Inlägg taggade ‘Michael Avon Oeming’

Recensioner

Cave Carson Has a Cybernetic Eye, Vol. 1: Going Underground

fredag 11 augusti, kl 15:20 av 0 kommentarer

Calvin ”Cave” Carson var en av världens främsta grottutforskare men det var för länge sedan. Han gjorde upp med sina tidigare uppdragsgivare E. Borsten & Sons (numera EBX), återlämnade sin grävande underjordsfarkost The Mighty Mole Mark I, började utveckla nästa generations teknologi när det gäller att gräva tunnlar och slog sig ned med hustrun Eileen och deras dotter Chloe. Men när hustrun Eileen plötsligt avlider rämnar Caves lugna existens och han och dotter trillar handlöst ner i ett hål fyllt av farliga upptäckter, lömska konspirationer och uråldrig ondska från jordens innanmäte där hustruns ursprung och dotterns arv blir hjälplösa brickor i ett spel på liv och död.

Fortsätt läsa Cave Carson Has a Cybernetic Eye, Vol. 1: Going Underground

Manus: Jon Rivera, Gerard Way
Illustration: Michael Avon Oeming
Färgläggning: Nick Filardi
Förlag: DC (Young Animal)
Betyg: 2/5
Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Veckans nyheter – vecka 44

söndag 6 november, kl 00:32 av 0 kommentarer

Varmt välkomna till ett nytt avsnitt av Veckans Nyheter! Här presenterar jag previews av nya nummer på seriehimlen, gamla favoriter som återvänder och andra små läckerheter som dykt upp under veckan som har gått.

ctwen-cv1-dsCATWOMAN: ELECTION NIGHT #1
Manus: Mark Russell, Meredith Finch
Illustration: Ben Caldwell, Shane Davis
Förlag: DC Comics

Bara några få skälvande dagar kvar till det amerikanska presidentvalet och flera förlag skildrar detta på olika sätt. I senaste numret av Kelly Sue DeConnick och Valentine De Landros Bitch Planet introduceras Eleanor Doane med det passande namnet ”President Bitch” (med tanke på seriens haltande utgivningstakt är det fascinerande att detta nummer kommer ut så lägligt). Hos Valiant gör demokraternas presidentkandidat Hillary Clinton ett gästspel i Faith och i specialnumret Catwoman: Election Night #1 (som mest handlar om att Penguin ställer upp i Gothams borgmästarval) dyker en mycket saknad karaktär upp i en andrastory, nämligen tonårspresidenten Beth Ross från den formidabla satirserien Prez. Jag önskar verkligen att DC kunde få tummen ur röven och inse vilken lysande serie Prez är eftersom satir är viktigare än någonsin i denna galna värld vi lever i.

Fortsätt läsa Veckans nyheter – vecka 44

Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Veckans nyheter – vecka 42

söndag 23 oktober, kl 14:28 av 0 kommentarer

Varmt välkomna till ett nytt avsnitt av Veckans Nyheter! Här presenterar jag previews av nya nummer på seriehimlen, gamla favoriter som återvänder och andra små läckerheter som dykt upp under veckan som har gått.

infim2016001-dc12-lrINFAMOUS IRON MAN #1
Manus: Brian Michael Bendis
Illustration: Alex Maleev
Förlag: Marvel Comics

Genom åren är det flera superskurkar som iklätt sig en modern rustning designad av Tony Stark, mest bekant är väl Norman Osborn (Green Goblin) i rollen som Iron Patriot i Brian Michael Bendis och Mike Deodatos Dark Avengers. Nu är det dags igen och återigen är det Bendis som håller i trådarna och dessutom med sin ständigt återkommande samarbetspartner Alex Maleev som tidigare medverkat på bland annat Daredevil, Spider-Woman, Moon Knight samt den nyligen avslutade International Iron Man. Återigen har vi hamnat i den situationen att Marvels pågående event, den här gången Civil War II, inte är avslutat innan förlaget släpper lös sina nya serier. Att något gör att Tony inte kan eller vill vara Iron Man längre är uppenbart och det är den nye, ärrfrie, Doctor Doom som tänker axla hans mantel.

Fortsätt läsa Veckans nyheter – vecka 42

Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Veckans nyheter – vecka 4

lördag 24 januari, kl 00:00 av 2 kommentarer

JupitersCircle_01_bVarmt välkomna till ett nytt avsnitt av Veckans Nyheter! Här presenterar jag previews av nya nummer på seriehimlen, gamla favoriter som återvänder och andra små läckerheter som dykt upp under veckan som har gått.

Nu när första delen av Jupiter’s Legacy är avslutad är turen nu kommen för Jupiter’s Circle. Serien, skriven av Mark Millar, tecknad av Wilfredo Torres och med design och omslag av Frank Quitely utspelas 1958 och beskrivs av Millar som Mad Men möter Super Friends, och för er som inte känner till den senare så var det animerad TV-underhållning för kidsen producerad av Hanna-Barbera, med Superman, Batman, Wonder Woman och Aquaman, som sändes på lördagsmorgnarna i USA under 1970- och 80-talen. Om man spanar in Goran 240px-Super_FriendsParlovs variantomslag kan man lätt se likheterna med Super Friends men Millar vill också visa vad som döljer sig bakom den glättiga ytan och de perfekta käklinjerna, som om Franska nya vågen-regissörerna Truffaut eller Godard hade gjort en superhjältefilm med obegränsad budget i slutet på 1950-talet eller början på 1960-talet. Jupiter’s Circle kommer att handla om superhjältarna Utopian, Lady Liberty och deras övriga team och startar i april, består av 10 nummer och åker lätt upp på min pull list.

kingsman_the_secret_service_movie_2015-1440x900Mark Millar har verkligen haft flyt med filmbolag som vill sprida hans alster. Förutom redan existerande adaptioner av Wanted och Kick-Ass så är filmrättigheterna till MPH och Starlight i hamn och om en vecka dyker filmatiseringen av hans och Dave Gibbons The Secret Service upp med titeln Kingsman: The Secret Service med bland andra Colin Firth, Samuel Jackson och Colin Firth i rollistan och regisserad av Matthew Vaughn som haft ett finger med i Lock, Stock and Two Smoking Barrels, Snatch, Kick-Ass-filmerna och X-Men: First Class. Med andra ord har jag från och med nästa helg chansen att få se både Kingsman och den animerade adaptionen av Marvels Big Hero 6 så jag svävar på lätta moln.

POWERS2014001-DC11-54e4bBrian Michael Bendis och Michael Avon Oemings skapelse Powers har också fått sin egen lilla TV-adaption som kommer att distribueras via Playstation Network med början i mars 2015 och i veckan var det också dags att åter få stifta bekantskap med originalupplagans Chicagopoliser Christian Walker och Deena Pilgrim och deras fortsatta arbete med att utreda superhjälterelaterade brott i fjärde volymen av serien Powers. Serien föddes 2000 och gavs först ut av Image Comics innan den 2004 blev en av de första att ges ut på Marvels Icon, som är Marvels egen etikett för kreatörsägda serier, och tanken med den nya volymen är att locka nya läsare till den redan flitigt prisbelönade serien men också att boosta den kommande TV-satsningen.

Det var allt för den här veckan! På söndag är det dags för ett nytt avsnitt av Veckans omslag så håll ut tills dess och framförallt, läs mycket serier.

Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Veckans nyheter – vecka 47

fredag 21 november, kl 22:40 av 0 kommentarer

HOWARD-THE-DUCK-02-a9f43Varmt välkomna till ett nytt avsnitt av Veckans Nyheter! Här presenterar jag previews av nya nummer på seriehimlen, gamla favoriter som återvänder och andra små läckerheter som dykt upp under veckan som har gått.

Marvel Comics: Förlaget har annonserat via Entertainment Weekly att Howard The Duck, som gjorde ett trevligt gästspel i filmen Guardians of The Galaxy, får en alldeles egen serie i mars 2015. Marvels egen kosmiska favoritanka är tillbaka på jorden och startar en karriär som privatdetektiv. Serien tecknas av Joe Quinones och författas av Chip Zdarsky som tillsammans med Matt Fraction skapat den fenomenala serien Sex Criminals.

Fortsätt läsa Veckans nyheter – vecka 47

Skriv en kommentar
Recensioner

Common Grounds

tisdag 19 januari, kl 10:18 av 0 kommentarer

Återigen är vi inte direkt pinfärska här på Shazam: Common Grounds kom ut som sexdelars minisere 2004 och samlingen gavs ut senare samma år… men den finns fortfarande i tryck, och skaparen Troy Hickman (som tvåfalt Eisner-nominerades för serien 2005) är fortfarande aktiv, så det är väl OK, eller?

common-groundsCommon Grounds är namnet på en kafékedja av typen Starbucks, men det speciella med den här är att den grundats av en f d superhjälte, och därför fungerar som tillhåll för superhjältar/skurkar (fiket är nämligen fredad zon, se). Konceptet luktar Astro City lång väg och det är också Astro City som är den närmaste andliga släktningen till Hickmans novellserier (alla Common Grounds-serier är kortare, avslutade historier om 5-6 sidor).

Jag måste säga att jag har svårt att se storheten i Common Grounds – om man inte gillar sentimentalitet och toaletthumor (!) finns det inte så mycket att hämta i Hickmans novellserier. De flesta består av ett enda skämt som dras ut för länge, eller en mycket lite modifierad version av någon historia man hört flera gånger förut (t ex far-son-vi-kommunicerar-inte-så-bra-med-varann-men-vi-älskar-varann-ändå-serien Elsewhere eller generationsuppgörelsen Heir of Truth). Toaletthumorn härrör från en historia där hjälten Mental Midget och hans ärkefiende Man-Witch träffas på toan på Common Grounds och har lite djupsnack mellan krysten (jag skojar inte!). Och så vidare. Det ska enligt förordet vara rörande historier och mänskliga ögonblick ur superhjältandets vardag, men Hickman är för upptagen med sina ”tokroliga” koncept för att ha tid med sina karaktärer.

Det finns några undantag i samlingen. Mötet mellan tonårshjältinnan Deb-U-Ton och ortodox-judiske Moshe Chomsky, alias The Acidic Jew (haha) i Sanctuary har rätt myspysigt samtal-på-fik-stämning, och Time of their Lives har för en gångs skull en twist ending som Hickman inte telegraferar en dag i förväg. Dessutom är det kul att se toppillustratörer som Mike Avon Oeming, Chris Bachalo, Dan Jurgens och Ethan Van Sciver ta ut svängarna när det inte är så mycket som står på spel – illustrationerna är mycket mer avslappnande än Hickmans ofta ansträngda berättande.

Common Grounds är uthärdlig mer än dålig, men jag skulle ändå spara pengarna och lägga dem på en latte och en croissant istället.

Manus: Troy Hickman
Illustration: Dan Jurgens, Michael Avon Oeming, Ethan Van Sciver, Chris Bachalo, m fl, m fl
Förlag: Top Cow
Betyg: 2/5
Skriv en kommentar
Recensioner

The Mice Templar 1: The Prophecy

torsdag 19 november, kl 07:23 av 6 kommentarer

micetemplarJag hade inte sett eller hört något om Bryan J.L. Glass och Michael Avon Oemings serie Mice Templar 1: The Prophecy innan jag såg att Glass belönats med en Harvey för Best New Talent. Båda kreatörerna var helt okända för mig tidigare men Oeming har tecknat Red Sonja, Powers och Rapture. Även de okända för mig 😉 Möss som riddare gick iaf inte att motstå. Mice Templar 2: Destiny ges nu ut i lösnummer och lär samlas i hardcover och trade nästa år.

Mice Templar handlar om den unge musen Karic som tillsammans med sin kompis Leito drömmer om att bli en av The Mice Templar (min övers: Tempelmöss). Orden finns dock inte längre sedan inbördesstrider förött orden som numera är förbjuden och råttor jagar både överlevare och möss i allmänhet. Karic och Leito vill trots det som hänt bli tempelmöss och återigen försvara mössen och upprätthålla ordningen i The Dark Lands. Efter att råttor överfallit och bränt Karic by skadas Leito och Karics familj tas tillfånga. Karic får en vision och slår följe med en f.d. tempelmus som berättar för Karic att Karic är den utvalde som ska återupprätta Tempelmössen och befria alla möss från förtryck liksom den legendariske Kuhl-En, skaparen av Tempelmössen.

mice_templar_01Det är inte bara loggan som för tankarna till Star Wars, en utvald ung mus tränas upp av en mästare med målet att befria världen från en förtryckare. Vår unge hjälte drivs till det genom ett brutalt överfall på hans by. En orden som lösts upp genom inre och yttre ränker och inte längre kan försvara de oskyldiga. En mörk och en god kraft strider om inflytandet över världen. Nu ska det sägas att den skiljer sig på en hel del andra saker, magin är mer närvarande här, det är inte sci-fi utan fantasy. Det finns ingen Yoda.

Oeming är en bra tecknare som tecknar mössen åt Hellboy-hållet, fast möss alltså. Både stridscenerna och sekvenserna med övernaturliga inslag är snygga och albumet har relativt fria paneler, de varierar från sida till sida vilket gör att berättandet aldrig blir statiskt. Någon större spänning infinner sig inte och inte heller någon riktig magi. Mice Templar är inte lika bra som jag trodde men det är en bra serie. Karic är en modig och engagerande mus. Det finns gott om ondska och korruption att kämpa mot och Glass har löst hur allting hänger ihop i The Dark Lands, dvs Skymningslandet,  på ett bra sätt. Mössen lever på natten för att undkomma sina naturliga fiender och väktare håller de som lever på natten och dagen åtskilda. Det finns en omfattande historik som klarlägger det hela ytterligare på slutet. En bra fantasyserie som förhoppningsvis blir ännu bättre i nästa volym.

Manus: Bryan J.L Glass
Illustration: Michael Avon Oeming
Förlag: Image
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer

  • Laddar...