(Först, som ni kommer märka har det här inlägget dragit ut lite på tiden. Jag startade med det i början på året, men jag är lite seg så fick det inte klart förrän nu. Men men, en kan börja med serier när som helst.)
Nytt år, nya möjligheter. En tid när en fortfarande kan lura sig att allt det en drömmer om kommer göras. Potentialen finns än så länge där. Det innebär till exempel att en kan dra igång ett nytt projekt eller upptäcka något tidigare outforskat. Som att börja läsa serier.
När jag började aktivt utforska seriemediet för cirka tio år sen var det för att jag till slut förstod att det fanns mer än satirserier i Sverige och inte bara trikåer och ungdomsinriktat internationellt. När jag försöker pitcha serieläsande för någon använder jag nästan alltid det faktum att många redan konsumera serialiserad underhållning i form av TV-serier. Mitt egna serieintresse tog fart via Vertigo Comics publikationer som har mycket gemensamt med till exempel TV-bolaget HBO (som är hem för bland annat Game Of Thrones, The Wire och Deadwood) vad gäller synsätt på innehåll och berättande. Båda jobbar med att under en begränsad tid skapa helt fristående historier, kompletta med början och slut. Detta är ju också en av anledningarna att serier är väldigt passande att översätta till TV (även om det givetvis även finns en del serier vars konst och berättarteknik gör dem svåra eller olämpliga att byta medie på). Vi har i dag en närmast abnorm mängd program som har sin förlaga i serievärlden. Därmed också en stor skara ofrälsta på den sekventiella konsten som kan dras in via sin favorit-TV-serie.
Detta inlägg är för er sedan tidigare oinvigda i seriernas magiska värld eller som vill se en annan sida av den. Kort och gott, här kommer tips för er som vill bekanta er med serier men inte vet vart ni ska börja (även gamla rävar i gamet kan säkert hitta något matnyttigt). Jag försöker hålla det till avslutade serier som jag har läst och som är skapligt ”new-reader-friendly”. Länkar till mest prisvärda utgåvan från Adlibris och Bokus tar jag med (de båda är billigast att köpa från men kolla gärna in renodlade serieaffärer som till exempel Comics Heaven i Stockholm och andra som ni kan hitta här eller kolla in närmsta bibliotek alternativ Serieteket i Stockholm) samt svensk översättning eller bästa lyxbok om det finns någon.
Lobster Johnson och hans främste tecknare Tonči Zonjič återförenas efter en alltför lång tid av nästan total separation. Sedan Get the Lobster! kom ut under 2014 har Zonjic endast gjort omslagen till den trio tidningar som släppts med ojämna mellanrum. Nog för att dessa one shots tecknade av Troy Nixey, Kevin Nowlan, Toni Fejzula och Peter Snejbjerg hållit en hög klass, men att kalla Metal Monsters of Midtown ett kärt återseende blir ändå något av en underdrift. Manusförfattaren John Arcudi tar ett blad från en bok av Norvell Page. Merparten av likheterna med den senares The Spider-roman Satan’s Murder Machines slutar dock vid förekomsten av stora robotar. Eller? 
Det var Jeremy Atkins, pr-ansvarig på Dark Horse Comics, som kläckte den slagkraftiga slogan ni ser till vänster. Många riktigt bra serier har getts ut under det baneret, mer om dem längre ned. Tyvärr kändes som att hela mitt år kämpade för att leva upp till denna profetia. Det som startade lavinen var att min vän och förebild 
Att jag verkligen uppskattat Mike Mignolas Year of Monsters, där klassiska monster fått varsitt omslag, har jag återkommit till ett par gånger under året. Men 2012 hade också kunnat kallas Year of the Claw med tanke på att vi efter en femårig torka fått en uppsjö av nya pulpdoftande serier med Lobster Johnson. Störst uppmärksamhet har givetvis miniserien The Burning Hand fått, men han har även dykt upp i Dark Horse Presents och i ett par one shots. (SPOILERS! Efter hoppet!) 
