quench”. Jag ljög. Jag minns den gamla världen mycket väl, det är snarare så att jag inte kan tro att den var verklig. Slott av kristall, riddare och förtrollade svärd, magiker och ylves med spetsiga öron. När drakar kunde flyga. Nu känns allt detta bara som en dröm, eller för att vara ärlig, mer som minnen av ett fylleslag. Ibland tror jag att till och med att vi lever i en baksmälla, men jag ska berätta en sak om baksmällor, Serka: de är åtminstone ärliga. Den gamla världen var ljus och vacker, galen och modig. För det mesta hatade jag den. Sedan tog allt slut. Den senaste i raden av mörkrets furstar, med ett namn som var omöjligt att uttala, lyckades till slut. Himlen brann, Ylves dog, skuggornas arméer, o.s.v, o.s.v. och sedan: ingen ny magi. Ingen ny magi och nu förväntas det att vi alla ska vara ledsna över det. Men vet du, Serka? Jag är hellre rejält bakfull än ett galet fyllo.”
Fortsätt läsa Nya serier 2018: Coda #1-2
Varmt välkomna till ett nytt avsnitt av Veckans Nyheter! Här presenterar jag previews av nya nummer på seriehimlen, gamla favoriter som återvänder och andra små läckerheter som dykt upp under veckan som har gått.
AVENGERS #1
Manus: Jason Aaron
Illustration: Ed McGuinness
Förlag: Marvel Comics
Senast jag följde Avengers var när Jonathan Hickman höll i rodret med två tandemtitlar (Avengers och New Avengers) och jag hoppade helt över Mark Waids run som doftade dussin-Marvel efter bara några nummer. Nu sätter jag mitt hopp till Jason Aaron som redan har flera lysande Marvel-titlar i bagaget (som Thor, Weirdworld och Doctor Strange) och inledningsvis får han sällskap av Ed McGuinness vars supermuskliga actionstil inte passar alla men som, enligt mig, gav en perfekt popcorndoft åt Jeph Loebs härliga matinéäventyr i Hulk (2008) där bland annat Red Hulk introducerades. Dessutom markerar denna nystart en återgång till gamla dagar med både Captain America (Steve Rogers), Thor (Odinson) och Iron Man (Tony Stark) i laguppställningen.
Varmt välkomna till ett nytt avsnitt av Veckans Nyheter! Här presenterar jag previews av nya nummer på seriehimlen, gamla favoriter som återvänder och andra små läckerheter som dykt upp under veckan som har gått.
MILKWARS: JLA/DOOM PATROL SPECIAL #1
Manus: Steve Orlando, Gerard Way, Magdalene Visaggio
Illustration: ACO, Sonny Liew
Förlag: DC Comics
Sista veckan i januari 2018 bjöd verkligen på maxutdelning när det gäller nya spännande titlar och först ut är DC-etiketten Young Animals första crossover med DC:s originaluniversum. I ”icke-eventet” Milk Wars strålar Gerard Ways Doom Patrol samman med Steve Orlandos Justice League of America och tecknaren ACO (Midnighter, Midnighter and Apollo, Nick Fury) i en galen berättelse om ett företag som stjäl berättelser och gör om dem för en ny marknad samt en alternativ version av Superman som adopterades av en ondskefull mjölkbonde istället för familjen Kent och blev den mjölkälskande Milkman Man. Dessutom innehåller numret det första avsnittet av fyra om den nya skapelsen Eternity Girl, författad av Magdalene Visaggio (Kim and Kim) och tecknad av Sonny Liew (The Art of Charlie Chan Hock Chye).
